Död asfalt – The Arrogance of Space

Död asfalt – The Arrogance of Space


Nybyggda bostäder i södra Stockholm. Färdigställda för cirka 1 år sedan. En cykelbana. En cykelbana som är cirka 80 centimeter bred. Som i stadens cykelplan är utpekat som ett huvudstråk, och att cykelbanan då ska vara minst 1,5 meter bred.

I och med att det är uppförsbacke säger även stadens handbok att cykelbanan ska vara bredare då hastighetskillnaderna mellan cyklisterna blir större och man behöver kunna cykla om varandra. Och man vinglar också mer uppför – större vingelmån behövs. Därför ska cykelbanan alltså vara bredare än 1,5 meter.

Man vet att cykelbanan är för smal när cykelsymbolen inte får plats.

Men icke sa Nicke, cykelbanan blev istället smalare än vad både plan och handböcker säger den ska vara – den blev endast 80 centimeter bred. Cykelbanan blev till och med smalare än vad den var innan husen byggdes. Det blev alltså sämre än tidigare – i staden som säger sig prioritera cykel.

Det är nu vi brukar få höra från staden att stadsbyggande handlar om ”kompromisser”, om ”avvägningar”, att det inte går att göra ”optimala lösningar”. ”Alla kan inte få allt”.

Det är inget annat än kvalificerat bullshit. Det är floskler man gömmer sig bakom. Gömmer sig när man struntat i vad styrdokumenten säger och gjort ett minst sagt uselt hantverk. När man nonchalerat grundläggande funktioner för ett trafikslag. Det trafikslag som staden säger sig prioritera högst.

Här är fem sätt som hade möjliggjort en anständig och funktionell cykelbana – var för sig eller i kombination med varandra. För ytan finns där, det handlar mer om att vilja, att ha förmågan, att ha kompetensen. Fem sätt för att lyckas med en vettig och funktionell ”kompromiss”:

1, Smalare körfält. Körfälten hade tillsammans kunnat smalnas av cirka 50 centimeter. Hastighetsbegränsningen på sträckan är 30 km/t:


Körfälten hade kunnat göras smalare för att göra cykelbanan bredare

2, Smalare grönremsa vid träden. På så sätt hade hela gatan kunnat förflyttas för att göra en breddare cykelbana:


Grönremsan hade kunnat gjorts smalare för att göra cykelbanan bredare. Observera att cykelbanan är bredare på denna sida.

3, Ingen eller smalare förgårdsmark. Det nämns ofta att staden bygger innerstad utåt mot förorterna. I innerstaden är det ovanligt med förgårdsmark – varför då här? Genom smalare eller ingen förgårdsmark går det att få en bredare och anständig cykelbana:


Ingen eller smalare förgårdsmark = bredare cykelbanan

4, Flyttat husen längre in från gatan – cirka 1 meter. Finns hur mycket yta som helst bakom husen. Hade husen placerats endast 1 meter längre in så hade ju det löst sig – 1 meter… :


En meter längre in i skogsdungen med husen = bredare cykelbana

5, Värst av allt – en yta med död asfalt. Som verkligen visar att man varken vill eller klarar uppgiften. Mellan körfälten finns en yta på cirka 1 meter. En yta till vad? För vem? Till vilken nytta? Den ytan hade löst nästan allt – om man omfördelat ytan till förmån för cykelbanan. I stället ligger asfalten bara där – till ingen som helst nytta – the arrogance of space:


Här ligger den – död asfalt. Fyller ingen som helst funktion. Det kunde ha blivit en anständig cykelbana av denna yta i stället…

Så nu står vi här – ännu en gång. Med ännu en usel cykelbana i ett nyproducerat bostadsområde. Cykeltrafiken fick det lilla som blev över. Det är lite av ett signum för staden. Trafiknämnden och Trafikkontoret kämpar på och bygger nya cykelbanor och rustar upp befintliga cykelbanor till en acceptabel standard. Sen har vi Exploateringsnämnden och Exploateringskontoret som fullständigt omkullkastar alla fina planer och målsättningar – och gång på gång lyckas med bedriften att producera minst sagt usel cykelinfrastruktur.

Det är tragikomiskt. Trafikkontoret betar av objekt efter objekt i cykelplanen med hjälp av cykelmiljarden. Sen kommer Exploateringskontoret och fyller på planen med nya undermåliga cykelobjekt. Det blir lite av ett nollsummespel – en bygger bra, en bygger skit.

