Blogg

En pendlingscyklists vardag


 

Jag pendlar ca 30 km på vardagarna. På dessa turer får man som cyklist vara redo på att nästan allt möjligt kan dyka upp på din färd. Mycket sällan är resan helt störningsfri. Här följer ett litet axplock på vad jag råkar ut för:












Som sagt, var alltid redo för både det ena och andra på din cykeltur. Sådan är ”cykelkulturen” i min stad.

Hur är cykelkulturen i din stad? Vad dyker upp på din resa? Maila mig gärna bilder så blir det ett inlägg som handlar om läsarnas pendlingsvardag. krister.isaksson@bicycling.se

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

Antal kommentarer: 10

Christian

Ja jösses, det ser ju ut så där mer eller mindre hela tiden. Så vanligt att man blir avtrubbad och inte reflekterar över det tills du sammanställer det i detta inlägg. Och det snack om att vi inte har någon/alt dålig cykelkultur i Sthlm beror ju inte enbart på några virrpannor till cyklister. Kultur skapar vi ju gemensamt och här ser vi tydliga exempel på dålig cykelkultur…


Sommarcklisten

Huvudet på spiken (som vanligt). Men hur gör man något åt saken? Utan att bli avfärdad som gnällig/offerkofta? Att anpassa sig, som somliga tycker att man ska göra och verkar anse är enkelt, är ju inte *så* enkelt, i alla fall inte om man vill komma fram med livet i behåll, och att som somliga andra tycker, cykla på som om vi hade samma fina infrastruktur som i Nederländerna fungerar ju inte heller så bra (när drömmen krockar med verkligheten kan det göra ont, eventuellt för någon annan).
Nu rättat, men ett tag satt trafikverkets cykelledsskylt på samma stolpe som ”Cykeltrafik förbjuden” (undar om Järva cykelled–skylten fortfarande sitter under ”Påbjuden gångbana” …).


Krister Isaksson

Christian, håller helt med, att skapa bra cykelkultur är långt ifrån enbart cyklisternas ansvar.


Krister Isaksson

Sommarcyklisten, jag tror tid och antal cyklister är viktiga faktorer. Vi är på väg att ändra ett trafiksystem som är över 50 år och som fullständigt domineras av motorfordonstrafik. Det kommer ta tid att ändra på samt kräva fler cyklister. Cyklister som säger ifrån, som ställer krav, som kräver åtgärder…


Anonym

Om vi cyklister vill påverka vill jag tipsa om appen ”cykelrapporten” där alla användare kan rapportera in förhållande som försvårar en sund cykelmiljö. Appen har tagits fram av Folksam och Cykelfrämjande och du anmäler hinder, dårliga lösningar, trafikfarligheter etc. med hjälp av appens karta, text och fotofunktion. Om tillräckligt många användare stödjer din rapport skickas den till ansvariga inom kommunen. Appen fungerar bra både teknisk samt att du vara med och påverka. Så ju flera aktiva användare som rapporterar samt stödjer andras rapporter ju starkara möjlighet att påverka.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Smisk ska ni ha!


 

Se här, ett mycket tydligt exempel på form före funktion. Där design och utformning av ytan gått så långt att det blivit ren och skär konfliktdesign.


Självklart går vi i cykelbanan, där är det ju jämnt och behagligt att gå. Sen tvingas vi ju då cykla på gångytorna för att passera, dessa regelvidriga cyklister…

De arkitekter och landskapsarkitekter som driver igenom att inte ha samma jämna material och beläggning på gång- respektive cykelytor ska ha smisk. Ni visar upp en fullständig respektlöshet mot oss som går och cyklar på dessa ytor.

Eller är ni av den uppfattningen att dessa ojämna ytor är något vi ska finna oss i? Att här är det ER design som gäller, till vilket pris som helst. Jag kan ha viss förståelse för denna typ av utformning och material när vi rör oss i unikt historiska miljöer, dessa miljöer är inte många till antalet men ändå dyker detta otyg upp lite här och där.

För mig är det ett tydligt tecken på att ni inte klara av uppgiften att förena form och funktion. Lär om, lär nytt och utveckla den ädla konsten att förena form och funktion.

 

Relaterade inlägg:

 

Antal kommentarer: 24

Arne B

Var tror ni att barnvagnar dras? Konfliktdesign i sin prydno.
Det vore bättre om de där omhuldade gatstenarna lades som underlag i bilkörfälten i stället. Där skulle de göra lite nytta som fartdämpande.


