Cyklar jag mot rött?
Blogg

Cyklar jag mot rött?


Vissa dagar cyklar jag tidigt till mitt arbete. Startar runt 5-tiden på morgonen i södra delarna av Stockholm för att cykla in till Kungsholmen – en färd på cirka 14 kilometer. Sträckan jag cyklar innebär att jag varje gång cyklar på Långholmsgatan på Södermalm. Och det innebär ibland ett påfrestande test av min respekt för trafiksignaler.

En hel del signaler i staden är programmerade så att de i lågtrafik alltid återgår till rött när inga fordon eller gående finns i korsningen (natt, fram till kl. 6). Det innebär att i en korsning lyser samtliga signaler rött från de olika tillfarterna, även gång- och eventuella cykelsignaler. Så här beskriver staden det:

”Grönare på natten
På natten är de flesta signalerna på huvudstråken trafikstyrda. De blir gröna bara när detektorerna berättar att något slags fordon är på väg. Sedan blir de röda igen. På det sättet får bilarna en grön våg, om det inte finns annan trafik i korsningen.”

Anledningen till denna inställning av signalerna är att de snabbare ska kunna växla om till grönt när någon anmäler sig via detektorer eller tryckknappslådan. En bra tanke och princip kan tyckas – onödigt att trafikanterna blir stående på grund av en trög signal.

Men…

För att detta ska fungera är det ju av största vikt att fordonen verkligen detekteras av signalsystemet. Det gör inte alltid cyklar. Vilket i sin tur betyder att signalen inte slår om till grönt när jag kommer cyklande. Signalanläggningen vet så att säga inte om att jag existerar. Så här blir jag stående, utan en bil eller gående i sikte som skall korsa gatan. Och nu uppstår då denna situation: för att få grönt måste jag alltså vänta på att det kommer en bil från mitt håll – då först slår signalen om till grönt.

Eftersom jag cyklar tidigt på morgonen är ju flödet av bilar inte så stort, vilket innebär att jag kan bli stående där en längre stund. Ett annat alternativ är ju att jag kliver av cykeln, går till övergångsstället, trycker på knappen, får grönt och sedan cyklar iväg…


Signal nummer 1 och 2 på Långholmsgatan, på cirka 80 meters avstånd.

För att ytterligare förvärra situationen så handlar det inte om en trafiksignal, utan om två. Den första styr den andra utifrån detekteringen av fordon, där ju cyklar inte detekteras. Så i signal nummer två uppstår nu denna besvärlighet för cykeltrafiken: Bil kommer, detekteras och ger grönt i signal 1 och 2. Men tiden signalerna lyser grönt är anpassade efter hur många bilar som anmälts via detektorerna och en bilhastighet på runt 40 kilometer i timmen. Jag får alltså vänta på grönt vid den första signalen tills det kommer en bil som gör att signalen växlar till grönt, för att sedan inte hinna fram till den andra signalen innan den växlar tillbaka till rött. Så jag blir stående igen i väntan på ännu en bil…

Jag har felanmält detta under flera år. Men inget händer. En snabb och enkel lösning skulle ju vara att ställa om signalerna så att de alltid återgår till grönt på Långholmsgatan. Blir lite trögare för de som ska korsa gatan, men hej, det ska väl fungera för alla? En annan lösning är ju att se till att det finns detektorer där de behövs, och att de detekterar cyklar. Nu ska ju denna sträcka byggas om inom kort, förhoppningsvis är år av väntan vid rött ljus då över… så kallade ljusår.

Men fram till dess, vad tycker ni? Ska jag stanna för rött och vänta på att en bil ska komma? Eller cyklar jag mot rött? Hur gör du?

Detta var ett exempel på hur dåligt anpassade trafiksignaler är för cykeltrafik. En genomgång av trafiksignalerna på Kungsholmen i Stockholm visade att cirka 30 procent av dem detekterar inte cyklar (Cykeltrafik och trafiksignaler, 2004). Dessa och andra brister för cykeltrafiken i trafiksignalerna finns i hela landet.

