Blogg

Din guide till S24O – mikroäventyr på cykel. Del 3 – Utrustning?


Men vad behöver jag ha med mig, kanske du undrar?

I vintras inför en #S24O med förväntad natttemperatur på -15°C så gick jag igenom vad jag skulle ha med mig. Det blev en hel del:

  • sovsäck (4-säsongers)
  • liggunderlag 2 st, ett självuppblåsande, samt traditionellt polyeten
  • ull-underställ, byxor, fleecetröja och jacka, dubbla ullstrumpor och kängor(på mig)
  • varm jacka, extra ull-underställ för natten
  • mössa, buff, flera vantar, sockar
  • pannlampa
  • cykelmek (slang, pump, verktyg)
  • gasolkök och köksprylar 
  • vattenflaskor och termos
  • eldstål och tändmaterial
  • kniv
  • kaffe och matsäck

Jag visste att det fanns ved dit jag skulle, ibland tar jag annars med lite startved oxå. Jag har aldrig roat mig med att väga cykeln men med all packning så är jag glad att jag slipper bära den.

Nu när vi går mot varmare tider innebär ju det samtidigt att packlistan krymper. För en varm högsommartur räcker kanske lättsovsäck, liggunderlag, lätta överdragskläder och matsäcken, förutom vatten och cykelprylarna?

Nu kanske du tänker att det är ju trots allt en väldigt massa prylar du måste skaffa och med det en stor donation från sparkontot? Nja, jag är av övertygelsen att du kommer långt genom att låna från bekantskapskretsen, hyra, eller kanske köpa begagnat på loppisar och hemsidor.

Här är några exempel på hyrställen:


Nytt nummer ute i butik nu!

I detta nummer har vi:

  • Snackat med Emil Johansson om livet upp och ner
  • Grusat ner oss!
  • Snackat med Jonas Bohr om rekordförsöket
  • Kraschat på Mallis 312

Ute nu!

Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Nåja, vad är väl inte en helg i Hallsberg!


Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles… alldeles underbar!

Hur som helst så hoppade jag på Brompton:en i lördagsmorse och cyklade till stationen för att efter tågbyte hamna i den ort som nu snart förknippas lika mycket med cykling som med järnvägen.

Utan att gå in på det närmre tror jag inte jag var ensam delegat till Cykelfrämjandets kongress och Ortskretsmöte som hade en spänd förväntan inför helgen. I en medlemsförening finns det, och ska det finnas, olika åsikter. Det hör till. Åsikter som gärna kommer till sin spets på just en kongress. Jag tror, och hoppas, dock att alla lämnade Hallsberg på söndagseftermiddagen med samma positiva känsla som jag gjorde. Vi kan inte alla vara nöjda med alla val och beslut, men att fastna i meningskiljaktigheter och inte titta framåt, tror jag inte hjälper någon.

Lars S omvaldes, efter votering, till ordförande. Votering blev det också på frågan om cykelhjälmar. Till kongressen hade det kommit in tre motioner i frågan. En som vill att hjälmen är frivillig, en som vill att CF ska verka för lagstiftning och en mitt i mellan där riks-organisationen skulle rekommendera hjälmbruk och verka för ökad frivillig användning.

Nu gick kongressen efter liten debatt på styrelsens avslag av hjälmrekommendationer och då motionsskrivarna till för- och emot-förslagen ej var på plats togs de ej upp. 

Efter en sen, för vissa, middag så var det sedan ortskretsmöte på söndagen. Där får styrelse och kretsar möjligheten att lyfta saker ur sin verksamhet. Vi i Östgöta-kretsen pratade lite om det arbete med ny cykelvägsvägvisning vi varit del i. Dessutom redogjorde och prisades Amer Aslam för den uppsats kring resultatet av cykelkurserna han skrivit.

Om det var något som jag saknade under helgen? Ja kanske var det något i stil med David Sennerstrands beljublade föredrag kring cyklar på tåg i allmänhet och på Östgötatrafiken i synnerhet. Så här ser det föresten ut på Tågkompaniet:

Dessutom skulle det vara trevligt med något lite mer ”hands-on” under helgen, kanske en cykeltur, och jag jag vet om svårigheten med att ta med cyklar, något som bryter av de långa sittningarna på Hotell Stinsen.

Tack alla, styrelse, delegater och övriga, och tack Marieanne som snart lämnar kansliet.

Nu väntar ett år av lokalt cykelfrämjande arbete…



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Filmtajm! Under the old oak tree


Mina försök att sprida lite inspiration och få fler att upptäcka tjusningen med korta cykelturer fortsätter:

Helgen blir fullmatad av cykling. Cykelfrämjandet håller kongress och ortskretsmöte i Hallsberg. 

Trevlig helg!


