Det ska fan inte vara lätt!


Har ju skrivet en rad inlägg den senaste tiden om cykling i Nederländerna. Ledstjärnan i deras utformning av cykelsystemet är att det ska vara lätt att cykla. Det ska vara tydligt vad som gäller för trafikanterna. Det ska vara förutsägbart. Det ska vara tryggt. Det ska vara säkert. Barn ska klara av systemet. Detta genomsyrar verkligen deras cykelsystem.

Så kommer jag då hem. Till en annan värld. Till andra förhållanden. Där det uppenbarligen ska vara svårt. Där det ska vara komplicerat. Det ska vara osäkert och otryggt.

Se denna bild från Kungsholms strand i Stockholm. Nu vill jag att ni redovisar de trafikregler som gäller i denna punkt. För samtliga trafikslag. Och sedan beskriver ni hur interaktionen mellan trafikanterna ska gå till. Ni får även använda er fantasi och tänka in en buss som då och då står inne på hållplatsen. Lycka till!


Foto: Ulf Eriksson

På samma plats har vi alltså ett övergångsställe. En busshållplats. En dubbelriktad cykelbana. Någon form av cykelfält (fast inte riktiga cykelfält). Någon form av korsning och utfart för cykeltrafiken. Allt detta väljer man att klumpa ihop på en och samma plats. För trafikanternas skull?

En jävla sörja är vad det är!

Edit: 171121

Tänk så bra cykelpassagen tvärs över gatan syns. En så kallad självförklarande trafikmiljö. För alla.


Foto: Ulf Eriksson

Antal kommentarer: 16

Björn Billung

Det här skulle jag vilja att Andreas Jennische reder ut 🙂
Det är sånt här lokalpressen är till för!
Eller hur Andreas 🙂


felix reychman

Det är ju…. lite tråkigt att man avslutar vad som fram till den punkten är en av Sveriges finaste cykelbanor med det där hjärnsläppet.
”Äh! Nu är det kaffe, gubbar!”
”Vänta, vänta, jag ska bara sno ihop något för cyklarna! Börja ni, jag kommer. Det här går kvickt!”


Krister Isaksson

Hej Felix!
Härligt att höra från dig, saknat dig!


Olle Andersson

Det är inte Bert som ibland har otur när han tänker, vissa verkar ha det jämt !!!


Stefan A

Inte lätt att göra rätt då politikerna som varit på studiebesök i Nederländerna för att studera cykelinfrastrukturen släppt loss med både ansenliga mängder sprit och kanske en och annan rökt på i någon av deras små legala cannabiskrogar.. eller?? Hur kan det annars vara möjligt att göra allt så fel som i den svenska kungliga huvudstaden??!!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Trafikverkets snabbcykelväg


Här kan ni se en animering av Trafikverkets förslag till snabbcykelväg längs E4:an i Stockholm, mellan Norrtull och Silverdal i Sollentuna.

Bitvis ser det lovande ut. Andra avsnitt skulle behövas arbetas lite mer med. Men ett stort steg framåt. Om det förverkligas.

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 2

Lasse Donai

Och vart fasen ska fotgängarna gå då? För man tror väl inte att de vill gå en omväg bara för att det är markerat som cykelbana


Anders

Vill väldigt gärna ha svar på varför det konsekvent är ett för litet avstånd till lyktstolpar och murar.
Är nyfiken på hur spridd kunskapen är om att man (åtminstone jag) vill kunna utnyttja hela asfaltsytan på ”däckspårsnivå” utan att saker kommer jättenära. Den meter jag sett rekommenderad i skiss tidigare här på bloggen är jätteviktig. Annars är helt enkelt inte vägen så bred som den ser ut.
Appropå det bör avgränsning mot gående (och förstås i ännu högre grad biltrafiken) innehålla en buffertzon. Men det har jag inte sett i skisser så det förstår jag att det inte är så här.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Nederländerna – på cykel i världens bästa cykelland, del 4


Detaljerna, de så viktiga detaljerna.