Och förresten, har ni någonsin hört talas om en trafiksignal där biltrafiken måste vänta på att det ska komma cyklister för att få grönt? Tror inte det…

Kan inte låta bli att fundera på hur regelefterlevnaden bland oss bilförare skulle vara om signalerna fungerade på samma sätt för biltrafiken som den gör för cykeltrafiken. Man får det man skapar. Vill väghållaren ha respekt och bra efterlevnad för sina system är det ju väldigt bra om de själva visar de olika trafikslagen samma respekt. Och skapar ett fungerande system för alla.

Relaterade inlägg:

 


Nytt nummer ute i butik nu!

I detta nummer har vi:

  • Snackat med Justin Williams och Ebbe Silva
  • Tipsar om hur du överlever hösten
  • Tar en djupare tips på hur mensen påverkar din träning
  • Hetsar om vikten av kolhydrater

Ute nu!

Bli prenumerant
Antal kommentarer: 17

Jocke von Scheele

Eftersom trafiksignaler är till för att anpassa flöden av bilar, samt möjliggöra för bilar att hålla högre hastighet genom korsningarna, så är de egentligen inte tillämpliga överhuvud taget på cyklar. Trafiksäkerhetsmässigt är det säkrare att cykla mot rött än att vänta på grönt (vilket många inte känner till).
Ser man sig för, och behandlar rödljusen som ”lämna företräde”-skyltar ser jag inga som helst problem med att cykla mot rött. I synnerhet inte om det är noll trafik och trafikljusen inte fungerar.


Mia

Det är så himla bra när du många gånger förklarar varför saker är som de är. Som lekman förstår jag inte alltid varför trafikljusen beter sig som de gör. Nu får jag en större kunskap och samtidigt en insikt hur illa saker och ting anpassas för cykeltrafiken. Och detta helt medvetet från de som har ansvar att tillhandahålla ett fungerande system – för alla.. Vilka usla hantverkare dessa tjänstemän är. Och är det mest män som arbetar med trafikljus?


Ants Neo

Håller fullständigt med föregående talare. Jag cyklar alltid mot rött med väjningsplikt. Också för att visa ett stort finger mot bilismen. Dessutom är det säkrare för mig (samt även för alla andra)!


Krister Isaksson

Jocke, ja i denna situation och liknande kan det ju inte vara några som helst trafiksäkerhetsproblem. Det är ju INGA andra trafikanter där! Jag är helt ensam och allt lyser ändå rött.


Krister Isaksson

Mia, tack! Ja det är mest män som arbetar med trafiksignaler, mycket få kvinnor i det skrået.


Gunnar Parment

Själv skulle jag förmodligen felanmält trafikljusen varje vecka med hänvisning till att det inte hänt något. Om de dessutom är ur funktion så får man bortse från dem och lämna företräde. Själv har jag aldrig cyklat mot rött eftersom jag inte har dylika trafikljus där jag cyklar, men jag har kört bil mot rött av just den orsaken på 80-talet i Hässleholm. Gatan mitt i stan skulle byggas om till gågata, och man hade alltså grävt av eller kopplat ur slingan på trafikljuset som ändå skulle tas bort. Där kom altså jag i en hyrd minilastbil och blev stående 5 minuter utan att det kom en enda bil… utom möjligen bakom mig. Det var bara att inse att ljuset inte fungerar och sedan köra, men naturligtvis kolla en extra gång att ingen kom på den korsande vägen.


Trafikistan.se

Det utan konkurrens viktigaste för att få fungerande trafik är människors respekt för varandra. Så är det förresten i allt samspel mellan människor. Står du framför en dörr som någon vill komma in i, så flyttar du på dig och håller kanske rentav upp dörren.
Att installera trafiksignaler med ett så klumpigt beteende är jämförbart med att ställa sig i vägen för människor som behöver komma förbi, och bara flytta på sig för vissa typer av människor. Att en kommun kan göra det av ren tanklöshet kan jag möjligen acceptera, men att de inte rättar till det kvickt som ögat när någon upptäcker och anmäler det kan jag helt enkelt inte begripa.
Sådana trafiksignaler frestar hårt på allmänhetens trovärdighet. Det är fortfarande inte lagligt att köra mot rött, men hur ska vi hantera en mekanisk apparat som inte går att tro på och som den ansvariga inte förstår att korrigera?
Det viktigaste för att få fungerande trafik är som sagt människors respekt för varandra. Låt det vara ledstjärnan när mekaniska apparater inte klarar att ingå i samspelet.


