Blogg

En pendlingscyklists vardag. Del 2


 

Då börjar lite läsarbilder trilla in på mailen och på twitter. Vi börjar med en ny liten härlighet som dykt upp i Stockholm: Food Trucks eller Matbilar. Att köpa mat från en parkerad bil som har ett stinkande diselaggregat igång några timmar är det senaste i denna stad (vad är skillnaden mot tomgångskörning undrar jag). Och då behöver man ju en liten yta för människor att köa på samt att servera denna matbilsmat. En lämplig plats för denna verksamhet är då enligt vissa matbilar cykelbanan:


Food truck serverar mat på cykelbanan på Rålambshovsleden i Stockholm. Här cyklar cirka 8 000 cyklister/dygn . Foto: Petra Larsson


Omtänksamt med en liten triangel… Foto: Ellroy

Som sagt, cykelbanor är verkligen mulitifunktionella. Har du en idé eller ett behov: använd cykelbanan verkar många tänka och sedan agera efter.

Några av er läsare har också synpunkter på ordningsmakten och hur de använder sig av cykelbanor och cykelfälten:


Vasagatan utanför Centralstationen i Stockholm, polisbil i cykelbanan. Foto: Tiina Sarlin


Hammarby Sjöstad i Stockholm, polisbil i cykelfälten, ska hämta take away mat. Foto: Christian

Hur är cykelkulturen i din stad? Vad dyker upp på din resa? Fortsätt gärna att sända in bilder på vad som dyker upp på eran pendlingsväg så försöker jag lägga ut dem. krister.isaksson@bicycling.se

 

Relaterade länkar:

 

 


Antal kommentarer: 14

Jon Jogensjö

Blir ju nyfiken på hur polis resp food trucks föraren svarade om de fick frågan hur de tänkte när de parkerade…


Jojjenito

Ja du, den där foodtrucken var ju en klassiker. 😉
Ett annat ”tips” är cykelbanan längs med Landsvägen (och Tvärbanan) i Sundbyberg. Plötsligt tar den bara slut och det är tänkt man ska leda cykeln i 50 m. Ska försöka återkomma med bild.


Felix Reychman

Bilden på polisbilen utanför centralen är ju extra intressant, med tanke på att bland annat jag och herrarna bakom Cyklistbloggen pratat med Stockholms trafikpolis om precis det där. Vi diskuterar hur vi ska bli av med taxibilarna där, och sedan ställer sig polisen själv där?!
Jag börjar snart själv falla in i tanken att polisen faktiskt ÄR ointresserad av annat än att bötfälla rödljuskörande cyklister. Att de är en del av ”bilmaffian” som tycker att det är fan bara rätt åt cyklister, när de blir påkörda i trafiken, för det är faktiskt många cyklister som kör mot rött.


Krister Isaksson

Jon, ”ska bara…”


Krister Isaksson

Jojjenito, gärna bild!


Krister Isaksson

Felix, de har säkert ALLTID giltig anledning/motiv till att ställa sig där de ställer sig…


Dmitri F

Jag talade med en polis som körde upp på en cykelbana på sveavägen. De skulle in till en butik för att lämna ett papper.. jag skämtar inte.
När jag påtalade deras parkering så var den yngre polisen snabb med att få ur sig ”tjänsteutövande”. Något som ger polisen rätt att parkera hur de vill.
Den äldre polisen spelade ”synd om oss”-kortet och försvarade sig med att när de parkerade i högra körfältet (det är trots allt två körfält just där) så blev de av med en sidospegel.
Sen följde ett utspel om hur cykelbanor var dåliga etc.
Problemet är nog att det inte finns klara direktiv från ledningen, och inte heller staden vill gå ut och säga som det är.


Krister Isaksson

Dmitri F, jag tycker det är självklart att polis och räddningstjänst ska köra och parkera där de finner nödvändigt för sin tjänsteutövning. Men är allt ”tjänsteutövning” och finns det alternativ till att stå i cykelbanan/cykelfältet? Eller är det bara gammal vana?