De där små detaljerna. De som visar om man tänker på cykeltrafiken och förstår dess behov. Om man anstränger sig. Om man vill utveckla, förbättra och underlätta för cyklister. Som visar att man förstår och respekterar trafikslaget. Inte särskilt märkvärdigt i grunden men ack så svårt att få till i vårt land.

En mycket stor skillnad med cykelinfrastrukturen i Nederländerna jämfört med Sverige är den tankemödan som läggs ner på att skapa ett enkelt, funktionellt och bekvämt cykelsystem. Man lägger ner mycket tid och kraft på att underlätta och prioritera cykeltrafiken – i alla dess delar.

Radier

Inga 90-graders kurvor här inte. Mjuka och cykelvänliga radier som gör att det är enkelt att ta kurvan med cykel. Du behöver inte ta ut svängen eller ut i mötande fält för att komma runt kurvan. Och du behöver inte bromsa ned så mycket utan kan lättare behålla en del av farten. Observera också hur målningen på cykelbanan gör det tydligt vad som gäller och vägleder dig.

När cykelbanan byter sida

Då är det inte genom att utforma två 90-graders svängar på cykelbanan. Utan då vrider man till både gatan och cykelbanan! För att på så sätt få mjukare svängar där du kan behålla farten bättre. Och svängen på gatan får ner hastigheten på biltrafiken, och biltrafik har väjningsplikt mot cykeltrafiken. Så här rullar du bara på när cykelbanan byter sida. Inget stopp, det är enkelt, bekvämt och lätt – cykeltrafiken är prioriterad, det är cykelflow!

Brunnar och betäckningar


Foto: Bicycle Dutch

Det är sällsynt med dagvattenbrunnar och andra former av betäckningar i cykelbanorna. När det gäller dagvattenbrunnar används i stället så kallade ”brevlådebrunnar” eller andra typer av brunnar som placeras på sidan av cykelbana, ofta som en del av kantstenen. Varför gör man då så här? Det handlar om komfort och säkerhet för cykeltrafiken. Här visar ju VTI:s studier angående cykelolyckor att påfallande många olyckor beror på dessa brunnar – så vi kanske skulle sluta placera dem i cykelbanan?

Hinder i cykelbanan

Hinder i cykelbanan markeras tydligt. Precis så som vi många gånger hanterar trafikelement på gator och vägar. Vi hjälper biltrafikanterna. Och likadant gör man i Nederländerna – de hjälper cykeltrafiken. De förtydligar, förenklar, hjälper och stödjer. Allt för att skapa ett enkelt, tryggt, säkert och funktionellt system.

Cykla mot enkelriktat

Överallt i städerna finner man denna skyltning. Där cykeltrafiken undantas från enkelriktningen på gatan. Det är mycket sällsynt att man enkelriktar en gata på grund av cykeltrafiken, det gör man ju uteslutande för att reglera biltrafiken. Då ska ju inte cykeltrafiken drabbas av denna reglering är utgångsläget, och därför undantas den. Detaljer. För att göra det enkelt, lätt och bekvämt – för att prioritera.

Farthinder (för moped- och cykeltrafik)

Det är inte så vanligt men det förekommer. Ofta då man uttömt andra lösningar. Det handlar till exempel om platser med dålig sikt, begränsat utrymme och fastigheter som inte går att flytta. Och för att få bort otillåten mopedtrafik från cykelbanorna. Låter lite som här i Sverige, men när vi kommer till åtgärderna är det ljusår mellan dem. Där vi slänger ut stenar, betonggrisar, bommar och allt möjligt, där väljer man i Nederländerna en annan väg. En väg som är säker, funktionell och till ringa problem för majoriteten av cykeltrafiken.

Skräpkorgar

Är självklart anpassade efter cykeltrafikens förutsättningar. Utformade på sådant sätt att du kan slänga skräpet i farten, ingen inbromsning eller stopp – bara att rulla på.