Det här är en mycket tydlig och talande bild över hur Stockholm och flera andra kommuner hanterar cykeltrafiken i stadsbyggandet – det är ett trafikslag på undantag. Stick i stäv med alla fina ord om cykel i diverse styrdokument. Det är inte ett stadsbyggande för att skapa förutsättningar för en hållbar stad och ett hållbart transportsystem – det är en process förenklad till att producera hus och upprätthålla befintlig trafikmaktordning.

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Bästa cykelbanan – nu matservering

Bästa cykelbanan – nu matservering


Stockholms bästa cykelbana är sedan några säsonger tillbaka en serveringsbana för foodtrucks. Så här ser det numera ut på cykelbanan – ett virrvarr av köande och strosande kunder till foodtrucksen. Dagarna i ända.


Vattenfestivalen 2.0 – cykelbanan på Rålambshovsleden – Norr Mälarstrand. Foto: Jon Jogensjö

 

Och allt detta med stadens goda minne. För det har ju varit så här i några säsonger nu. Stadens agerande för att bringa lite ordning har hittills varit detta:

Påkostad och tydlig skyltning! Foto: Jon Jogensjö

Några inplastade A4:or. Som vilket skolbarn som helst kan knåpa ihop och tejpa upp.

Återigen ser vi hur svårt det är att freda den lilla begränsade yta som är avsatt för cykeltrafiken i staden. Att en cykelbana kan få användas till lite vad som helst – det ska man väl tåla om man cyklar är många gånger inställningen. Som att detta försvinner i mängden av allt annat skit som placeras och finns på cykelbanorna.

Det är alltså så här staden väljer att prioritera cykeltrafiken – en matservering på cykelbanan. Aldrig att vi skulle se samma flathet från staden om detta utspelades på Rålambshovsledens eller Sveavägens körbanor – aldrig. Men att detta är närvarande på cykelbanan är ok.

Sen får vi höra alla möjliga undanflykter och floskler om hur svårt det är att komma tillrätta med problemet. Det är inte alls svårt – om man vill. Då förbjuder man foodtrucksen att stå där helt och hållet – punkt slut.

Men icke sa Nicke – det vill man inte. Och fy på dig om du som cyklar klagar. Vimmel och folkliv är ju så mysigt – på cykelbanan.

Jag undrar en sak: för några år sedan byggde staden om cykelbanan – detta skulle bli framtidens cykelbana. För att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten. För 34 miljoner. För att sedan tillåta detta? En väldigt dyr matservering kan jag tycka.

Här kan ni ta del av Cyklandeombuds omfattande följetång och genomgång av detta ”fenomen”.

Relaterade inlägg:

 

 

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Ny miss i kommunikationen Trafikverket?

Ny miss i kommunikationen Trafikverket?


Det byggs mycket i Göteborg. Ett projekt är E 45. Inte lätt att hålla koll på allt när mycket sker. Lätt att något går lite fel. Som att de som cyklar riskerar att bli skalperade eller av med huvudet. Ja ja, det går ju inte att göra allt rätt och bra, lite skit får man räkna med – på cykelbanan. Det brukar förklaras med att det blev ”miss i kommunikationen”. Jag kanske har fel men jag upplever att denna miss i kommunikationen är avsevärt vanligare på cykelbanan än på körbanan.

Ducka! Foto: Erik Vikström

Foto: Johanna Wagnborg

Undra hur resonemanget gick bland arbetsledare och personal när de monterade upp denna stolpe och skylt? I vilket fall som helst så är problemet nu fixat – dock först efter att de som cyklar uppmärksammat projektet på den uppmonterade giljotinen. Den hade de ju själva missat – ni vet det där med miss i kommunikationen. Kanske dags för Trafikverket och deras entreprenörer att gå någon form kommunikationsutbildning?

 Den nedre sektionen monteras bort för ökad fri höjd. Foto: Erik Vikström

 

Relaterade inlägg:

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Trafikverket – är ni nöjda?

Trafikverket – är ni nöjda?


För snart ett år sedan skrev jag ett inlägg om hur Trafikverket lyckats placera en trafiksignalstolpe mitt i cykelbanan. Samt gjort cykelpassagen så smal att det inte går att cykla dubbelriktat på passagen.

