Det bästa jag gjort


På en konferens i januari blev jag intervjuad angående ett cykelprojekt. I slutet av intervjun frågade journalisten vilket som är det bästa jag gjort. Jag blev lite paff av frågan och bad att få tänka efter. Han frågade då om cykelbanan på Norr Mälarstrand kanske är det bästa?

Nej, svarade jag, efter att ha tänkt efter en stund till.

Det bästa jag gjort är införandet av cykelboxar i Stockholm.

I början av 2000-talet byggdes cykelinfrastrukturen ut i Stockholm. Och antalet cyklister ökade. Tyvärr började också en viss typ av dödsolycka blir allt vanligare: högersvängande lastbilsförare som körde över cyklister. I början av 2000-talet skedde 1 – 3 sådana dödsolyckor per år i Stockholm.

Vi började studera och analysera dessa olyckor. Det fanns en gemensam nämnare – de skedde framförallt i signalreglerade korsningar. Däremot kunde korsningarna skilja sig mycket åt, alltifrån små korsningar till väldigt stora. En annan gemensam nämnare var att det framförallt handlade om sträckor eller gator där man cyklade i blandtrafik; det fanns ingen cykelbana eller cykelfält på den gatan.

Vi skiftade då fokus och studerade de signalreglerade korsningarna som fanns på gator med cykelbanor och cykelfält. Skilde de sig åt på flera sätt än de andra? Och hur agerade trafikanterna, fanns det skillnader? Vi hittade snart en tydlig skillnad: cykelboxen.

Här blev vi lite överraskade. Cykelboxen hade främst utvecklats för att underlätta cyklisters vänstersvängar. Teorin var att cyklisterna vid rött ljus skulle ha möjlighet att ställa sig framför bilarna till vänster, och på så sätt enklare kunna korsa gatan. Men nu såg vi en annan effekt av cykelboxen och interaktionen mellan trafikanterna – här fanns inga högersvängsolyckor.

Ett sätt att minska antalet högersvängsolyckor verkade alltså vara att använda sig av cykelboxen i större utsträckning. Sagt och gjort, en genomgång och utredning gjordes av samtliga trafiksignaler i Stockholm (tack Henrik!), och där cykling var tillåten målades cykelboxar. Det blev hundratals cykelboxar runt om i Stockholm.

Och vad jag känner till har ingen dödsolycka med högersvängande tungt fordon och cykel skett i en korsning med cykelbox sedan dess.

Det är utan tvekan det bästa jag gjort.

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 15

Per T Eriksson

Det är ganska vanligt i Stockholm att bilister struntar i cykelboxen och kör ända fram till rödljuset, antingen av okunnighet eller av egoism. I vilket fall skulle en informationskampanj behövas.


Mic Hussey

Vilket lyckade och enkelt förändring! Har du möjligtvis skrivet om det har på engelska någonstans? Jag vill dela med min syster som jobber med trafikfrågor i Dublin.


Krister Isaksson

Mic Hussey, nej det har jag inte. Men sök på Advanced Stop Lines for cyclists så kommer det många träffar.


Pelle

Kul att läsa att denna enkla åtgärd har varit så effektiv. Men som Per T Eriksson skriver är det inte ovanligt med bilar i cykelboxen. Många av cykelboxarna är mycket slitna i färgen och skulle må bra av en ommålning, det skulle nog minska mängden bilar i dem. Varför inte måla dem röda också likt en del cykelbanor i vägkorsningar?


Emil Törnsten

Mic Hussey, I Dublin är cykelboxar praxis 🙂 Finns tusen andra problem med cykelinfran, men cykelboxar finns iaf!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Trött på att bli nerstänkt


 

Vi blir fler och fler på cykelbanorna i staden där jag lever. Ofta är det stora klungor av cyklister i rusningstiden och det är sällan man är ensam. Och det blir mer och mer tydligt: skärmarna på många av dagens cyklar är nästan alltid för korta, både bak och fram. Fram får jag in en massa sörja i vevpartiet och blir dyngsur om fötter och ben. Bak stänker jag ner eller blir nerstänkt av cyklisten framför mig.


Foto: Federico

Jag undrar, vad tänker designers och cykeltillverkare på? Är det bara form och minimal funktion? Jag kan ju förvisso själv snickra ihop en så kallad kompis- och en egolapp eller försöka byta ut mot längre skärmar men varför ska jag behöva det? Varför kan inte cykel- och skärmtillverkare leverera cyklar med snygga och funktionella skärmar? Cykeltillverkarna och handlarna gör ju ofta reklam om den perfekta pendlarcykeln, att nu har de tagit fram en perfekt kombination av komfort och cykelglädje. Men vari ligger komforten och glädjen att på grund av bristfällig utformning och design bli nerstänkt av sig själv och andra?