Cykel och trappor

En lång och brant förbindelse mellan två cykelstråk. För att underlätta för de som inte kan eller vill cykla uppför backen har en liten ramp anlagts i ytterkanten av trappan för att underlätta om du vill gå och leda cykeln uppför trapporna.

I centrala delarna av Nijmegen finns ett cykelgarage. Entrén är via trappor. Nedför finns det borstar i skenan där man leder cykeln. Detta för att bromsa så cykeln inte rullar för fort och blir svår att hantera (man har tunga cyklar i Nederländerna!). Uppför är det ett litet rullband i skenan som hjälper dig att få upp cykeln. Det handlar om detaljerna – detaljerna som underlättar, som gör det attraktivare, som gör det säkrare.

Hål i huset!

Ingen detalj är för liten eller för stor! Som när man ska dra fram cykelbron Snelbinder utmed järnvägen och över floden Waal. Stora problem att komma runt en byggnad som står utmed järnvägen. Vad gör man då? Tar upp ett hål i byggnaden och låter cykelbanan passera genom huset!

                                                                                                                            

När man sedan lägger samman alla dessa detaljer (och fler jag inte nämnt) så framträder ett funktionellt system – ett anpassat system. Ett system som gör det lätt, enkelt och bekvämt att använda sig av cykeln. Och det är vad det handlar om man vill få fler att använda cykeln.

Det ska vara enkelt att använda cykeln.

 

På cykel i världens bästa cykelland, del 1
På cykel i världens bästa cykelland, del 2
På cykel i världens bästa cykelland, del 3

 

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 4

Mia

Så underbart att följa och läsa denna serie, det är verkligen en helt annan värld vad gäller cykel om man jämför med förhållanden här i landet. Men jag måste ändå fråga: är allt bara frid och fröjd? Finns det inga brister och fel där?


Krister Isaksson

Mia, visst finns det fel och brister även i Nederländerna. Jag har medvetet valt att visa och skriva det jag bedömer som bra och de stora skillnaderna mot här i landet. Deras äldre cykelinfastruktur är ofta med marktegel som beläggning. Efter 30 – 40 år är den inte rolig att cykla på. MEN, många gånger är deras sämsta bättre eller lika med vårt bästa! Det är ljusår av skillnad i förhållningssätt och attityd kring hur de arbetar med cykeltrafik jämfört med här. Jag visade några kollegor i NL eländet med kantstenen som jag fick bort efter fyra år, https://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/kanten-ar-borta-hurra.htm De trodde inte på mig, vissa saker är så självklara för dem att de har svårt att begripa något så idiotiskt. Samma sak med alla dessa ”bilhinder” på cykelvägarna. ”Vill ni ha ihjäl människor” är deras kommentar. ”Har inte ni en nollvision” frågar de också. Och skakar på huvudet. Och det är just detta som är det svåra i förändringsarbetet – det mentala, attityder och inställningar.


Henrik

Hej Krister! Tack för väldigt intressant läsning. Man skulle önska fler ”hajtänder” i marken i Stockholm för att markera väjningsplikt när två cykelbanor går ihop. Det råder just nu stora problem vid Västerbronedfarten samt vid Rålambshovsparken där en cykelbana går in i den nya ”cykelmotorvägen”. Det hade aldrig accepterats om det varit vägar för bilar.


Krister Isaksson

Henrik, tack! I vårt ursprungliga förslag till utformning var det väjningsplikt markerat på de två platser du tar upp. Sedan var det ett annat företag som slutförde projekteringen. Vet inte om de försvann då eller om man bara inte hunnit måla/skylta.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

På väg mot cykelhjälmslag?