Lars

Jag tycker nog att det kan vara motiverat för polisen att parkera olagligt även om de bara ska in och köpa fika. De kan när som helst få ett akut anrop och behöver kunna ta sig iväg snabbt. Då är det kanske inte läge att behöva springa bort till polisbilen som är fickparkerad två kvarter bort (något överdrivet).
Men om de hindrar trafiken ska väl blåljusen vara på? Eller åtminstone varningsblinkers?


Bo Westerback

Med anledning av gårdagens inslag i nyheterna och artikel i SvD….


Krister Isaksson

Bo, och glöm inte lördagens DN! http://www.dn.se/sthlm/manga-skadas-pa-daliga-cykelbanor/


Erik Johansson

Även om ni har sagt samma sak nedan så är det verkligen så att polisen bryter mot trafikregler hela tiden (kör i cykelfält och bussfält) när de ska köpa mat. När man mailar möts man av oförståelse och den härliga ursäkten om ”tjänsteutövande”.


Christer Holmström

När det gäller ”matbilen” vid Rålambshovsparken – är det verkligen tillåtet att ställa sig så där? Behöver man inte tillstånd? Körde f.ö. själv förbi där i måndags.


Krister Isaksson

Christer, Nej är svaret jag fått på twitter från Stockholms stad. Samt att felanmäla på parkering.tk@stockholm.se



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Cyklister och boende i Hökarängen – hör upp!


 

Kom till diskussionskväll den 23 april och var med och påverka cykelmiljön i Hökarängen.

Kom och berätta vad du tycker är bra och dåligt och vad som behöver göras för att fler hökarängsbor skall kunna ta cykeln. Vilka hinder tycker du finns? Är det enkelt och säkert att parkera din cykel i Hökarängen? Finns det lediga och lättanvända cykelrum med plats för cykelkärror/lastcyklar? Hur tycker du att cykelvägarna, belysningen och skyltningen är? Hur är cykelservicen i Hökarängen? Behövs det cykelpumpar och bättre möjligheter att sköta om sin cykel?

Mer info och anmälan här: Hållbara Hökarängen

Vi ses!


Behövs det flera cykelparkeringar i Hökarängen?


Finns det kantstenar i Hökarängen som ställer till besvär på din cykeltur? Foto: Luca Mara


En cykelpump i Hökarängen skulle underlätta för cyklister mfl.

 

 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

En pendlingscyklists vardag


 

Jag pendlar ca 30 km på vardagarna. På dessa turer får man som cyklist vara redo på att nästan allt möjligt kan dyka upp på din färd. Mycket sällan är resan helt störningsfri. Här följer ett litet axplock på vad jag råkar ut för:












Som sagt, var alltid redo för både det ena och andra på din cykeltur. Sådan är ”cykelkulturen” i min stad.

Hur är cykelkulturen i din stad? Vad dyker upp på din resa? Maila mig gärna bilder så blir det ett inlägg som handlar om läsarnas pendlingsvardag. krister.isaksson@bicycling.se

 

Relaterade inlägg:

 

 

 


Antal kommentarer: 10

Christian

Ja jösses, det ser ju ut så där mer eller mindre hela tiden. Så vanligt att man blir avtrubbad och inte reflekterar över det tills du sammanställer det i detta inlägg. Och det snack om att vi inte har någon/alt dålig cykelkultur i Sthlm beror ju inte enbart på några virrpannor till cyklister. Kultur skapar vi ju gemensamt och här ser vi tydliga exempel på dålig cykelkultur…


Sommarcklisten

Huvudet på spiken (som vanligt). Men hur gör man något åt saken? Utan att bli avfärdad som gnällig/offerkofta? Att anpassa sig, som somliga tycker att man ska göra och verkar anse är enkelt, är ju inte *så* enkelt, i alla fall inte om man vill komma fram med livet i behåll, och att som somliga andra tycker, cykla på som om vi hade samma fina infrastruktur som i Nederländerna fungerar ju inte heller så bra (när drömmen krockar med verkligheten kan det göra ont, eventuellt för någon annan).
Nu rättat, men ett tag satt trafikverkets cykelledsskylt på samma stolpe som ”Cykeltrafik förbjuden” (undar om Järva cykelled–skylten fortfarande sitter under ”Påbjuden gångbana” …).


Krister Isaksson

Christian, håller helt med, att skapa bra cykelkultur är långt ifrån enbart cyklisternas ansvar.