Så här kan dagens cyklar se ut som tillverkarna och handlarna marknadsför som pendlare med komfort och cykelglädje – de tar dig fort och effektivt till/från jobbet – och fullständigt nerstänkt:





Skärmarna skull ju kunna se ut lite mer så här, göra mer nytta och vara stänkskärmar:

Så jag vill uppmana designers och cykeltillverkare: Se för sjutton till att framskärmen är så lång att jag slipper få in en massa sörja i vevpartiet samt bli dyngsur om fötter och ben. Se till att bakskärmen är så lång att jag inte stänker ner cyklister bakom mig eller själv blir nerstänkt av cyklisten framför mig. Det är komfort och cykelglädje!

 

Antal kommentarer: 6

Jocke von Scheele

Hear hear! Det där störs jag av så fort det blir blött. Själv har jag meckat och byggt om och förlängt diverse egna stänkskärmar med hjälp av gamla skrotdelar, men är man sådan att man vill ha en fin cykel är det nog inget alternativ. Plus att det aldrig blir lika hållbart som om skärmen varit tillräckligt lång från början.


Christer Hydén

Jag trodde det handlade om det problem jag upplever i Bergen i Norge. När det regnar mycket – vilket inte är ovanligt – så riskerar man att bli helt nedskvätt av (30000) bilar som passerar mindre än en meter vid sidan av det största cykelflödet. Har försökt att få kommunen bygga ett helt skydd, inklusive en övre del i plexiglas. Då slår man flera flugor i en smäll, buller, nedskvättning, smuts mmm


Krister Isaksson

Jocke, nä man får inte ha för stora estetiska krav om man vill få det att funka bra i efterhand. Undra vad som skulle hända om cykeltillverkarna frågade brukarna? Vill du bli nerstänkt, ja el nej?


Krister Isaksson

Hej Christer, vad roligt att du hittat min blogg och skriver här! Du anar inte vad du betytt för min cykelkompetens. Ja det du tar upp kräver nog flera blogginlägg. Till det kommer ju också att sådana skydd skulle förhindra att snö från körbanan plogades upp på cykelbanan.


Anders Norén

Apropå bilstänk: jag blir inte förvånad om det någonstans i de detaljerade danska bestämmelserna för cykelbaneutformning finns en finess som har med stänk från körbanan att göra.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Antal kommentarer: 15

Krazze

Men det är inte jättehärligt med kopplade hundar på G/C banor alla gånger.
Tänk på alla de tillfällen hundföraren går på ena sidan medan hunden går på andra sidan med ett spänt koppel mellan.
Eller som hände mig får någon vecka sedan. Jag mötte två personer med fyra hundar mellan sig. De tog upp all plats. Trots att de såg mig komma med alla mina lysen på cykeln drog de sig inte åt sidan. När jag hojtade ”håll in hundarna” blev hundförarna väldigt aggressiva, jag jag blev rädd att de skulle misshandla mig, Fick lyfta cykeln över plogkanten och rädda mig via körbanan.


Pelle

Säger bara jo-jo-koppel, djävulens gåva till gång- och cykelbanorna!


Kalle

10 meter koppel, tanten på vänster sida och hunden på höger. Det var lite äckligt att sedan tvätta bort blod från högerskon… undrar om hunden klarade sig?
Tur för hundägare att jag kör MYCKET sällan på cykelbanor och väljer vägen för det mesta.
Inte heller kul att få viftande skidstavar runt ansikte…


Ingrid

Ett litet tips till cyklister: Försök inte pressa er förbi på min vänstra sida där jag har hunden bara för att ni anser att gående ska hålla höger vid möte med cyklister. Snälla?
Jag går mkt hellre mellan mötande och min hund.


A

Ingrid: Vi har haft högertrafik i Sverige sedan 1967, det är dags att folk inser det och börjar hålla höger på gång/cykel-vägar. Det är inte roligt att hålla på och åka slalom mellan gående som flanerar både till höger och vänster och mitt i. Just hundägare verkar ha en fäbless för att gå till vänster, är det någon samhällsstörtande konspiration bland alla valpskolor i sverige att lära ut det till hundägare?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Att ta från de fattiga och ge till de rika


Det är exakt så Trafikverket resonerar och agerar. När vägen blir dyrare för att det krävs mer omfattande och fördyrande konstaterar Trafikverket:

Mer pengar till vägen behövs, sen kör vi vidare.

Så resonerade och agerade också Trafikverket när förbifarten skulle fram i känslig miljö – då lägger vi den i tunnel för några miljarder kronor mer. Vi ser nu nästa liknande fall: Tvärförbindelse Södertörn där vägen nu läggs i tunnel för några miljarder kronor mer.

När det sedan krävs mer pengar till snabbcykelvägen, för att Trafikverket själva fullständigt missbedömt och felkalkylerat åtgärderna, blir beskedet från Trafikverket:

För dyrt, vi skrotar snabbcykelvägen.