Antal kommentarer: 2

Kalle Bern

Underbart! Nu vill jag bara packa cykeln och sova i skog.


Velonavia

Just do it!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Cyklisthat? Media leder vägen!


Det är därför folk beter sig som om de inte tänker när de satt sig på cykelsadeln” Så lyckades DN i går gräva upp en nära tre år gammal åsikt från Sören Nordlund, ”expert på trafikpsykologi”. Vari hans expertis ligger, får vi inte veta, mer än att han arbetat många år på högskolan i Dalarna och i dag är konsult och föreläsare. I samma program av Cykla i P1, där jag berättade om min olycka, sommaren 2013 ventilerade han sina tankar – cyklisten som primitiv varelse i relation till bilisten.

I går kunde vi läsa hur en Stockholmscyklist blev påkörd, allt bra med honom, enbart för att

Alldeles nyss blev jag och min hund påkörda. Men jag skriver inte för att berätta att vi mår ok. Jag skriver för att berätta att något är sjukt.

När vi blev påkörda befann vi oss i cykelboxen vid ett trafikljus på Götgatan i Stockholm. Vi blev påkörda för att föraren tyckte att ”vi” (jag och de andra cyklisterna som väntade i cykelboxen på att trafikljuset skulle slå om) ”omringade” hans lastbil.

Alltså – Cyklister befinner sig i närheten av hans bil. Han kände sig obekväm. Han bestämde sig för att köra på mig och min hund.

Nu får det vara nog.

Jag är så trött på den cyklisthatande retoriken i tidningars kolumner, på forum i sociala nätverk och i fikarum på arbetsplatser. Över hela landet förs just nu samtal om hur cyklister är ett förbannat släkte som bryter mot trafikregler, brister i hänsyn och dessutom klär sig i fula tights. När artiklar om konflikter mellan bil och cykel publiceras på Facebook fylls kammentarsfälten med uppmaningar som ”Skottpengar på alla cyklister”. Senast idag kunde man i DN läsa följande:

”Cykling aktiverar inte den del av hjärnan som tänker… Det är därför folk beter sig som om de inte tänker när de satt sig på cykelsadeln.”

På riktigt. ”Folk beter sig som om de inte tänker”.

Det är retorik som piskar upp en hatfull stämning. Som som ger syre till en brinnande konflikt. Som ökar misstron till andra trafikantgrupper. Som ökar klyftorna. Som får en främmande bilförare att sätta mitt liv på spel – för att jag ställde mig i cykelboxen.

Dagens fakta: Den samlade trafikantgruppen ”Cyklister” bryter INTE mot trafikregler mer än någon annan trafikantgrupp. Och även om cyklister som trafikantgrupp var överrepresenterad i den summerade mängden trafikbrott så är det INTE skäl nog att köra på en random cyklist med en bil/lastbil/buss för att hen gör något som du inte gillar.

Så, till slut. Elda inte på hatet. Sprid inte okunskap och desinformation. Kör inte på varandra. Och – om det går – kramas i trafiken.länk till FB 

Det är i det här trafikklimatet som DN väljer att publicera en artikel som närmast spär på cyklisthat och berättigar åtgärder mot vad som då anses vara primitiva trafikanter. Alltid kloka Krister Isaksson försökte nyansera artikeln. Samma morgon i TV4´s Nyhetsmorgon, kända för sin älskvärda attityd till cykling (ironi!), späs det på med: 

Cykelpolisen Fredrik Hellgren: ”Alla cyklister borde gå kurs i cykelvett”*

Du kanske tänker att det här är ett Stockholmsfenomen? I den hetsiga huvudstadstrafiken skruvas tempot upp och med det även aggresioner mellan alla trafikantgrupper. Kanske, men jag ser samma tendenser i Norrköping. Hårda ord, inte bara i trafiken, utan även i lokalpressens kommentatorsfält**. En artikel eller nyhet med enbart ytlig koppling till cyklister, hamnar snart i; ”men se på cyklisterna då!”, ”nästa gång kör jag på…”. Så var det till exempel då en fotgängare kördes på av en bilist, på ett övergångsställe. Debatten kom att hamna i hur dåligt cyklister beter sig och hur cirkulationsplatsen i fråga var felbygd. Hur sedan kommentarerna går på sociala medier, är vi nog alla smärtsamt medvetna om.

Faktum är att vi sidan av frågor rörande invandring/migration/flyktingar så är det nog inga frågor som väcker så mycket ont blod som just bilen/cykeln. När nu media leder hetsen och snarare önskar få klick och trafik än att ge en nyanserad bild är det inte konstigt att vi läser, ser och hör liknande. Så var det för ett par år sedan då det stod klart att hastigheten i hemstadens bostadsområden och centrum skulle sänkas till 30 resp 40 km/h. Kaos, anarki och jordens undergång, utlovades av media ivrigt påhejad av kommenterande bilister.