Krister Isaksson

Gunnar, har felanmält detta ett flertal gånger med början för flera år sedan, till slut orkar jag inte lägga ner den tiden mer. Man vill ju så att säga gärna se att ens agerande får effekt, vid utebliven effekt slutar jag att felanmälan. Stadens signalansvariga anser uppenbarligen att signalerna ska fungera på detta sätt, dvs som cyklist får du vänta tills det kommer en bil och ger dig grönt ljus.


Trafikistan.se

Ursäkta, i mitt 3:e stycke står ”allmänhetens trovärdighet”. Ska vara ”allmänhetens förtroende”


Krister Isaksson

Trafikistan, tack för din insiktsfulla kommentar, den beskriver verkligen vad detta handlar om. Lägger jag ut kommentaren på Facebook där en till diskussion pågår förfullt!


Franz

Jag felanmäler. Sen betraktar jag signalen som stopplikt. Nån gång ibland testar jag om det är åtgärdat och felanmäler igen. Just nu har jag en sån på min pendlingsväg dygnet runt vad det verkar och ett par, tre stycken enbart nattetid.
Kan jag justera färdvägen så jag slipper felinstallerade signaler gör jag det även om det innebär en (inte alltför lång) omväg.
Denna strategi funkar ju vid arbetspendling när man tar samma väg(ar) ofta och vet hur det funkar. Vid andra ärenden står man där som ett jäkla fån tills man tröttnar eller nån i bil kommer och ”hjälper till”.


Holmis

En annan aspekt på det här problemet är ju bristande synkronisering av signalsystemet för olika trafikantslag. Fotgängare och cyklister måste i många fall trycka på en knapp för att få grönt även om det är grönt för biltrafik i samma riktning. I en del fall slår det om direkt, i andra fall får fotgängaren och cyklisten snällt vänta tills det blir grönt för biltrafiken nästa gång.
Jag ser dagligen exempel på sistnämnda vid Londonviadukten här i Stockholm, där resenärer ska ner till Vikingterminalen. Det är dessutom så fint ordnat, att passagen sker i två steg med lång väntan i båda stegen.


Trafikistan.se

Gulblink borde vara ett smidigt alternativ vid sporadisk trafik.
Sträng signalreglering gör väl mest nytta vid tät trafik. Bara då finns synliga skäl för att alla inte kan köra samtidigt och då har nog alla förståelse för att bli framsläppta i tur och ordning.
Så fresta inte på folks förtroende för rödljus mer än nödvändigt.


Franz

Holmis: Solna har ju gjort en helt underbar variant på detta tema på cykelbanan på Kolonnvägen med överanmälan från bilarnas slingdetektor, men enbart knapp för cykelbanan. Biltrafikens slinga ligger dessutom så långt ifrån signalen att de säkert kan hålla 50 genom korsningen utan att sakta ner. Med cykel måste man stanna helt och trycka på knappen för att få grönt.
Gröntiden är dessutom väldigt kort, så när en bil passerar och ger grönt även på cykelbanan hinner man ofta inte fram till signalen innan det slår om. Alltså: stanna och tryck.


Franz

Trafikistan: De få tillfällena när trafikljus är trasiga har man ju märkt en stor förbättring och varit lite lätt förvånad över hur himla smidigt trafiken plötsligt flyter. Har ofta undrat över varför man helt sonika inte stänger av trafiksignaler när de inte behövs.


Holmis

Jag kan väl tillägga beträffande övergångsställena vid Londonviadukten, att när gång- och cykeltunneln under Folkungagatan var avstängd pga. ledningsarbeten under några vintermånader för några år sedan, var pendlarcyklister hänvisade just till de här övergångsställena och naturligtvis även fotgängare som normalt använde tunneln.
Många fotgängare och kanske också en och annan cyklist valde då att korsa Folkungagatan i höjd med ingående busshållplats. Jag kontaktade då Trafikkontoret och föreslog att man skulle inrätta ett temporärt övergångsställe just där fotgängarna/cyklisterna korsade Folkungagatan.
Det blev tummen ner eftersom det skulle innebära ytterligare ett rödljus för bilisterna!
Jag tog också upp frågan om att synka signalerna vid Londonviadukten. Där har ju ingenting heller hänt. Och Mia, de tjänstemän jag pratade med (två st), var faktiskt kvinnor.