Så här ser Trafikverkets huvudnummer ut i nysatsningen av Nollvisionen 2.0 och cykelsäkerhetsstrategin:

Cykelhjälmen är huvudnumret. Verket kör på i samma gamla hjulspår som tidigare. Utan koppling till annan forskning om cykelolyckor och deras bakgrund eller till andra mål än trafiksäkerhet. Och eftersom hjälmanvändandet inte ökar på frivillig väg och målet med 70 procents hjälmanvändning år 2020 inte kommer att nås så står vi inför – en hjälmlag. Tror ni alla aspekter av ett förbud mot att cykla utan hjälm blir rättvist belysta? Ser jag på programmet ovan så verkar det inte vara så.

Tyvärr finns det inget Trafikverket 2.0 för Nollvisionen 2.0.

Trafikverket skulle kunna prioritera sin verksamhet och bygga framtidens cykelväg – en snabbcykelväg. Som skulle demonstrera hur säker och framkomlig cykelinfrastruktur ska utformas och byggas. I stället begår verket en jätteblunder, de kalkylerar ”fel” och säger sig tvingade att skrota den säkra snabbcykelvägen. I stället ska de göra som de brukar – bygga undermålig och farlig cykelinfrastruktur.

Ett verk som skulle kunna ta initiativet och leda utvecklingen mot en bättre och säkerhetshöjande vinterväghållning för cykeltrafik. I stället väljer detta verk att ”följa utvecklingen” – inte leda den.

Trafikverket skulle även kunna ta fram nya råd, riktlinjer och utbildningar vad gäller arbete på väg. Trafikverket har själva genom studier och forskning konstaterat att just cyklister är den trafikantgrupp som drabbas mest vid vägarbeten. Men inte heller här ser vi några initiativ eller något agerande från verkets sida – det är bra som det är. Vilket kommer innebära att vi även framöver kommer få se livsfarliga spjut utmed cykelbanan vid Trafikverkets arbetsplatser.

Vi ser heller inga ansträngningar och initiativ vad gäller tunga fordon och den bristande sikten från förarplatsen. En hjälm hjälper ju föga när människor blir krossade under en lastbil till följd av den dödande vinkeln.

Inga förslag om Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) vilket skulle ge stora effekter för cyklisters säkerhet. Inga förslag om en systematik vad gäller åtgärder i infrastrukturen. Här skulle Trafikverket kunna ta initiativ till en standardisering vad gäller bilhinder på cykelvägar. Så som Trafikverket i Nederländerna arbetar. Så vi slipper alla dessa stenar, betonggrisar och annat skit som slängs ut på cykelvägarna. Och som leder till att människor dödas och skadas. Men så arbetar inte Trafikverket.

Verket använder i stället sin samordnande roll till att arbeta för en hjälmlag med oklara effekter.

Relaterade länkar:

Antal kommentarer: 6

David

Trafikvärket underhåller och städar inte sin undermåliga infrastruktur för cyklister. De klarar inte ens att bygga efter sina egna förslag som inte är krav.


Susann Tångeryd

”döda vinkeln” heter det, inte ”dödande vinkeln”. Fast i och för sig kan den ju leda till dödande om det vill sig illa. 😉


Torbjörn

Ja, du har naturligtvis rätt i det mesta du skriver! Trafikverkets nollvision är hafsverk.
Men vi som har kraschat med huvudet före utan hjälm vet att en hjälmlag kommer att rädda liv och minska mycket lidande! Och kan vi ha en bilbälteslag så kan vi också ha en hjälmlag!


Tom Sim

Cykelhjälm eller bättre cykelvägar och andra omständigheter behöver inte motverka varandra så jag tycker argumenten hönan eller ägget. Vi svenskar har en underlig läggning. Nästa alla vet sina rättigheter men få vet sina skyldigheter, ett av dem är att vi har skyldighet att själva skydda oss och förhindra skador, om den kunskapen hade funnits hos fler hade det inte behövts någon lag. Kanske det beror på att pappa Staten tar hand om oss så vi själva inte behöver ta något ansvar.