Krister Isaksson

Sommarcyklisten, jag tror tid och antal cyklister är viktiga faktorer. Vi är på väg att ändra ett trafiksystem som är över 50 år och som fullständigt domineras av motorfordonstrafik. Det kommer ta tid att ändra på samt kräva fler cyklister. Cyklister som säger ifrån, som ställer krav, som kräver åtgärder…


Anonym

Om vi cyklister vill påverka vill jag tipsa om appen ”cykelrapporten” där alla användare kan rapportera in förhållande som försvårar en sund cykelmiljö. Appen har tagits fram av Folksam och Cykelfrämjande och du anmäler hinder, dårliga lösningar, trafikfarligheter etc. med hjälp av appens karta, text och fotofunktion. Om tillräckligt många användare stödjer din rapport skickas den till ansvariga inom kommunen. Appen fungerar bra både teknisk samt att du vara med och påverka. Så ju flera aktiva användare som rapporterar samt stödjer andras rapporter ju starkara möjlighet att påverka.


Sommarcyklisten

När jag gick hem igår upptäckte jag (sedan i förrgår) ett nytt farthinder (två asfaltlimpor) på gc-vägen mellan Rinkeby och Spånga IP (en väg som verkar vara populär bland pendlingscyklister. Av vad jag sett, hur jag själv cyklar där, och spåren runt de fasthinder som redan finns, cyklar just ingen över dem utan bredvid ut på gräset. Mycket störande till föga nytta (och kan inte vara kul om man har rollator, barnvagn, eller så).
Cykelrapporten, ja. Felmeddelande bland annat att man hällt ut rejält med lösgrus (grovt gruskross) på järva cykelleder: kommunen (Sollentuna) meddelade att det var åtgärdat: visade sig att man hällt ut ännu mer lösgrus (dessutom ville man att man skulle felanmäla i deras system i st f i Cykelrapporten). Felanmälde mängder med sand i närheten av Ulriksdals station (en väg att ta om amn vill undvika att cykla genom själva stationen) förra våren. Kommunen meddeade att det åtgärdats: ett år senare är det fortfarande osopat (rena sandstranden: skulle inte ens vilja gå där).


Lycragubben

De nya mer robusta, omålade metallbommarna på Järvafältet är påtagligt svåra att se när man har solen i ansiktet, vilket ju är lätt hänt vid den här tiden på året.
Hur påverkar man den till synes allmänna inställningen att cykelbanor (och, för all del, gångbanor) är ställen där man parkerar saker: bilar, motorcyklar, busskurer, betongsuggor, containrar, långtradare, reklamskyltar, grushögar, flyttlådor, …?
Ett annat problem den negativa inställning även från andra cyklister till de av oss som vill kombinera träning med pendling och/eller i alla enkelhet först och främst ta oss från A till B: idealet är flanörcyklisten som i måttlig fart inte är på väg någonstans. Denna negativa inställning visar sig ibland som en viss ohjälpsamhet/oginhet i trafiken, och cykelinfrastruktur anpassad efter flanörcyklisten är inte nödvändigtvis idealisk för pendlingscyklisten (eller motionären). Sverigeleden (så som den ser ut mellan Stockholm och Uppsala) är rätt idealisk för flanörcykling, men helt hopplös om man ska någonstans eller vill/behöver hålla ett högre tempo (än joggingfart): närmast fraktala kringelikrokar i villakvarter, genom bondgårdar och runt lokala sevärdheter. (För egen del, skall jag flanera, gör jag det till fots.)


Krister Isaksson

Lycragubben, bommarna är också svåra att se när det är mörkt.
Jag tror tid och antal cyklister är viktiga faktorer för att påverka inställningar. Vi är på väg att ändra ett trafiksystem som är över 50 år och som fullständigt domineras av motorfordonstrafik. Det kommer ta tid att ändra på det samt kräva fler cyklister. Cyklister som säger ifrån, som ställer krav, som kräver åtgärder…
Det behövs en cykelinfrastruktur som kan hantera olika cyklister, finns i stor utsträckning i Holland och Danmark, bl.a. genom breda cykelbanor som gör att det går enkelt att cykla om varandra och då möjliggöra olika hastigheter bland cyklisterna. Precis som det finns för biltrafiken genom flera körfält.