Krister Isaksson

Arne B, går inte att lägga dem i gatan, det bullrar för mycket och bussförarna blir sjuka. Bättre att jävlas med gående och cyklister…


bjome

Det kanske blev över en massa material från ombyggnaden av Raoul Wallenbergs torg som man sedan använde här?


Nils Calmsund

Ja! Smisk ska de ha. På bara stjärten!


Krister Isaksson

Bjome, även från Norra Hammarbyhamnen bör det finnas en stor mängd sten från!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Trafikmaktordningen på bild


 

Det här är en bild från södra delen av Stockholm. På var sidan om gatan finns det en smal cykelbana och en smal gångbana. Så smala är dessa banor att det inte går att gå i bredd utan att gå i cykelbanan. Inte heller går det att cykla om en cyklist utan att någon av dem cyklar i gångbanan. Vidare så placeras stolpar till trafikljus och belysningsstolpar, elskåp, väderskydd för bussresenärer i de redan smala gång- resp. cykelbanorna.

Tanken är att vid väderskyddet ska gående och cyklister skifta plats så att cyklister cyklar bakom väderskyddet och gående går framför väderskyddet. Det fungerar inte. Vad som heller inte fungerar är snöröjningen, det är för smalt bakom väderskyddet för att någon maskin ska kunna passera så där blir aldrig snöröjt och framför väderskyddet blir det dåligt röjt då snöröjningsfordonet kör med ena hjulparet nere i gatan.

Om ni sedan tittar ut på gatan, på körbanan, så ser ni att körfältet är mycket brett. Avsevärt bredare än de bilar som kör där. Det är även två vägrenar, utanför de vita spärrlinjerna, på var sida om körfältet. Det ser likadant ut på andra sidan av gatan. Vidare så finns det en mycket bred mittrefug på sträckan för träd och plantering.

Varför ser det ut så här? Varför så smala ytor för gående och cyklister? Varför så breda körfält och vägrenar?

Svaret är mycket enkelt. Anledningen till att körfälten är så här breda är i fall en bil skulle få haveri och bli stående. Då ska andra bilar kunna passera. Så inte bara ska biltrafiken ha yta för att köra, inte bara yta för att parkera, biltrafik ska även ha yta för havererade fordon. Och det sker då på bekostnad av ytan för gående och cyklister.

Ett annat alternativ hade varit att göra mittrefugen smalare för att på så sätt kunna göra ytan bredare för gående och cyklister. Men här var även grönytan viktigare än funktion och framkomlighet för gående och cyklister.

Detta är trafikmaktordningen samlad på en enda bild…

 

 

Antal kommentarer: 13

Haningecyklisten

Det värsta är att fler dåliga lösningar kommer. När man som projektör föreslår lösningar som körs över av arkitekter och inte hörsammas av beställare blir man lätt uppgiven… Har nyligen färdigställt en handling där cykelbanan till sist blivit så smal att man egentligen inte vill ha sitt namn på ritningen. Många gånger verkar det inte spela någon roll att man mer eller mindre nästan skriker ut hur det borde vara när gamla invanda mönster istället får råda. Att våga bygga mot det samhälle vi vill ha borde vara en självklarhet (med fullt stöd från de handböcker som finns, uppställda klimatmål etc etc) men istället verkar det alltid byggas i relation till den prognosticerade personbilstrafikökningen…


Krister Isaksson

Haningecyklisten, Ja de produceras dåliga lösningar på löpande band. Det tycks alltid finnas en eller flera anledningar till att frångå grundläggande riktlinjer och standard för cykeltrafik. Det är dock mycket sällsynt att det anses finnas anledning att följa dessa grundläggande riktlinjer. Och resultatet ser vi runt om oss, fullt av konfliktdesign där cyklister och gående erbjuds urusla förhållanden. Här pga att havererade fordon ska ha plats, så absurt det kan bli…


Cornelis Harders

Hur kommer det sig att vi med skattemedel bygger lösningar som inte går att använda? Finns knappast en ursäkt. Den lösningen som du visar går emot alla intentioner i alla möjliga planer såsom översiktsplaner, cykelplaner/strategier, framkomlighetsstrategier osv. Lösningen borde även ifrågasättas utifrån nollvisionen. Trots detta finns liknande lösningar på många platser och ännu värre de byggs fortfarande. Kan någon förklara för mig varför?
Just i detta fall finns det goda möjligheter att göra rätt; ytrummet finns, det handlar om prioritering. Att i detta läge skapa något som stämmer överens med intentionerna i alla planer som politikerna har ställt sig bakom borde vara enkelt, ett barn skulle kunna rita det. Det enda som skulle behövas är att göra avkall på bilisternas framkomlighet och då endast i fall en bil skulle haverera. Är detta så svårt?!


