Blogg

Dubbdäck och cykel – bu eller bä?


 

Forskare på VTI har studerat variationen av isgrepp för olika typer av dubbdäck för cykel, jämfört med odubbade däck. Resultaten visar att dubbade cykeldäck generellt har bättre isgrepp och bättre bromsstabilitet än odubbade däck och att det är stora skillnader mellan olika dubbdäck.

Forskarna har bland annat kommit fram till följande slutsatser av de mätningar som hittills genomförts:

  • Dubbade cykeldäck har generellt bättre isgrepp än odubbade.
  • Dubbdäcken har avsevärt bättre bromsstabilitet än de odubbade, vilket inverkar positivt på den allmänna stabiliteten hos cykeln vid bromsning på is.
  • Det kan vara stora skillnader i isgrepp mellan olika dubbdäck, men alla testade däck presterar bättre än odubbade cykeldäck.
  • För bromsning med låst hjul uppmättes upp till 2,5 gånger högre friktion med dubbdäck jämfört med det odubbade referensdäcket. Bromssträckan blir då knappt hälften så lång och det går att applicera 2,5 gånger så stor kraft på bromsen utan att få sladd.
  • Fler dubbar behöver inte innebära ett bättre isgrepp. Även gummiblandning och dubbutformning tycks ha en stor inverkan på isgreppet.

Utifrån resultaten är det värt att rekommendera att använda dubbdäck vid cykling på vinterväglag. Med bättre grepp och bättre bromsstabilitet finns goda möjligheter till säkerhetsvinster vid vintercykling.

Du kan läsa mer om studien här.

 

Relaterade inlägg:

 

Antal kommentarer: 5

Magnus Billberger

Jag kör dubbat sedan mer än tio år och kan konstatera att VTI hyggligt begkräftar min uppfattning. Viktigt att beakta är att labbmiljön gärna ägnar sig åt kontinuerliga parametrar ( t ex friktion) i sina studier. Verkligheten är dock mer stegvis och innehåller dessutom ett visst moment av återkoppling genomsur cyklisten reagerar det visuella och på upplevd halka. Detta anser jag vara viktiga komponenter som i vart fall för min del medför en större säkerhetsökning med dubbdäck än den i labbet påvisbara. Det handlar mycket om att dubbdäcken är mer förutsägbara när det är halt. Den senaste vintern blev det närmare 200 mil på vinterväglag.


Krister Isaksson

Magnus, visst är det så att labbmiljö aldrig kan fånga den mer komplexa verkligheten. Men måste börja någonstans. VTI har nu tagit ett första steg och nu fått mer medel för att fortsätta studier kring cykel, däck och dubbdäck.


Patrik Karlsson

Jag undras lite över däckstrycket. 4,5 bar är inget jag kör med mina fulldubbade Soumi 240, speciellt inte om det är riktigt halt. Snarare runt 2 bar.
Patrik


Simon Gombrii

Körde dubbdäck förra vintern och på halt väglag kändes det fantastiskt. Som Magnus skriver kändes cykeln mer förutsägbar. Inga problem med halka alltså. Däremot gjorde tjock snömodd och frysta cykelhjulspår att man höll på att ramla omkull var och varannan minut. Men det är en annan historia.


Mats

Hej Krister.
Har vintercyklat med MTB både genom staden och ute i terräng och väg.
Nokias fulldubbade är helt fantastiska och kan med total kontroll cykla på ren svallis över lutande underlag (sidledes)!
Saltsandning är helt förkastligt då friktion och kontroll blir SÄMRE än på ren is eller snö. I sammanhanget är då ren plogning UTAN salt eller saltsandning att föredra. Sand UTAN salt går bra, men det förekommer inte i Salt/Fjollträsk…



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Cykeljouren goes airborne!


 

Den här årstiden innebär ofta mer eller mindre överväxta cykelvägar på många platser. Grönskan exploderar och våra kära väghållare är väl inte direkt experter på att sköta om cykelvägarna så att de är säkra och trygga att färdas på.

Men!

På min cykeltur i söderort i Stockholm stötte jag på detta:

På ett fält var det fullt av människor och där fanns också tio stycken sågklingor på en lång axel. Denna axel monterades sedan på en helikopter:

Och sen bar det av rakt upp i luften och fullt röj bland växtligheten utmed cykelvägen!

Växtligheten längs söderorts cykelvägar kommer röjas på mindre än ett dygn nu när Stockholms cykeljour goes airborne!

Passade på att fråga vilka åtgärder som skulle vidtas på marken så att gående och cyklister inte skulle råka illa ut när denna maskin kommer farande. Det hade man inte tänkt på var deras svar!

Snacka om röjfest!

 

Relaterade inlägg:

 

Ps Ni gick väl inte på detta? Ds

 

Antal kommentarer: 1

Anders J

Var det inte nåt sånt här i en James Bond-film?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Stoppa motormännen – det går åt rätt håll!


 

Vi som cyklar är vana vid att mer eller mindre vansinniga bilhinder dyker upp lite hur som helst i cykelvägnätet.


