Blev uppmärksammad av en läsare på en märkligt utformad cykelpassage. En cykelpassage på en regional cykelväg i Stockholms län. En sådan regional cykelväg som ska vara den bästa av de bästa. Bra framkomlighet och bra säkerhet är ledstjärnor för dessa cykelvägar. Enligt den regionala cykelplanen. En plan som Trafikverket med flera tagit fram.
En stolpe mitt i cykelvägen och en cykelpassage som är för smal för att kunna cykla dubbelriktat på. Foto: Nils Bryntesson
Men hur kunde det bli så här? Korsningen byggdes ju om för bara några år sedan – kapaciteten, framkomligheten och säkerheten skulle förbättras – för biltrafiken.
Jag frågade Trafikverket om det ska vara en stolpe mitt i cykelvägen och en smal cykelpassage som det inte går att mötas på. Man hade ju så att säga möjligheten att utforma och bygga något bra nu när man byggde om. Så som man gjorde för biltrafiken – en bra utformning. Svaret från Trafikverket blev:
”Vid byggnationen av övergångsstället så blev det en miss i kommunikationen, vilket resulterade i att stolparna blev felaktigt placerade. Under besiktningen ansåg vi dock att det är en låg säkerhetsrisk så därför bestämde vi då att inte justera placeringen.”
Det blev fel – kanske en sådan där CAD-miss som är så vanlig när det gäller projektering av cykellösningar. Det är också tydligt att hon eller han, eller de, som anser att säkerhetsrisken är låg att det står en stolpe mitt i cykelvägen saknar grundläggande kunskap om cykelolyckor och deras bakgrund. För det är exakt det som VTI och MSB pekat ut som en stor källa till cykelolyckor – dåligt utformad cykelinfrastruktur, till exempel en stolpe mitt i cykelvägen som kan sluta med ett brutet kindben.
Då Trafikverket tidigare ”missade” och ställde stolpar i cykelvägen plockades dessa snabbt bort. Motivet: ”stolparna äventyrar cyklisternas framkomlighet och trafiksäkerhet.”
Så på den regionala cykelvägen – där framkomlighet och säkerhet är ledstjärnor (enligt Trafikverket själva) – på den cykelvägen är det inte så noga med funktioner så som säkerhet och framkomlighet när ”missar” begås. Beslutet att inte ändra på ”missen i kommunikationen” har inte sin grund i kunskap om cykelolyckor, inte sin grund i vad VGU, GCM-Handboken eller den regionala cykelplanen säger om cykelinfrastruktur och hur den ska utformas, inte sin grund i att skapa en bra och funktionell framkomlighet. Beslutet har enbart sin grund i att det var billigare att strunta i att bygga om när det blev fel. Och därmed lägger Trafikverket över allt ansvar på att det ska fungera på de som cyklar och går.
Det är sällan (aldrig?) vi ser en signalstolpe mitt i körbanan. Och att körfälten är så smala så bilister måste låna yta av andra trafikslag för att kunna mötas. Skulle mot förmodan en sådan ”miss” uppstå är jag övertygad om att den skulle rättas till och byggas om – omgående. Jag är övertygad om att Trafikverket och dess personal inte skulle anse att det var en ”låg säkerhetsrisk” med en stolpe mitt i körfältet. Men som vanligt när verket och dess personal planerar och bygger är det skillnad på trafikslagen. Ett trafikslag hanteras professionellt, ett annat trafikslag har man lekstuga med. Stick i stäv med Nollvisionen, med regeringsuppdraget Ökad och säker cykling, stick i stäv med krav och riktlinjer i VGU och GCM-Handboken, stick i stäv med den regionala cykelplanen. Men dessa styrdokument behöver Trafikverket uppenbarligen inte följa när det kommer till kritan. Då går det bra att göra lite som man vill – ”miss” lite hur som helst – utan att behöva ta ansvar för eller korrigera ”missarna”. Utsätta de som cyklar och går för vilka märkliga och farliga miljöer som helst. Ingen i någon form av ledande position i Trafikverket kommer ta dessa människor i örat och säga: ”Detta är inte ok, fixa till det och gör inte om det”
När det sedan gäller att cykelpassagen är för smal för säkra och funktionella möten fick jag ett mycket märkligt svar från Trafikverket. Cykelpassagen är för smal för att:
”…vi har här gjort en avvägning för att täcka in olika behov för olika användare av övergångsstället.”