Kalle Kn

Är jag ensam som cyklist och jag vet att jag får stå tills det kommer en bil så cyklar jag förbi.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Min önskelista


Favorit i repris! Min önskelista till tomten. I år har jag varit extra snäll så tomten och hans nissar har nog jobbat flitigt i tomteverkstaden! Det är endast några små, enkla saker som jag önskar mig i år. Så häng med så tar vi en titt på listan!

Jag vill ha cykelvägar separerade från gående:

Jag vill ha breda cykelvägar:

Jag vill har raka och gena cykelvägar:

Jag vill ha prioritet när jag cyklar över gatan:


Jag vill ha cykelanpassade trafiksignaler:

Jag vill veta vart vägen bär:

Jag vill ha bra och säkra cykelparkeringar:

Jag vill kunna ta med cykeln i kollektivtrafiken:


Jag vill ha bra belysning på cykelvägen:

Jag vill ha servicestationer för min cykel:

Jag vill ha bra drift och underhåll av cykelvägarna:

Harness Balance XT

Jag vill kunna cykla mot enkelriktat:

Jag vill (om nödvändigt) ha cykelvänliga bilhinder:

Jag vill inte ha några kanter på cykelvägen:

Jag vill ha det där lilla extra:


‘De Fietskathedraal’


Cykelslangen


Hovenring


Waaijerbrug


Nescio bron


Sölvesborgsbron


Det var väl inte så märkvärdiga saker, tämligen basic tycker jag. Något nissarna i den nationella cykelstrategin fixar i en handvändning!

Hur ser din önskelista ut?


Önskar er en God Jul och Gott Nytt År!

 

Bildkällor: BicycleDutch, Fietsberaad, Chris Keulen, Copenhagenize, Tekniska Verken Linköping, OKQ8, Jon Jogensjö, Erik Stigell, Rasmus Hjortshöj, Husqvarna.







Antal kommentarer: 7

Mia

Tänk, allt det där finns alltså! Bara inte i vårt land/städer. Gör mig lite ledsen, men jag stämmer in i din önskelista och så lägger jag till sänkt bashastighet till 30 km/t i våra städer!


Niklas

Jag önskar mig att man gör cykelöverfarter på alla bakgator med 30 km/h som standard. Cykelpendlingsstråk går många gånger i dessa miljöer med högst begränsad trafikmängd från få bilåkare. Det skulle underlätta enormt om cyklisten då fick företräde som standard. Få bilister drabbas men många cyklister skulle kunna gynnas.


Krister Isaksson

Mia, ja allt finns. Och mycket av det i ett enda land – Nederländerna. Så det visar att det är möjligt att skapa detta, om vi vill. Sänkt bashastighet är bra, mycket bra.


Kalle

Mia, menar du att cyklisterna skall köra under 30 km/h??? Få saker retar mig så mycket som att behöva bromsa bakom bilarna!
Krister, BRA lista, hoppas att många skickar den till Tomten!


Krister Isaksson

Kalle, tack! Hoppas jag med!


Christer

Tack Krister! En riktigt bra önskelista, och det finns mer att önska! Trist bara att dom bästa lösningarna, -bilderna, inte är ifrån vårat avlånga land… antar jag, och så länge som ”dom” fortsätter att sätta stolpar och kantstenar mitt i cykelbanorna även när det byggs helt nytt, så lär det dröja väldigt länge innan vi kan cykla säkert till och från jobb m.m.
God Jul!


Johan

Jag har funderat på det där med kantsten. När jag cyklade i Danmark i somras var det alltid mjuka övergångar utan kantsten. Någon som känner till motiveriingen till att man lägger dit det där cykeltrafik finns? Har lite svårt att se syftet.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Cyklister är inte bara ickefeta ickebilister


Cykeltrafiken måste få större fokus och en viktigare roll i stads- och trafikplaneringen. Vidare måste fokus vara på cykeln som ett högeffektivt transportmedel, inte bara ett sätt att minska fetma och vara bra för klimatet genom att bilister börjar cykla. Det diskriminerar befintliga cyklister som resenärer. Trots allt: cyklister är resenärer, inte bara ickefeta ickebilister.