Lycragubben

De nya bommarna har i alla fall reflexer, vilket gör dem inte helt hopplösa i mörkret (till skillnad från en del andra hinder). Trist nog är dessa eländiga bommar de minst dåliga bilisthindren/cyklistfällorna i trakten. Kan inte bilförarna hålla sig från gc-vägar/cykelbanor så vi slapp dessa livsfarligheter?
Jo, fler cyklister som ställer krav lär vara det enda sättet. Just därför är det lite trist att vissa kategorier cyklister motarbetas av andra cyklister. Jag pendlar i lycra därför att det är skönare att cykla i och det är skönt att slippa leriga, blöta, och svettiga kläder på jobbet (jo, man kan bli svettig, blöt och lerig även om man promenerar). Men cyklister i lycra är ju som bekant egotrippade fartdårar som bryter mot allt vad trafikregler heter. Folk som använder cykeln för att först och främst ta sig från A till B anses av somliga cyklister vara trista och avskräckande för potentiella cyklister, men rätta mig om jag har fler, om/när cykeln blir ett (helt) vanligt transportmedel kommer många att använda den för att ta sig från A till B (så enkelt och bekvämt som möjligt) på samma sätt som man går eller tar bussen utan krav på en livskavlitetsförhöjande upplevelse. Det går uppenbarligen att bygga cykelintrastruktur där alla sorters cyklister får plats (Holland och Danmark), t o m de med Paris–Brest–Paris framför ögonen, men fram till dess borde det vara bra om olika sorters cyklister kan acceptera varandra, visa varandra hänsyn och underlätta för varandra. It takes all kinds …


kolle

Jag brukar använda tjänsten http://www.anmalstorsack.se/ för att bli av med alla storsäckar, containrar och skräp som folk finner för gott att ’lagra’ på våra cykelbanor.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Smisk ska ni ha!


 

Se här, ett mycket tydligt exempel på form före funktion. Där design och utformning av ytan gått så långt att det blivit ren och skär konfliktdesign.


Självklart går vi i cykelbanan, där är det ju jämnt och behagligt att gå. Sen tvingas vi ju då cykla på gångytorna för att passera, dessa regelvidriga cyklister…

De arkitekter och landskapsarkitekter som driver igenom att inte ha samma jämna material och beläggning på gång- respektive cykelytor ska ha smisk. Ni visar upp en fullständig respektlöshet mot oss som går och cyklar på dessa ytor.

Eller är ni av den uppfattningen att dessa ojämna ytor är något vi ska finna oss i? Att här är det ER design som gäller, till vilket pris som helst. Jag kan ha viss förståelse för denna typ av utformning och material när vi rör oss i unikt historiska miljöer, dessa miljöer är inte många till antalet men ändå dyker detta otyg upp lite här och där.

För mig är det ett tydligt tecken på att ni inte klara av uppgiften att förena form och funktion. Lär om, lär nytt och utveckla den ädla konsten att förena form och funktion.

 

Relaterade inlägg:

 


Antal kommentarer: 24

Arne B

Var tror ni att barnvagnar dras? Konfliktdesign i sin prydno.
Det vore bättre om de där omhuldade gatstenarna lades som underlag i bilkörfälten i stället. Där skulle de göra lite nytta som fartdämpande.


Krister Isaksson

Arne B, går inte att lägga dem i gatan, det bullrar för mycket och bussförarna blir sjuka. Bättre att jävlas med gående och cyklister…


bjome

Det kanske blev över en massa material från ombyggnaden av Raoul Wallenbergs torg som man sedan använde här?


Nils Calmsund

Ja! Smisk ska de ha. På bara stjärten!


Krister Isaksson

Bjome, även från Norra Hammarbyhamnen bör det finnas en stor mängd sten från!


Trafikistan.se

Vore det inte bra om de som utformade också studerade efteråt hur deras alster fungerar i praktiken? Det måste vara så man uppnår ständig förbättring, utvecklar yrkesskicklighet, får fingertoppskänsla och till slut kan bli berömd för smart design.
Men tyvärr är det kanske så att det som fungerar riktigt bra känns så självklart så vin märker inte hur smart det är. Måste man alltså göra något osmidigt som att bränna bilar, kasta bengaler eller knottra till gångytor för att få lite uppmärksamhet?
Hjalmar Söderberg sa att i brist på att bli beundrad vill man ingiva människorna någon annan slags känsla, vilken som helst. Då tycker jag att man inte ska vara för snabb med att ge upp möjligheten att bli beundrad. Och det är också vår plikt att tala om när något faktiskt är riktigt bra.