Två stora stenbumlingar på gång- och cykelvägen, inte ovanligt att sådana används som bilhinder på gc-vägar. Syns bra i dimman, i mörker, i motljus eller? Foto: Mattias Bengtsson Byström

Jag har skrivit mängder av inlägg om detta och publicerat ett stort antal bilder på bloggen, twitter och facebook på dessa vansinniga hinder. Hindren orsakar olyckor och innebär många gånger stora framkomlighetsproblem för cyklister (och för permobiler, rullstolar, barnvagnar mm).

Men nu kanske vi kan ana en förändring?

Så här såg det ut på en gång- och cykelväg i Sollentuna:

Nu ser det ut så här på platsen:

Et stort steg i rätt riktning!

Bra jobbat av Sollentuna kommun och företaget ATA. Tre stycken ATA Citypost-pollare i plast som är eftergivliga, har en tydlig färg och högreflekterande reflexer. Pollarna är enkla att montera samt att demontera vid drift och underhåll av gc-vägen.

Pollarna innebär en markant skillnad i synbarhet samt att det nu är lättare för cyklister att passera och mötas vid hindren. Särskilt med lastcykel eller cykelkärra.

Nu vill jag se mer av detta runt om i landet. Och vem vet, det kanske finns ännu bättre bilhinder!?

 

Relaterade inlägg:

 

 

Antal kommentarer: 6

Mia

Tänk att det var så enkelt, och att det tog sån tid…


Krister Isaksson

Mia, ja det är ju enkelt, om man vill och engagerar sig. Får hoppas att fler följer Sollentunas goda exempel och ser till att alla dessa eländiga och farliga bilhinder försvinner från landets gc-vägar.


Joakim Fors

Ska man ha någon synpunkt så är det att de yttre pollarna borde monteras utanför GC-banan så man får så mycket utrymme att cykla på som möjligt. Annars väldigt mycket bättre än tidigare. Sen är det olyckligt att det alls ska behövas bilhinder på cykelinfrastruktur.


Gustav Svärd

Jag är ingen expert, men Joakims förslag låter vettigt. Tänk att ha de yttre pollarna nån centimeter utanför pollarna, ståendes i egna fundament. Borde även göra det lite svårare att köra runt dessa för de bilar som ändå kommer.
Fast då kanske det blir för svårt att klippa gräset?


Krister Isaksson

Gustav o Joakim, håller helt med. Problemet är att ofta krävs en hårdgjord yta (asfalt etc) för att kunna fästa fundamenten till pollarna. Det kan ju lösas genom en liten lokal breddning av GC-vägen på platsen. Så går det att få fast fundamenten OCH en bredare passage!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Förbifarten behövs inte – jag har lösningen


 

Jag har gått och klurat ett tag, räknat och skissat lite. Har då kommit fram till att förbifarten inte behövs. Istället ska vi använda oss av en djupt rotad tradition som används i cykelplanering och för cykeltrafik.

Vi målar helt enkelt upp fler körfält på Essingeleden!

Men det går ju inte kommer en del kritiker då att säga. Trams säger jag, det går ju för cykel, görs hela tiden och i stor omfattning. Fungerar utmärkt. Då kan det ju inte vara något problem att göra det för biltrafiken. Har räknat ut att vi får in dubbelt så många körfält på Essingeleden, och vips så fördubblar vi kapaciteten där. Billigt är det också, kommer inte kosta många kronor att fräsa bort linjer och måla lite nya. Sen är det bara för trafikanterna att rätta sig i ledet och ta det lite lugnt. Det är ju ingen tävling att ta sig till och från jobbet eller att distribuera varor.

Här är lite inspirationsbilder hämtade från cykelns värld, bara att kopiera till Essingeleden!


Foto: Susanna Dörlich





Foto: Fredrik Jönsson

Sen så målade jag om Essingeleden och då blir det så här, se så enkelt det var! Borde göras genast tycker jag.

Så har jag sparat sisådär 32 miljarder åt staten som vi kan göra något roligt för!

Jösses, se vad en cykelplanerare kan – planera för bil, tänk cykel! Hade Nobel inrättat ett trafikpris hade det varit mitt nu!

Kör lugnt därute allihop!

 

 

 

Antal kommentarer: 17

Ants Neo

Genialt!! Bilfria Dagar Stockholm facebook.com/bilfriadagarstockholm, kan inte annat än hålla med.


felix reychman

Jag pitchar in en hundralapp till ditt pris. Genast, eller, varför inte ta några miljoner av de 32 miljarder du precis sparade?
Heja!!!!


Krister Isaksson

Ants, tackar!


Krister Isaksson

Felix, bra idé, jag nöjer med 1 miljard så kan ni andra få resten!


Dmitri F

🙂
Är allt jag har att säga.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Jag är nåt på spåren!

Jag är nåt på spåren!