Krister Isaksson

Cornelis, jag kallar det för STRUKTURELL DISKRIMINERING.


Olof E

Det finns flera liknande utformningar på Exempelbanken. Det säger en hel del tycker.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Du kan gör skillnad, framtiden är här!


”Möjligheter att omvandla de servicevägar som anläggs under byggtiden till cykelbanor efter färdigställandet bör också utredas. Regeringen anser att en utbyggnad av stambanorna ska ske på ett förebildligt sätt.”

Så här står det när det gäller nya stambanor för tågtrafik i regeringens nya Nationella transportplan för åren 2014—2025. Helt banbrytande och ett nytänkande som visar vägen mot en ny framtid.

Hur blev det så här då?

Ja ibland är det så enkelt att man twittrar infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd om en idé:

Infrastrukturministern tyckte att det var en god tanke:

Patrik Kronqvist, ledarskribent på Expressen, plockade upp idén och skrev ett blogginlägg om den: Bygg stambanor för cyklister

Infrastrukturministern tyckte som sagt att det var en bra idé och nu finns det med i Nationella transportplanen och något som Trafikverket måste ta ställning till och utreda. Så då är det bara att hoppas att Trafikverket visar framfötterna och spetskompetens och gör en omfattande utredning om cykelförutsättningarna längs de nya stambanorna. Snart kan vi då ha nya, fina och breda stambanor för cykeltrafik som binder ihop ett flertal städer och orter. Cykelstambanor som kostar lite att förverkliga i samband med de nya stambanorna och som sannolikt kommer vara samhällsekonomiskt lönsamma. Kanske till den grad att de bidrar till att öka lönsamheten på de nya stambanorna!

Framtiden är här, den går att påverka så gör din röst hörd! Förhoppningsvis är det inte sista gången som infrastrukturministern lyssnar på goda råd från mannen på cykelbanan!

 

 

 

Antal kommentarer: 2

erik Svedin

Bra jobbat med ett kul förslag från dig som plockas upp av infrastrukturministern. Skall böi intressant att läsa utredningen.


Krister Isaksson

Erik, tack! Verkligen lyhört av ministern. Nu gäller det att ligga på än mer så att Trafikverket gör en så bra utredning/studie som möjligt.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Tävling, landets bredaste cykelbana


 

Nu är det dags för en ny tävling. Kanske lite svårare än den twittertävling som genomfördes i december 2013. Då handlade det ju om att hitta landets smalaste cykelbana.


Vinnare landets smalaste cykelbana, Fredrik Jönsson

Nu är det dags att ge sig ut på jakt efter landets bredaste cykelbana! Var kan den finnas?


Toppen på Tranebersgsbron i Stockholm, kan detta vara landets bredaste cykelbana?

Reglerna är enkla. Det ska vara en cykelbana som är separerad från gångtrafik och inte en sådan där vedervärdig gemensam gång- och cykelbana. Separationen kan vara med linje, kantsten, materialskillnad etc. Eventuellt blir det två klasser, en för enkelriktade cykelbanor och en för dubbelriktade cykelbanor. Det beror lite på er, vad ni hittar och sänder in.

Tävlingen pågår tom 1 maj. Maila in era bidrag till mig, krister.isaksson@bicycling.se

Ange var bilden är tagen och om ni kan, hur bred cykelbanan är. Annars får jag göra en uppskattning via bilden.

Fina priser utlovas och i denna tävling är jag jury, domare och bödel!

 

Relaterade inlägg:

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Nollvisionen och cykel, ett omöjligt uppdrag?


 

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Det är fastställt genom ett beslut i riksdagen 1997. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Trafiksäkerhetsarbetet i Nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon i högre grad ska anpassas till människans förutsättningar. Ansvaret för säkerheten delas mellan dem som utformar och dem som använder vägtransportsystemet. Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas allvarligt. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att människor gör misstag och att trafikolyckor därför inte kan undvikas helt. Den perfekta människan finns inte. Nollvisionen accepterar att olyckor inträffar, men inte att de leder till allvarliga personskador. Så här fint kan vi läsa om Nollvisionen på Trafikverkets hemsida.

När jag sedan ger mig ut på min cykel så är det en annan verklighet som möter mig. I nedförsbacken, i den tvära kurvan som leder in i tunneln och där sikten är mycket dålig ligger en mycket stor grussamling. Det ser likadant ut på andra sidan tunneln och vid många andra tunnlar runt om i staden denna årstid.