Krister Isaksson

Trafikistan.se, det görs men man ser det man vill se. Slutsatsen blir för vissa att lasta trafikanterna för deras felaktiga beteende, inte utformningen. Lättare så än att rannsaka sig själv, sitt kunnande och kompetens.


Vilse i förorten

Om man vill spela djävulens advokat (och börja med arbetshypotesen att det fanns en god tanke/vilja bakom det hela), så skulle en god tanke bakom vara att det skall vara uppenbart inte bara visuellt utan även taktilt (för blinda m.fl.) vad som är gångyta och vad som är cykelbana. Dessutom är det nyttigare att gå på ojämnt underlag (om jag inte missminner mig): fler muskler får mer att göra och balanssinnet får också välgörande övning (personligen gillar jag gatsten). Å andra sidan, färgkontrasten mellan gatstenen & cykelbanan lämnar en del övrigt att önska; det är även jobbigare & mindre bekvämt att gå på gatsten; man vill absolut inte dra något med hjul över gatsten, typ barnvagn, resväska eller rollator; cykelbanan blir ett perfekt spår för synskadade att följa; … Dvs, i praktiken (mer eller mindre) snyggt (om än inte precis nytt: t.ex. gatstenen i Vällingby har väl haft ungefär samma mönster fast bättre sedan 50-talet) men opraktiskt, och påfallande kontraproduktivt om man vill locka fotgängare av cykelbanor (till vilka fotgängare under alla omständigheter dras som nattfjärilar till ett ljus).
F ö är det väl en allmän princip att man aldrig utvärderar fattade beslut? Man kan ju komma fram till att man fattat fel beslut, och det kan ju per definition inte inträffa.


Trafikistan.se

Om man inte utvärderar sina egna fattade beslut, så är det desto viktigare att vi gör det åt dem. Både de bra och de dåliga.


Pelle

En variant på detta, är de breda vita heldragna linjer som dykt upp de senaste åren. Tanken var säkert att på ett tydligt sätt separera gående från cyklister. I praktiken blir linjen en rolig stig att gå på, inte minst för de yngre. Men även många vuxna går gärna mitt på linjen med följden att de har halva kroppen i cykelbanan och gångbanan är i princip tom.


Krister Isaksson

Pelle, just målad linje mellan gående och cyklister är en av de sämre separationsformer som man kan använda. Du redovisar det klockrent!


Pelle

Det intressanta är att en streckad linje inte verkar vara lika intressant att promenera på.


Krister Isaksson

Pelle, signalerar en streckad linje mer väg?


Pelle

Krister, jag har ingen hypotes. bara ett anta observationer genom åren. Men det kan nog stämma. Du går inte mitt i vägen.


Krister Isaksson

Pelle, ett område för ett examensarbete! Tack för att du fick mig in på dessa tankar!


Trafikistan.se

En streckad mittlinje visar att det är en cykelbana. Vi känner lätt igen språket från bilarnas värld. Till skillnad från målade cykelsymboler är den streckade linjen närvarande hela vägen, alltså även under den sekund då den gående ansluter och omedvetet kastar en blick för att välja sin väg. Dessutom delar den av cykelbanan i två smala halvor. Det får gångbanan intill att framstå som ett bredare och mer lockande alternativ för breddgående än om mittlinje saknas.


Krister Isaksson

Trafikistan.se, låter rimligt och vettigt men jag vill ha studier och vetenskaplig metod! 😉 Måste söka runt lite för att se vad som går att finna, om inget/lite står att finna måste jag arbeta för att få till studier på området.


Trafikistan.se

Helt rätt, Krister. Studiestöd behövs om mittlinjens effekt på trafikanter.
När det gäller målad linje mellan gående och cyklister har jag en liten aning mer att komma med. Jag kollade på en väg i Göteborg som delvis har vit linje mellan g- och c-delen, delvis inte. Där visade det sig att gående gick i fel bana tre gånger så ofta när banan separerades med materialskillnad, jämfört med när vit linje användes. Jag har beskrivit min mätning på http://trafikistan.se/ett-vitt-streck-gor-skillnad/ .