Var kommer förresten pengarna till fördyringen av vägen tas ifrån? Här har Krister Spolander visat att pengarna tas från de mindre projekten – pengarna till vägprojektet kommer att tas från cykelprojekten. Så då kommer vägen och dess fördyring inte bara leda till ökad biltrafik; den kommer också innebära att det kommer byggas ännu mindre cykelinfrastruktur.


Konst får vi säkert se i tunnlarna på Södertörn. Ett av fem konstverk i Norra Länken. Konst för 50 miljoner. Skilda världar för oss trafikanter… Foto: Mikael Ullén 

Det är så här vår statsmakt arbetar för ett hållbart transportsystem och ett ökat och säkert cyklande.

 

Relaterade länkar:

Antal kommentarer: 8

Mia

Jag tror du kommer få rätt Krister. Vi ser hur Förbifarten tar alla pengar från trängselskatten. Där det från början ju var tänkt att det även skulle gå till kollektivtrafiken. Och vi kommer sannolikt se hur fördyringar av vägprojekten stjäl pengar från de få och små cykelprojekten. Vilken härligt obehaglig kontrast du levererar genom jämförelsen med snabbcykelvägen och Trafikverkets agerande i de olika fallen. Mer pengar tack i det ena fallet. I det andra fallet: skrota och sminka grisen. Det blir inte tydligare än så. Tack för att du lägger bitarna på plats.


Arne B

Trafikverket kommer fortsätta bygga vägar som bara leder till mer biltrafik tills det politiska systemet inser att alternativen måste byggas först. De stora trafiklederna kräver enorma resurser och blockerar andra lösningar effektivt, både ekonomiskt och utrymmesmässigt.
Det finns stora industriella intressen i stora vägprojekt.


Krister Isaksson

Mia, jag hoppas jag har fel men historien talar för att jag kommer få rätt. Skjuts inte mer pengar till, alternativt vägen skrotas eller byggs billigare så måste det ju fram mer pengar. Och då börjar man titta på saker som man anser kan skrotas eller skjutas på framtiden – historiskt sätt bland annat cykelprojekt.


Krister Isaksson

Arne B, ja så är det ju. Historiskt har ju investeringar i transportinfrastruktur används som ett sätt att jämna ut konjunktursvängningar. Och visst lobbar de stora konsult- och byggföretagen för mer och större satsningar.


felix reychman

nu vill jag inte veta mer. Jag vill inte lära mig mer. Jag VILL INTE LÄSA DET HÄR EN GÅNG TILL!!!!! Om jag slutar läsa, försvinner problemen då?
Fy fan va trött jag är på dumma människor.
Och då menar jag inte dig, utan dem du skriver om.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Varför cyklar du på övergångsstället?


Den frågan fick jag när jag cyklade över gatan på övergångsstället. Jag var ensam över gatan. Han som frågade stod på andra sidan, på gång- och cykelvägen.

Mitt svar: för att det ligger en stor snöhög tvärs över cykelpassagen.

Han: du får inte cykla på övergångsstället! 

Jag: oj, det visste jag inte. Är det någon ny regel efter årsskiftet?

Han: nej, så har det alltid varit. Men ni cyklister bryter ju mot alla trafikregler.

Jag: tänk, jag har varit trafikplanerare i snart 20 år och det du säger är helt nytt för mig. Ja inte att en del människor är tvärsäkra på att de tror sig kunna saker och ha rätt för det möter jag hela tiden. Nu är det nog som så att jag sannolikt har glömt mer än vad du kan på detta område. Vi kan väl göra som så att du kilar hem och läser på lite om trafikregler så ses vi här imorgon. Då får du ju möjlighet att be om ursäkt för din okunniga uppläxning av mig. 

Han: då borde det vara förbjudet…

Relaterade inlägg: 

Antal kommentarer: 8

Tor Sandqvist

Ha, det var väl inget! Jag blev en gång uppläxad av en fotgängare för att jag cyklade på cykelpassagen. Hon tittade misstroget på mig när jag förklarade att det omålade utrymmet mellan de långa vita rektanglarna och de små vita kvadraterna faktiskt var avsett för cykling.


Peter

Själv fick jag en gång en utskällning efter noter av en bilist för att jag körde den långa vägen runt i en rondell – han pekade på alla andra cyklister som genade mot färdriktningen genom rondellen och skrek att det var där jag skulle hålla mig, inte i rondellen där bilarna skulle vara.
Det blev lite pinsamt när jag förklarade hur det låg till.


Karin

Har blivit utskälld för att jag saktade ned för att undvika möte med en annan cyklist precis vid en fotgängare som promenerade mitt i mitt cykelfält i den smala rännan mellan Riddarholmen och Gamla Stan… fotgängaren var jättearg över att jag inte bara cyklade på.
Även för att jag stannat och släppt över fotgängare vid övergångsställ över cykelbanor.
En del gillar nog att vara arga, helt enkelt!


felix

Herregud!
Folk är fan inte kloka!