Leonid Kuzmin

Ut ur http://www.cyclecraft.co.uk/digest/effectiveness.pdf:
Cyclists are not alone in suffering head injury as a result of road crashes. From 1987 to 1991 fatalities in Britain due to head injuries were proportioned:
Car occupants 40.5%
Pedestrians 39.1%
Motorcyclists 11.9% despite use of helmets and a lower total distance travelled than by pedal cycle
Cyclists 8.5%
Even greater numbers of head injuries are believed to be suffered by people in the home and at work.
Varför kör vi inte bil med en hjälm på huvudet? Varför promenerar vi inte med en hjälm på huvudet?
Varför sover vi inte med en hjälm på huvudet? ”Hyresgäst i Växjö fick taket i sängen” – https://www.hemhyra.se/nyheter/hyresgast-i-vaxjo-fick-taket-i-sangen/
Ska vi inte kompromissa med vår säkerhet – ska vi ha hjälmen dygnet runt (24 timmar). Ska vi kompromissa och prioritera – ska vi ha hjälmen när vi promenerar, speciellt i vintertid.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

I stället för cykelöverfart


Så kan vi använda ett för många trafikanter välkänt vägmärke – väjningsplikt:

Ett märke som finns över stora delar av världen och med i stort sett samma innebörd. Inga konstigheter eller otydligheter – enkelt att kommunicerar till trafikanterna vad som gäller. Finns heller inga villkor att cyklister ska ”ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos fordonen som närmar sig överfarten.” Och när vi använder vägmärket väjningsplikt kan det se ut så här:

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 3

Jocke von Scheele

Jag håller i princip med – cykelöverfartsskylten är dels ny och kanske okänd och dels svår att skilja från skylten för övergångsställe i hastigheten.
Det som dock behöver förtydligas när man använder väjningspliktsskylten är att väjningsplikten gäller även cykelpassagen/överfarten. Det finns många korsningar där väjningsplikten INTE gäller gentemot den korsande cykelbanan, enbart inför den ”bilväg” som korsar. Där väjningspliktsskylten sitter före cykelbanan ser jag ofta bilister som inte respekterar detta, och ibland till och med blockerar cykelbanan medan de står och väntar på att det ska bli fritt att svänga in på den korsande vägen.
Här finns utrymme för förtydligande, kanske med någon bra målning/symbol på asfalten?


Anders J

Min dagliga pendlingsväg i Malmö har försetts med detta (inklusive tydliga ’hajtänder’ i bilisternas vägbana, där cykelbanan passerar Ystadvägen. Hittills verkar det funka bra. Givetvis måste man ändå alltid förvissa sig om att bilisterna verkligen tänker stanna.
För bara ett halvår sedan hade istället cyklisterna väjningsplikt här.


Jens

Men hjälp! Man ser ju hur de dödsföraktande lycracyklisterna kastar sig framför de lugnt framförda bilarna, helt utan vett och sans!
Det verkar med andra ord funka rätt bra, som det ser ut. Förstår alla bilister att det är cyklisterna man har väjningsplikt för?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Antal kommentarer: 6

Peter

Att det inte satsas på en liten brosnutt upp på lilla Västerbron så att cyklisterna slipper möta och vara i vägen för bilister i 90 graders sväng över nedfarten.


Anders M

Vilken fröjd att se så många pendlarcyklister som vet hur man samverkar. Håller till höger, ser sig om, signalerar!


Krister Isaksson

Anders M, ja det är ofta bra samverkan och stor hänsyn på Västerbron. Ett lokalt fenomen! 😉


Campy007

Så där fort får man väl inte cykla Krister, det där är ju i full fart!


Trafikistan.se

Vilken härlig syn! Många cyklister, god fart, god ordning, en blå buss som blir rejält akterseglad, cyklister ser sig om och ger tecken när de byter fil, och de ger plats för omkörning. Mera sån’t!
Jag försökte räkna MEMLIs, men det var inte lätt. De verkar ha skaffat sig nya lycraplagg som till förvillelse liknar vanliga kläder. De fulingarna gör visst allt för att verka i det fördolda numera.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in