Krister Isaksson

Trafikistan.se, när det gäller just separation i olika former mellan G och C finns det en hel del studier, se bl.a. här: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/cykelinfrastruktur-i-varldsklass-del-6.htm


Trafikistan.se

Jag har läst de fyra rapporterna som du listar där, men jag känner inte att alla slutsatser stämmer i alla lägen. Framför allt ställer jag mig frågande till att enbart materialskillnad med plattor för gående och jämn asfalt för cyklister skulle vara bra. Det måste finnas fler viktiga faktorer som påverkar hur vi väljer väg. De har kanske spökat på platserna som man har råkat välja att studera.
Jag tror att en rad grundläggande processer för att välja väg är automatiska (omedvetna) och utvecklade långt innan vi började skapa samhällen med trafik. Dem måste vi identifiera och ta höjd för i våra studier.
Oavsett hur vi uttrycker separeringen så tror jag att vi aldrig kan ha en cykelbana utan en TILLRÄCKLIGT BRA bana för gående i närheten. Som gående accepterar vi nog inte att utestängas från vissa stråk, och har vi valt fel bana av misstag måste vi lätt kunna korrigera oss.


Krister Isaksson

Trafikistan.se, visst är det så att dessa studier inte fångar alla delar av den komplicerade verkligheten. De måste förenklas för att kunna genomföras, handlar mycket om tid och pengar. Här krävs mer forskning och forskning som är mer gränsöverskridande än den är idag.
Du har ju helt rätt att gående måste ha minst lika bra förutsättningar, ser vi ju tydligt på bilderna ovan.


ingrid

Prova att gå i högklackade skor på gatsten!


Krister Isaksson

Ingrid, exakt, fullständigt respektlöst!


Göran Nordström

Grrrrrr. Hur ids dom bara. Freda alla ynkliga små ytor som cyklisterna tilldelats på alla sätt. Med vakyhundar om så vore möjligt. Grrrrrrr



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Trafikmaktordningen på bild


 

Det här är en bild från södra delen av Stockholm. På var sidan om gatan finns det en smal cykelbana och en smal gångbana. Så smala är dessa banor att det inte går att gå i bredd utan att gå i cykelbanan. Inte heller går det att cykla om en cyklist utan att någon av dem cyklar i gångbanan. Vidare så placeras stolpar till trafikljus och belysningsstolpar, elskåp, väderskydd för bussresenärer i de redan smala gång- resp. cykelbanorna.

Tanken är att vid väderskyddet ska gående och cyklister skifta plats så att cyklister cyklar bakom väderskyddet och gående går framför väderskyddet. Det fungerar inte. Vad som heller inte fungerar är snöröjningen, det är för smalt bakom väderskyddet för att någon maskin ska kunna passera så där blir aldrig snöröjt och framför väderskyddet blir det dåligt röjt då snöröjningsfordonet kör med ena hjulparet nere i gatan.

Om ni sedan tittar ut på gatan, på körbanan, så ser ni att körfältet är mycket brett. Avsevärt bredare än de bilar som kör där. Det är även två vägrenar, utanför de vita spärrlinjerna, på var sida om körfältet. Det ser likadant ut på andra sidan av gatan. Vidare så finns det en mycket bred mittrefug på sträckan för träd och plantering.

Varför ser det ut så här? Varför så smala ytor för gående och cyklister? Varför så breda körfält och vägrenar?

Svaret är mycket enkelt. Anledningen till att körfälten är så här breda är i fall en bil skulle få haveri och bli stående. Då ska andra bilar kunna passera. Så inte bara ska biltrafiken ha yta för att köra, inte bara yta för att parkera, biltrafik ska även ha yta för havererade fordon. Och det sker då på bekostnad av ytan för gående och cyklister.

Ett annat alternativ hade varit att göra mittrefugen smalare för att på så sätt kunna göra ytan bredare för gående och cyklister. Men här var även grönytan viktigare än funktion och framkomlighet för gående och cyklister.