 

 

 

 

 

 

 

Oj se där! Fullt av desire lines. Gräsytan existerar inte överhuvudtaget, helt söndercyklad för att så många väljer att cykla över vägen i denna punkt. Över 30 cyklister under de 15 minuter jag stod på platsen. Och…

…inte bara cyklister utan även gående gör likadant. Varför gör dom så här då?

Här är den väg som väghållaren tycker cyklister och gående ska ta:

Och här är den väg som många väljer istället, grönt streck:

Den röda vägen är ca 130 meter längre. Vilket blir 2,9 kilometer extra i månaden för en som cykelpendlar här på heltid, eller nästan 30 kilometer per år. Räknar vi på en snitthastighet på 15 km/t så lägger varje cyklist ned 2 timmar extra per år på denna sträcka. 2 timmar per cyklist!

Inte bara väljer många fotgängare och cyklister den kortaste vägen. De väljer också den säkraste vägen. Istället för att behöva korsa sex stycken körfält behöver de bara korsa två stycken. Och det i en punkt där hastigheten på biltrafiken är som lägst. Vilket tillsammans gör en säkrare passage.

Här tycker väghållaren att det är lämpligt att korsa vägen. Över en trafikled. Det är sex stycken körfält att passera där hastigheten på biltrafiken många gånger är hög.

Först ska du kolla vänster, sen cykla över två körfält, sen kolla höger, sen passera två körfält igen, sen ska du kolla höger igen innan du kan passera de två sista körfälten. Samtidigt ska du ha koll på andra cyklister och gående på passagen. Och detta ska alla som cyklar och går klara av, ung som gammal, liten som stor.

När vi studerar olyckor med cykel och motorfordon på denna plats i olycksdatabasen STRADA får vi obehagliga resultat. Passagen som väghållaren tycker vi ska välja har sex stycken olyckor med personskada under tiden 2005 – 2015. (Trots att så många väljer den andra platsen.) Den har i sin tur noll antal olyckor mellan cykel och motorfordon.

Var skulle du cykla?

Kanske är det dags för väghållaren att iordningställa en riktig passage på den plats där många vill passera? En passage som är ännu bättre och säkrare än den som cyklister och fotgängare själva har skapat. Med asfalt, bra sikt, belysning, hastighetssäkrad och varför inte med väjnings- eller stopplikt för biltrafiken. Till exempel en sådan här passage:

Eller en sådan här passage:

Passagen kan göras omgående, går fort att färdigställa och kostar inte särskilt mycket pengar. En ny passage som ger stora restids- och säkerhetsvinster. Rena rama Förbifart cykel!

Klockrent för staden som själv utnämnt sig till promenad- och cykelstaden. Som säger sig ha en framkomlighetsstrategi som prioriterar cyklister och gående högst i sitt transportsystem.


Bild från stadens Framkomlighetsstrategi. När får vi se detta i verkligheten och inte bara som en fin bild?

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 12

Martin

Snyggt. Någon som felanmält?


Krister Isaksson

Martin, ungefär i 10-års tid… 😉


Anders Norén

Kantstenen är sänkt på platsen, så det verkar ha funnits något där förut. På Google Earth ser det ut som att det gick en tillfällig väg för byggtrafik där för några år sedan vid något slags bergrumsbygge i Nybohovsberget. (Liljeholmsgaraget?)


Krister Isaksson

Anders, stämmer. I samband med byggandet av garaget drogs cykelvägen om och åtgärder gjordes för byggtrafiken.


sven

var är det någonstans?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Antal kommentarer: 13

Mia

Saknar rullskidåkarna och deras spretiga stavar! 😉


Jimmy

Ser inga problem att moped klass 2 kör på cykelvägarna eller permobil. Då är det värre med trimmade mopeder eller bilar som ställer sig på cykelvägar eller folk som går flera i bredd som knappt flyttar på sig.


Felix Reychman

Det där är ju intressant.
Ganska många av de där bilderna visar ju bara dumma människor. Lastbilarna, som till exempel parkeras för att sabotera för BÅDE bilister och cyklister, istället för bara den ena gruppen, enligt devisen ”I vägen för så många som möjligt”.
Men några är ju lite mer tveksamma. Vilka regler gäller egentligen för till exempel inlines? Inlines på trottoar är ju livsfarligt. Det går för fort, för att inte tala om hur värdelöst det är att åka med så små hjul på något stenlagt. Rullskidor har jag mött mer än en gång, och permobiler också.
Moped klass 1 är väl i all väsentligt cykel, och ska köra på cykelbana.
Vilka regler gäller?


Jimmy

Felix Reychman: Moped klass 1 som kan komma upp i 45 km/h får inte köra på cykelbanan det får endast klass 2 mopeder som gör max 25-30 km/h. Skillnaden mellan dessa mopeder är att klass 1 har registreringsskylt det har inte klass 2 mopeder.


Simon

Felix Reychman, rullskridskoåkare räknas som fotgängare, vad jag förstår. De passar dock i vissa fall betydligt bättre på cykelbanan och är inget jag upplevt som störande. Ser en del rullskridkoåkare på norr mälarstrand ibland.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in