En ”kommunikationsmiss”! Foto: Nils Bryntesson

Trafikverkets förklaring till det inträffade var att det blivit en ”kommunikationsmiss” och att de upptäckt detta vid besiktningen av byggnationen. Och då kommit fram till att det är låg säkerhetsrisk att en stolpe står mitt i cykelbanan. Så inga ändringar eller åtgärder var nödvändiga – stolpen står bra där den står.

När det sedan gäller den smala cykelpassagen så får man inte plats att mötas då får man väl cykla på övergångsstället menade verket vidare. En liten konstig inställning kan jag tycka. Bygga in en konfliktsituation på detta sätt. Särskilt i skenet av att Trafikverket är satt att genomföra och leda regeringsuppdraget ökad och säker cykling.

Till slut reagerade en chef på Trafikverket: så här ska Trafikverket inte utforma och bygga:

Kort därefter fick jag beskedet från Trafikverket: de ska nu utreda placeringen

Och så har nu skett. Utredningen är klar och ute på platsen har det skett förändring. Stolpen är flyttad – den står inte längre mitt i cykelbanan:

Stolpen är flyttad! Foto: Fredrik Falk

Hur blev det då med cykelpassagen som var för smal? Där har inget hänt. Trafikverkets grundmurade uppfattning är uppenbarligen att man ska cykla på övergångsstället – cykelpassagen på den dubbelriktade cykelbanan ska inte vara dubbelriktad.


En dubbelriktad passage. Drygt 1 meter bred. Kantsten och stolpen i mittrefugen gör den faktiska bredden ännu smalare. Så vid möte ska du enligt Trafikverket cykel på övergångsstället. Och där finns ju ytterligare en liten sån där obehaglig kant – det ska inte vara lätt att cykla enligt Trafikverket. Foto: Nils Bryntesson

Sällan (aldrig?) vi ser sådana lösningar från Trafikverket när det gäller biltrafiken: här gör vi så smalt att ni inte får plats att mötas. Följt av rekommendationen: Men hej, när ni får möte kör upp på övergångsstället så löser det ju sig!

Det här är bara dumsnålt av Trafikverket – det hade varit hur enkelt som helst att bredda upp passagen genom att korta av mittrefugen och flytta stolpen. Här hade verket all möjlighet att göra en acceptabel och funktionell cykelpassage – inget överdådigt, inget extravagant – bara en grundläggande utformning för trygg och säker framkomlighet – för alla. På en prioriterad regional cykelväg. Men icke sa Nicke.

 

Relaterade inlägg:


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Stolpskotten i Haninge

Stolpskotten i Haninge


För 6 år sedan skrev jag ett inlägg om det nya området som planerades i Haninge kommun – Vega. Kommun slog sig för bröstet och sa:

I Vega ska boendemiljön anpassas efter den nya tidens behov. En stadsdel där hållbar utveckling står i centrum.”

”I Vega ska det vara möjligt att vara både klimatsmart och ekonomisk på samma gång. I planerna för stadsdelen Vega har man exempelvis gett gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik prioritet.”

Nu börjar området bli färdigt. Och då kan vi se förhållanden som dessa:

 

Observera vinkelparkeringen för bilar. Var tror ni fronten på bilarna hamnar?

 

 

Foton: Lucas Grönborg

Så här ”prioriterar” alltså kommunen cykeltrafik i Vega – man ställer stolpar i för smala cykelbanor. Inte en stolpe, inte två stolpar utan man ställer massor av stolpar i cykelbanorna. Här finns inga skyddsremsor och eller skyddsavstånd. Gångbanorna ser ju inte heller så väldimensionerade ut, och då vet vi ju vad det kommer innebära – man går i de smala cykelbanorna.

När detta sedan felanmäls till kommunen blir svaret från kommunen detta:

”Det är olyckligt att cykelvägen i området inte prioriterats och vi lär oss av detta och tar med oss för framtida planering.

”Då området planerades och projekterades hade inte cykeln samma självklara funktion som den har i dag.”

Ett minst sagt märkligt svar från kommunen sett till hur kommunen själv beskriver transportsystemet för området. I nästan 10 år har kommunen slagit sig för bröstet och påtalat att cykel minsann är prioriterad i Vega. Tittar vi på kommunens hemsida angående stadsdelen Vega kan vi läsa:

”Här görs särskilda satsningar på gång- och cykelvägar”

När kommunen beskriver trafiksystemet i Vega så låter det så här:

”I Vega kommer det att finnas gott om cykelvägar och du kommer med enkelhet att kunna ta dig till och från ditt hem på cykel.”