Det ser ut så här för att sopmaskinen inte kan köra igenom tunneln då den är för hög. Grussamlingen har legat här en vecka nu. Tanken är att en mindre maskin ska komma och ta bort denna grushög, ingen vet när för någon samordning mellan stor och liten maskin existerar inte. Fundera också hur man cyklar och går förbi denna grushög. Självklart försöker alla undvika grushögen och därmed uppstår mycket besvärliga möten mellan trafikanterna.

Tänk er motsvarande förhållande på bilvägnätet, vi sopar upp grus och skräp, lägger det framför tunnelmynningen till Södra Länken, Fredhällstunneln eller Götatunneln. Inte så vanligt men på cykelvägnätet är detta mer regel än undantag med dessa ihopsopade grushögar på cykelvägarna denna årstid. Cykelolyckor där cyklister kommer till skada domineras av singelolyckor. En faktor varför det går illa för cyklister är stora brister i drift och underhåll av cykelvägnätet. 20 procent av cyklister singelolyckor som leder till personskador kan härledas till grus under april månad. Och här har vi då farliga situationer som väghållaren/entreprenören medvetet skapar. En åtgärd där själva sopningen är en komfort- och säkerhetshöjande åtgärd. Men genom undermåliga instruktioner, dålig styrning och ett fullständigt bedrövligt utförande så skapas farliga förhållanden.

Så var är nollvisionen för cyklister? När kommer vi se krafttag mot dessa strukturella och omfattande problem som existerar runt om på landets cykelvägar? Jag börjar nämligen bli trött på det ensidiga fokuset som är på hjälm, skyddsdräkt, mjuk asfalt, rexlexväst…

 

Relaterade inlägg:

 

 

Antal kommentarer: 8

spuden

Som vanligt klockrena iakttagelser. Jag bor i och för sig i Göteborgstrakten men problemen är liknande. Men hur för man dessa synpunkter vidare?
Har all respekt för denna hemsida men läser makthavarna detta?
I enkäten ovan tycker över 90% att det sopas försent. Förs dessa siffror vidare?
Vem kan företräda oss som cyklar? Det är valår i år. Parti som kan garantera att cykelrelaterade frågor lyfts kan nog räkna med lite röster.
Spuden


Krister Isaksson

spuden, tack för att du bekräftar förhållandena i Gbg. Vad det gäller vilka som läser detta kan jag meddela dig att Bicycling och denna blogg gör mer och mer avtryck även i maktens korridorer. Det svåra är förändringsarbetet, det tar tid, det möter motstånd, det är mycket okunskap. Så det handlar om att arbeta på många fronter och att många gör sin röst hörd.


Sommarcyklisten

Som vanligt huvudet på spiken. Dessvärre är det ju inte bara vid tunnlar (f ö hur kan man bygga dessa så att sikten i nästan alla fall är helt skymd?) gruset ansamlar sig: sopmaskiner kommer uppenbarligen inte runt busskurer heller, så i alla dessa bus stop chicanes (med mycket tvära svängar) är det grusigt långt efter det att annat sopats; där cykelbana ansluter till vägbana ansamlas grus, löv, allsköns annat skräp och vatten; vid trafikljus är det sällan sopat (ens mitt i sommaren); där gc-vägen är ojämn brukar det uppstå grussträngar, ungefär där man skulle vilja cykla; branta backar brukar inte sällan också vara mer sopade; här om dagen upptäckte jag att en cykelbana som varit sopad förärats ny sand när vägbanan sopats; osv, osv. Extra kul är det ju när man blir lurad av en fint sopad yta, får upp farten, bara för att upptäcka att när man ska göra en skrap sväng, bromsa vid trafikljus, eller så, där är det fullt med sand … Vid den här tiden på året ångrar jag nästan att jag sålde triken (även om den var hopplös i osopade uppförsbackar: inte kul att börja glida bakåt med spinnande bakhjul).


ekstromenator

I värsta fall räknas sidorna av bron olika, det ena är innerstad och det andra ytterstad och har olika intervall för sandupptagning. Det kan även vara olika entreprenörer som ansvarar. Den skillnaden är inte ovanlig jämfört med vägar som oftast räknas in i hela sin sträckning. / T


Krister Isaksson

Ekstromenator, ja det är märkligt dessa strukturella brister som finns på cykelvägarna. Motsvarande ser vi mycket sällan på gator och vägar så min slutsats kan inte bli annan än att det är inte lika viktigt hur det är på cykelvägarna. Där kan tom väghållaren/entreprenören skapar farliga förhållanden. Därför är vägen mycket lång till någon form av nollvision för cykeltrafiken.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in