Verket menar här att människor med rörelsenedsättning och synnedsättning har olika anspråk som ska tillgodoses – då blir det som det blir – cykelpassagen måste då bli för smal. Låt mig först klargöra: det är mycket bra att verket anstränger sig och så långt som möjligt anpassar den fysiska miljön för människor med funktionsvariationer. Men måste det då innebära att det blir dåligt för andra trafikslag? Nej verkligen inte. Lösningen visar ju bara på en häpnadsväckande oförmåga att lösa uppgiften – för alla trafikslag. Om vägutformaren och projektören bara stannat upp för en sekund och tänkt efter lite så hade han upptäckt att han hade kunnat utformat och löst det bra för alla. Hur då? Genom att bredda upp passagen cirka 1,5 meter. Då hade allt fått plats.
Genom att dra isär mittrefugerna och bredda upp anslutningarna på var sida så hade vi fått en funktionell och väl utformad cykelpassage – för alla. Nu blev det i stället dåligt – för alla. För Trafikverket menar att vid möte ska man cykla på själva övergångsstället och då väja för gående:
”De vita linjerna som vi har breddat till höger innebär väjningsplikt för cyklister men man får cykla där, men man behöver visa hänsyn till dem som går eller är rullstolsbundna. Får cyklister cykla på ett övergångställe? Inte om trafikljusen är släckta men om trafikljuset lyser grönt, är det trafikljuset som gäller och man får cykla på hela bredden avsedd för cykelbana under förutsättning att man visar hänsyn enligt ovan”
Så i sin iver att anpassa och ”täcka in olika behov för olika användare” så väljer verket vägen att göra passagen så smal att de som cyklar tvingas utnyttja övergångsstället. För vilka av dessa olika trafikantgrupper är det bra? Jag kan bara komma på en som detta är bra för – Trafikverket och deras budget.
Detta är ett sådant uselt hantverk. Så pinsamt – Trafikverket och dess personal blottar en ovilja och en stor okunskap. Har man ingen yrkesstolthet? Eller sträcker sig en sådan yrkesstolthet endast till biltrafiken? Och jag vågar lova att inget kommer att göras om på platsen. Det kommer att förbli som det är. Och vi kommer att fortsätta att få dessa ”idiotbyggen” från Trafikverket när det gäller cykel – det är så att säga deras signum när det kommer till cykel. Det finns ingen ambition eller vilja till förändring hos verket. Och ingen i ledande position kräver heller en förändring och förbättring.
Relaterade inlägg:
Antal kommentarer: 7
Jonas Linge
Hej Man undrar ju (som uppsalabo), var ligger denna arbetsplats? På vilken adress?
Krister Isaksson
Jonas, Edsbrogatan 1F
Mia
Kul inlägg att läsa. Verkligen fint ordnat. Detta borde vara modellen för många företag/organisationer. De behöver ju inte vara en stor importör av cykeldelar, komponenter osv för att fixa detta.
Krister Isaksson
Mia, vi får hoppas att detta inspirerar andra företag och organisationer!
Nils Wirell
Har faktiskt liknande i Göteborg Johanneberg Sciencepark
Krister Isaksson
Nils, härligt!
Dag Lundén
Telias kontor i Solna är inte dumt alls men det är bara att erkänna, Shimanos är bättre!
Dock en fråga, fanns inget torkrum för blöta kläder?