I Ekologiskt Hållbarhetsprogrammet för Vega som kommunen tagit fram och beslutat om 2011 kan vi läsa:

”Gång- och cykelvägar ska vara prioriterade i transportsystemet och därigenom vara gena, lättillgängliga och trygga.”

Men idag är alltså svaret från kommunen något helt annat: inte prioriterats

Jag undrar vad som hände på vägen? Vi får nu veta att alla dessa fina ord och till och med politiska beslut att cykeltrafiken ska prioriteras är inte vatten värda när det väl kommer till kritan.

Och då är det uppenbarligen helt ok att bygga dålig och farlig cykelinfrastruktur – att bygga för smala cykelbanor och sedan gödsla dem med stolpar. Men hej, kommunen tycker det är olyckligt och de lovar att de ska lära sig av detta till framtida planering. För vi menade ju inte riktigt vad vi sa och vad vi skrev i alla dessa politiskt beslutade dokument – det var liksom inte på riktigt, vi hade bara lite lekstuga. Men nästa gång, då lovar vi!

Nu hjälper ju inte detta förhållandena i Vega – att man så att säga lovar lära till nästa gång. Det är det som är fascinerande med att planera och bygga transportinfrastruktur – man får bara en chans. När det sen är byggt är det kört, för inte kommer man omgående starta en ombyggnad av det man precis färdigställt. Utan dessa förhållanden i Vega får vi leva med – i decennier. Så i Vega väljer vi bilen – för det står inga stolpar i körbanorna, och gatorna är tillräckligt breda för säkra möten.

När ska allt detta få ett slut undrar jag? För det är något särskilt, något alldeles speciellt med alla dessa nybyggandsområden – det växer upp massor av stolpar i cykelbanorna! Vi ser det i Solna, i Hammarby sjöstad, i Väsjön i Sollentuna och flera andra ställen.

 

Och detta sker i tider när cykel påstås vara prioriterad. Hur hade det sett ut om cykel inte varit ”prioriterad” undrar jag. Men hej, det vet vi ju!

På 70- och 80-talet hade vi antagligen en enorm tur. För vi ser inte många stolpar i cykelbanorna från den tiden. En epok då cykel inte var prioriterad. Men nu, när vi påstår att vi prioriterar cykeltrafiken, då minsann dyker stolpar upp i cykelbanorna som svampar ur jorden.

Verkar som folk i branschen har väldigt svårt för begreppet prioritera och cykeltrafik. Det är ett sådant uselt hantverk detta. Men ingen känner skuld, ingen tar ansvar – det bara fortsätter. Det är uppenbarligen en bransch full av stolpskott. Pinsamt är bara förnamnet.

 

Relaterade inlägg:


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Cykelns dag

Cykelns dag


Kanelbullens dag, pizzans dag, internationella pannkaksdagen, chokladbollens dag, golfens dag, internationella mensdagen, nationella dagen för strävhårig foxterrier, tangons dag, raggmunkens dag, kaninköttets dag, husbilens dag, potatisens dag, internationella kyssdagen, raggsockans dag, surkålens dag… Snart kanske det inte finns ett ledigt datum för en till temadag!

Och den 3 juni är det dags för ännu en dag – Cykelns dag

Jag märker att jag får svårare och svårare för denna dag. Kanske beror det på att jag redan för 20 år sedan arrangerade sådana här dagar under ett antal år i Stockholm. Det är lite jippo, lite tävlingar, några flashiga annonser och kanske någon hemsida – under en dag.


Börjar Cykelns dag bli som en urtvättad t-shirt?

Sen är allt mer eller mindre som vanligt – den särskilda dagen klingar ut och övriga 364 dagar domineras av ett annat trafikslag. Jag vet inte om detta är ett bra och effektivt sätt att arbeta på för att lyfta cykelns roll i transportsystemet. Om det bidrar till att förbättra och öka cykelns status. Jag tror inte det, jag blir mer och mer tveksam till dessa former av insatser. De känns inte så kreativa, inte så konstruktiva – detta att upprepa samma sak år efter år.

Eller finns det studier och utvärderingar som visar på dessa dagars genomslagskraft och framgång? Att de faktiskt påverkar och förändrar? Att vi så att säga behöver lite jippon då och då som kontrast till vardagens tröskande.

 

Relaterade inlägg:


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in