Anders J

@Peter:
De cyklister som genade mot färdriktningen, hur lyckades de med det utan att vara i rondellen?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

En liten solskenshistoria


Kanske är det detta som det handlar om? Att söka dialog och samtal, att informera och upplysa. Att förklara och förtydliga. Att få svar och besked. Att få ja eller nej. Och förklaringar. Kanske är det så enkelt (och tidskrävande).

Jag har ju en del dåliga erfarenheter av att felanmäla problem och farligheter på cykelvägarna. Att lägga ner en hel del tid på att felanmäla saker som jag aldrig får återkoppling på och som aldrig blir åtgärdade är så att säga inte särskilt motiverande, så jag har mer eller mindre slutat felanmäla.

Det jag börjat göra istället, och som tar ännu mer av min tid, är att försöka få fatt i ansvariga och söka en direktdialog med dem. Till exempel gatu-/parkingenjörerna i de olika stadsdelarna. Och initialt verkar detta tillvägagångssätt vara helt överlägset felanmälningar.

Se detta exempel. En sträcka jag tidigare felanmält upprepade gånger under flera år. Det är en av Stockholms brantaste backar och en cykelväg som det på hösten faller massor av löv på:

Då det är brant och en feldoserad kurva så är det många gånger en rejäl utmaning och svårt att så väl ta sig upp som ner. Det blir det halt, mycket halt när löven blir liggande. Man slirar uppför och sladdar nedför.

Så inför denna säsong fick jag fatt i ansvarig på stadsdelen och förklarade problemen och visade bilder från tidigare år. Jag fick nästan omgående svar:

Hej Krister.
Jag har bett vår entreprenör hålla ett extra öga på gång/cykelvägen där nu i höst.
Återkoppla gärna så jag vet att det funkar som det ska.

Med vänliga hälsningar
XXXX

Skillnaden är nu som natt och dag på denna sträcka – det ligger endast lite löv då och då på cykelvägen. Jag cyklar har fem dagar i veckan, ofta två gånger om dagen och jag har aldrig tidigare upplevt dessa förhållanden.

En morgon var det en tendens till lövsamling på del av sträckan, jag mejlade då ansvarig och på eftermiddagens hemfärd var löven bortsopade – imponerande!

Men ett känsligt och tidskrävande arbetssätt är detta. Vad händer till exempel om personen på stadsdelen slutar? Om ny entreprenör handlas upp? Om kunskapen försvinner? På kort sikt är ju denna dialog bra, på lite längre sikt måste naturligtvis ett mer kvalitetssäkrat system på plats.

Men tills dess är jag glad för att en del av min väg till och från arbetet har blivit lite enklare och säkrare att cykla! Stort tack till XXXX för lyhördhet och snabbt agerande!

Och även vinterväghållningen på denna sträcka har fungerat bra i år. 

Relaterade inlägg:



Antal kommentarer: 2

felix reychman

Det blir också ohållbart om men än någon enstaka individ använder den metoden, eftersom den ansvarige då inte gör annat än kommunicerar med medborgarna.
Då behöver man…
Häpp! Ett ärendehanteringssystem. Egentligen är ju ärendehanteringssystemet med felanmälningar som finns idag ganska bra. Det är en fin app, man kan berätta precis vad som är tokigt. Problemet är att vi som ska användas det uppfattar det som ett svart hål. Som skämtteckningarna med en ”förslagslåda” på ena sidan väggen som mynnar i en papperstugg på den andra.
Med återkoppling och kort info om de prioriteringar som görs, och måste göras, i andra änden, skulle jag gärna använda felanmälningsappen, men nu känns det bara som slöseri med tid. Och ytterligare en källa till frustration, utöver problemen jag rapporterar.


Thomas Egrelius

Jag håller med Felix. Dagens system *skulle* kunna fungera så mycket bättre om man fick vettig återkoppling på sina felanmälningar. Och inom rimlig tid. När handläggare på TK eller utringd entreprenör återkopplar över telefon för en nedblåst skylt 8 dagar efter stormen och skylten varit borta i 7 dagar redan, för att fråga om mer exakt plats, då är det bara skrattretande.
En annan nackdel med att prata direkt med ansvariga är att klagomålen och felanmälningarna med största sannolikhet inte blir en del av statistiken. Tittar man på den så funkar allt smärtfritt medan rapporterna kommer in på annat håll.
Men ja, jag har också upplevt att direktkontakt kan funka bättre. Till och med så att ansvarig för problematisk plats på TK bett mig maila denna direkt istf att gå via felanmälan. ”Så går det snabbare och smidigare”….



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in