Detta är trafikmaktordningen samlad på en enda bild…

 

 


Antal kommentarer: 13

Haningecyklisten

Det värsta är att fler dåliga lösningar kommer. När man som projektör föreslår lösningar som körs över av arkitekter och inte hörsammas av beställare blir man lätt uppgiven… Har nyligen färdigställt en handling där cykelbanan till sist blivit så smal att man egentligen inte vill ha sitt namn på ritningen. Många gånger verkar det inte spela någon roll att man mer eller mindre nästan skriker ut hur det borde vara när gamla invanda mönster istället får råda. Att våga bygga mot det samhälle vi vill ha borde vara en självklarhet (med fullt stöd från de handböcker som finns, uppställda klimatmål etc etc) men istället verkar det alltid byggas i relation till den prognosticerade personbilstrafikökningen…


Krister Isaksson

Haningecyklisten, Ja de produceras dåliga lösningar på löpande band. Det tycks alltid finnas en eller flera anledningar till att frångå grundläggande riktlinjer och standard för cykeltrafik. Det är dock mycket sällsynt att det anses finnas anledning att följa dessa grundläggande riktlinjer. Och resultatet ser vi runt om oss, fullt av konfliktdesign där cyklister och gående erbjuds urusla förhållanden. Här pga att havererade fordon ska ha plats, så absurt det kan bli…


Cornelis Harders

Hur kommer det sig att vi med skattemedel bygger lösningar som inte går att använda? Finns knappast en ursäkt. Den lösningen som du visar går emot alla intentioner i alla möjliga planer såsom översiktsplaner, cykelplaner/strategier, framkomlighetsstrategier osv. Lösningen borde även ifrågasättas utifrån nollvisionen. Trots detta finns liknande lösningar på många platser och ännu värre de byggs fortfarande. Kan någon förklara för mig varför?
Just i detta fall finns det goda möjligheter att göra rätt; ytrummet finns, det handlar om prioritering. Att i detta läge skapa något som stämmer överens med intentionerna i alla planer som politikerna har ställt sig bakom borde vara enkelt, ett barn skulle kunna rita det. Det enda som skulle behövas är att göra avkall på bilisternas framkomlighet och då endast i fall en bil skulle haverera. Är detta så svårt?!


Krister Isaksson

Cornelis, jag kallar det för STRUKTURELL DISKRIMINERING.


Olof E

Det finns flera liknande utformningar på Exempelbanken. Det säger en hel del tycker.


Krister Isaksson

Olof E, under fliken DÅLIGA exempel menar du då! 😉 Nä skämt å sido, det dräller av detta runt om i landet och en slutsats jag drar är att cykeltrafik har en mycket låg status hos en stor del av dem som på ett eller annat sätt arbetar inom området. Det går uppenbarligen att leka lite hur som helst med dessa trafikanter och den infrastruktur de är tänkta att använda.


E

Andra exempel på samma trafikmaktordning är att man gärna bygger (bil)vägar så raka som möjligt och utan stora höjdskillnader (antagligen lättare för stora vägläggningsmaskiner också ioförsig). Cykel eller GC-vägar som löper parallellt bara några meter från samma väg får däremot behålla den extrema ursprungliga naturliga höjdvariationen och snirkla sig runt det man inte kunde bemöda sig spränga bort eller platta till för bara en c/gc-vägs skull – med mjöksyra och dubbel längd som resultat – och en preferens för att strunta i c/gc-vägen och ta bilvägen istället.


Krister Isaksson

E, exakt. Billigt ska det vara, trots att i VGU och GCM-handboken påtalas hur viktigt det är med gena och höjdmässigt fördelaktiga cykelvägar, så när vi kommer till verkligheten blir det något annat. Det blir ofta lågbudgetvarianten.


Olof E

Efter att ha läst ”Trafikslag på undantag” har jag letat foton på hur den cykelinfra som byggdes förr såg ut och det som skiljer sig tydligt är att cyklister betraktades som trafik under 30, 40 och 50-talet. De cykelbanor som byggdes då gick verkligen att cykla på. Visserligen var cyklister hänvisade till blandtrafik mer än idag men det fanns ingen tvekan om var cyklisten skulle cykla. Mycket finns ju kvar men har vissa brister efter övergången till högertrafik. Påfarter har blivit avfarter och uppförsbackar nerförsbackar vilket inte alltid blivit så lyckat. Det är också tydligt på sträckan Liljeholmen-Västertorp att den gamla infra som tagits bort har ersatts av längre, backigare, smalare och mer konfliktfyllda cykelbanor.