Jag tror så här; när någon blir ifrågasatt, svarar hen ofta i självförsvar. När nu trafikmaktordningen ifrågasätts, när bilismens absoluta norm utmanas och vi ger andra plats och utrymme, känner sig många hotade. Hotade av cyklister och cykelbanor, kanske till och med av ny teknik? Vill alla som idag sitter ensamma i sin bil i kön, lurade av bilindustrins löften om individualism och frihet, verkligen låta sig köras av en ”självkörande” bil? Kanske är det bilsamhällets, som vi känner det, dödsdans vi ser?

Det sagt så är jag väl medveten om de fel och brister som vi cyklister har. Vi är mänskliga. Vi gör fel och handlar i ilska, men i lika stor utsträckning som bilisterna.

Tillbaka till experten Sören och hans primater cyklisterna. Det finns massor av forskning som visar på cyklingens positiva effekter på kognitiva funktioner och hälsa. Men inga, så vitt jag vet som säger samma för bilåkning. Så om det nu är så att cykling, och jag antar gång, aktiverar en basal nivå i vårt omedvetna, och då det inte krävs vare sig utbildning eller förarbevis på att krypa, gå, springa, hoppa hoppsasteg, flanera, åla medelst hasning eller för den delen cykla, så måste övriga trafikslag och trafiklösningar anpassas för dessa.

*Du Fredrik cykelpolis, kurs i cykelvett kanske är bra, för bilister är det krav på utbildning och prov, men det hjälper ju föga…

**Nu har Norrköpings Tidningar mfl tagit bort kommentatorsmöjligheten på annat än rena debatt- och opinionsartiklar. Inte enbart pga cyklisthat…


Antal kommentarer: 3

Kalle

Bra synpunkter; gäller bara att få ut dom till rätt målgrupp!


cykelnisse

precis som om dessa tjockisar till bilförare orkar sikta på cyklister. haha skrattar hela vägen till banken


Campagnolo

”Jag tror så här; när någon blir ifrågasatt, svarar den ofta i självförsvar.” Gäller såväl bilister som cyklister… Många cykelbloggar talar om har bra alla cyklar och hur onda bilister är, lite hårddraget. Omvänt såklart om man talar med rena icke-cyklister. Bilisterna är värre är ett dåligt argument för att idiotcykla.
Konstigt, jag tar inte åt mig när någon talar om hur illa cyklister beter sig. Jag ser ju själv en massa galningar som inte har på en cykel att göra. Jag tar väldigt lite åt mig när det klagas på stressade bilister. Oavsett när och hur jag ger mig i ut i trafiken så försöker jag planera min körning och visa hänsyn. Jag tjänar väldigt lite på att idiotköra oavsett om jag har två eller fyra hjul under arselet.
”Men jag har ju så långt, jag vill hålla tempo”. Jamen går det inte så går det inte. DU kan väl inte tänka att det är JAGJAG JAG som ska fram och i processen så tränger jag bort alla andra?
Vad jag ofta råkar ut för på cykel är med(mot?)cyklister som i jakten på personbästa kör om trots möte. Mötande som kommer rakt emot mig är jag iallafall förskonad mot i bilen. Bilisternas favoritsport är snarare slalomåkning och att konstant välja fel fil till sista sekund.
Det går faktiskt inte att bortse från att alltför många cyklister gör manövrar som inte ens den flipprigaste taxichaffis skulle komma på. Skit nu i att tjata om att ”bilister är värre” och försök heller inte intala er att vi cyklar så bra, det är bara hat” utan försök visa lite hänsyn.
Nä, lite mer självkritik och sopa rent framför egen dörr som det hette förr. Även om förutsättningarna suger med ruttna cykelbanor så är hänsyn nödvändigt även på cykelbanan.
PS Visa även hänsyn mot bilister och gångtrafikanter 🙂



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Din guide till S24O – mikroäventyr på cykel. Del 2 – Cykel?


Sinnebilden av en cykel lämpad för äventyr är kanske Surly LHT, Long Haul Trucker. Eller min favorit Salsa Fargo:

Med stålramar, fästen för alla tänkbara pakethållare och massor av flaskor. Den cykel jag oftast använder är en Salsa Bandito:

En cykel som upplevt många reinkarnationer. Framdämpad xc-hoj, helstel snabbpendlare med 28″-hjul och smala däck och nu min do-everything-slitvarg.

Men, och det är det som är tjusningen med S24O, i princip alla cyklar fungerar. Ska du till vindskyddet i skogsparti med motionsspåret hemmavid? Ta damcykeln, stoppa sovsäcken i korgen och resten på pakethållaren. Givetvis kan du bära allt du har med dig i en ryggsäck och då är du ”hemma” med alla cyklar från bmx till tandemhoj. 