Krister Isaksson

Olof E, ja så är det, se hur det blev vid Västberga trafikplats och tunneln under Mikrofonvägen, nyligen ombyggt men ett stort fiasko och underkänt. Jämför profilen med E4/E20, det går upp o ner hela tiden, vägen är platt som en pannkaka. Linjeföringen är usel, cykelvägen svänger hit o dit hela tiden, vägen är rak eller har mycket generösa radier. Sist men inte minst så ska denna usla ytan delas med gående…


Olof E

Dragningen av cykelbanan vid midsommarkransen gick ursprungligen närmare södertäljevägen förbi midsommarkransen, på andra sidan bensinmacken vid nioörtsvägen. Troligtvis försvann den när Essingeleden byggdes och vägen breddades. Jag kan skicka dig fotona om du vill, men det är inte helt lätt att se var de är tagna. Det har varit väldigt svårt att hitta info om dessa cykelvägar, var de gick och hur utformningen såg ut. Gamla spårvagnslinjer finns det hur mycket som helst av. Cyklisterna och cyklarna finns överallt på bilderna men det är sällan de som fotografen vill dokumentera. De försvann nästan spårlöst.


Olof E

Dragningen av cykelbanan vid midsommarkransen gick ursprungligen närmare södertäljevägen förbi midsommarkransen, på andra sidan bensinmacken vid nioörtsvägen. Troligtvis försvann den när Essingeleden byggdes och vägen breddades. Jag kan skicka dig fotona om du vill, men det är inte helt lätt att se var de är tagna. Det har varit väldigt svårt att hitta info om dessa cykelvägar, var de gick och hur utformningen såg ut. Gamla spårvagnslinjer finns det hur mycket som helst av. Cyklisterna och cyklarna finns överallt på bilderna men det är sällan de som fotografen vill dokumentera. De försvann nästan spårlöst.


Krister Isaksson

Olof E, tar gärna mot bilder!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Du kan gör skillnad, framtiden är här!


”Möjligheter att omvandla de servicevägar som anläggs under byggtiden till cykelbanor efter färdigställandet bör också utredas. Regeringen anser att en utbyggnad av stambanorna ska ske på ett förebildligt sätt.”

Så här står det när det gäller nya stambanor för tågtrafik i regeringens nya Nationella transportplan för åren 2014—2025. Helt banbrytande och ett nytänkande som visar vägen mot en ny framtid.

Hur blev det så här då?

Ja ibland är det så enkelt att man twittrar infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd om en idé:

Infrastrukturministern tyckte att det var en god tanke:

Patrik Kronqvist, ledarskribent på Expressen, plockade upp idén och skrev ett blogginlägg om den: Bygg stambanor för cyklister

Infrastrukturministern tyckte som sagt att det var en bra idé och nu finns det med i Nationella transportplanen och något som Trafikverket måste ta ställning till och utreda. Så då är det bara att hoppas att Trafikverket visar framfötterna och spetskompetens och gör en omfattande utredning om cykelförutsättningarna längs de nya stambanorna. Snart kan vi då ha nya, fina och breda stambanor för cykeltrafik som binder ihop ett flertal städer och orter. Cykelstambanor som kostar lite att förverkliga i samband med de nya stambanorna och som sannolikt kommer vara samhällsekonomiskt lönsamma. Kanske till den grad att de bidrar till att öka lönsamheten på de nya stambanorna!

Framtiden är här, den går att påverka så gör din röst hörd! Förhoppningsvis är det inte sista gången som infrastrukturministern lyssnar på goda råd från mannen på cykelbanan!

 

 

 


Antal kommentarer: 2

erik Svedin

Bra jobbat med ett kul förslag från dig som plockas upp av infrastrukturministern. Skall böi intressant att läsa utredningen.


Krister Isaksson

Erik, tack! Verkligen lyhört av ministern. Nu gäller det att ligga på än mer så att Trafikverket gör en så bra utredning/studie som möjligt.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*