Själva idén med mikroäventyr är just det att det ska inte behövas massor av specialutrustning. En del upptäckarlusta och äventyrslängtan, en cykel och en sovsäck och du är redo…



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Citius. Altius. Fortius. OS-motto eller förlegad Ostlänk?


Varför prata tåg i en cykelblogg kanske du undrar? Har bloggförfattaren spårat ut? Kanske är det så? Men jag tror att Ni håller med mig om att cykeln och cykling står för ett hållbart alternativ i vårt framtida samhälle? Och då är vi likt en fråga i tv´s På Spåret framme vid vår destination; tåg!

Citius, Altius, Fortius föreslogs som motto av de moderna olympiska spelens fader Pierre de Coubertin vid 1800-talets slut. Det kunde lika gärna normen som styr politiska satsningar gällande transportsystem av idag. I stället för att tänka framåt applicerar vi ett dåtidstänkande på framtidens problem.

Det är glädjande att vi ser en växande opinion mot Ostlänken men förvånande att inte fler ser problemen. Senast Hans Kindstrand som i NT den 8:e mars ställer sig vid sidan av Håkan Thornell och Lars Magnus Trozelli. Även om vi inte har samsyn gällande åtgärder och alternativt så ställer jag mig lika frågande till Ostlänken som dem.

Jag älskar tåg och tågresor. Vid sidan av promenaden och cykelturen är de det mest civiliserade transportsätt vi har och moderna snabbtåg är att se som hållbara och miljövänliga alternativ till dagens flygresor, speciellt vid resor inom kontinenter. Kan man dessutom kombinera cykeln och tåget har vi det bästa av två världar. Men att tro att Ostlänken, som av företrädare i kommunen framhålls som en frälsare, är en lyckad satsning är både farligt och felaktigt. Det pratas dessutom om oerhörda kostnader. Detta för att spara en halvtimme. Låt oss en gång för alla inse, att vi kan inte spara, tjäna in eller på annat sätt påverka tiden. Den går ändå. Viktigare är att fundera över hur vi använder den.

Vi står nu bättre rustade än någonsin att minska reseberoendet. Att i ett postindustriellt samhälle satsa på den typen av ”höghastighetståg” är att göra precis det motsatta. Vi legitimerar och ökar reseberoendet och riskerar ytterligare att utarma stora delar av landet då jobb och verksamheter centreras, samtidigt som städer som Norrköping blir sovstäder och förorter.

Det är tid att sluta se arbetet som en plats. Arbetet är en uppgift som i dag många gånger kan skötas hemifrån. Medveten om att många arbetsuppgifter kräver personlig närvaro är det inte dessa arbetstagare som pendlar till och från Stockholm. Genom att omstrukturera arbetet, kan vi minska behovet av närvaro vid våra arbetsplatser för alla tänkbara arbetsuppgifter.

Ostlänken lovar hastigheter om i bästa fall 250-300 km i timmen och kan ge en ”tidsbesparing” på 30 min till Stockholm. Om de dagspendlande till Stockholm istället arbetar hemifrån, eller från gemensamma och delade ”arbetskaféer” på hemorten, varannan arbetsdag, ger det en halvering av årsresetiden, vilket skulle motsvara en fördubbling av dagens tåghastigheter, en fördubbling av kapaciteten, detta utan investering. 

Höghastighetståg hör framtiden till och vi ska omfamna dessa till fullo. Men att använda dem till daglig arbetspendling en oerhörd felanvändning och underutnyttjande, vilket får mig att tänka på historien från när motorsågen var en ny uppfinning. Den norske skogshuggaren kom till en järnaffär i en svensk gränsby till Norge, där de skyltade med nymodigheten motorsågar.

Han fick veta att han kunde avverka 10 gånger fler träd med en motorsåg så han köpte en.

Efter en vecka kom han tillbaks och klagade att inte gick det fortare med motorsågen, tvärtom tog det mycket längre tid än med en vanlig såg.

Järnhandlaren sa att det måste vara något fel och startade motorn för att kolla.

– Hva er det som høres så? sa norrmannen när han fick höra motorljudet…


Antal kommentarer: 2

Erik Sandblom

Nja jag ser inga tecken på att resandet minskar, tvärtom. Jag tycker högfartståg är ett under omständigheterna mycket bra initiativ. Det finns gott om andra projekt som är mycket sämre. Till exempel Förbifart Stockholm, som nu byggs för 40 miljarder och som kommer bli en omväg för alla som vill fara förbi Stockholm (riksvägar 50, 55, 56 är genare).


Magnus Lagher

Nja jag ser nog samma tendens. Det betyder inte att jag tycker det är rätt väg att gå…



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*