Detta skriver Jonas Eliasson och Maria Börjesson i studien: The benefits of cycling: Viewing cyclists as travellers rather than non‐motorists.


Relaterade inlägg:




Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Jag cyklar på gångbanan


Här tog det stopp. Jag kommer varken av eller på cykelbanan.
Det står bilar parkerade längs gatan vilket gör att det inte finns någon öppning för att säkert och funktionellt komma förbi med cykel, särskilt inte med lastcykel eller cykelkärra som jag och barnen ofta färdas med på denna plats.


Och står det inte bilar parkerade (vilket det alltid gör utom på städdagen) så är det en tolv centimeters kantsten som ska forceras.

Så vad gör jag då? Jag cyklar vidare på gångbanan tills det kommer en öppning som jag kan använda mig av. Så det bär av åt höger eller vänster:


En öppning åt höger…


…eller en öppning åt vänster?

Och här kommer till slut en öppning lite längre bort på gångbanan, cirka hundra meter bort:

Här finns en sänkning och fasning av kantstenen och aldrig parkerade bilar. Det är en nybyggd in- och utfart till ett nytt hus och garage. Då anser staden att det är viktigt med en funktionell lösning, man måste ju komma in och ut ur garaget – för inte kan man köra bil över en tolv centimeters kantsten och genom parkerade bilar? Vid cykelbanans början och slut är det uppenbarligen inte lika viktigt med en funktionell och framkomlig lösning.

Hur blev det så här? Det hela började för flera år sedan som ni kan läsa om i inlägget Blir det världsklass eller världskass?

Längs gatan skulle det byggas hus. Det började med ett omfattande arbete med att bygga ut fjärrvärme, stora delar av gatan och anslutningen till cykelbanan grävdes upp. När sedan arbetet skulle återställas upptäckte jag att man satt tillbaka kantstenen med tolv centimeters höjd. Jag skrev då till projektledaren på stadens Exploateringskontor:

Hej!

Nu börjar ju Pepparvägen bli klar och jag ser då att vid upp/nerfarten från gång- och cykelbanan som leder upp till Rottnerosbacken är det en 12 cm kantsten. Detta gör att det blir mycket besvärligt att cykla upp/ner från cykelbanan/Pepparvägen. Det är ju inte allt för länge sedan som staden/Trafikkontoret anordnade en tävling: Bort med kanten, där cyklister uppmanades att komma in med platser där kantstenarar i anslutning till cykelbanor behövs sänkas/tas bort.

Det vore bra om det även gjordes på denna plats.

Med vänlig hälsning

Svaret från projektledaren på Exploateringskontoret blev detta:

Peab skall bygga 3 hus så det är ingen större vits att sänka just den kantstenen

Mvh
XXXX

Jaha, det ska alltså inte fungera varken under byggtiden eller efter att bygget är klart?

Jag kontaktade då projektledaren via telefon men hon vidhöll sin uppfattning -”så här ska det vara”. Det spelade ingen roll vad jag sa, vilka handböcker eller styrdokument jag hänvisade till.

Pust och stön, detta skulle alltså bli min vardag under ett antal år. Två gånger om dagen skulle jag behöva forcera parkerade bilar och denna kant med lastcykeln eller cykelkärran med barnen i.

När sedan Peab etablerat sig på platsen för att bygga hus kontaktade jag platschefen. Han förstod genast problemen och fixade snabbt till ramper i asfalt för att enkelt ta sig upp och ner för kantstenen och cykelbanan. Och inte bara det, ett tillfälligt övergångsställe anlades så att bilar inte skulle parkera för öppningen och hindra cyklister och gående.


Snabbt, enkelt och funktionellt – stort tack Peab för att ni gjorde min och andras vardag lite enklare under dessa år!

Men jag var fortfarande orolig för att ramper och övergångsstället skulle försvinna när Peab blev klara med husbygget. Jag kontaktade Trafikkontoret i förhoppningen att de skulle förstå problematiken lite bättre än vad Exploateringskontoret gjort. Jag skrev:

Hej!

Under ett antal år har Peab byggt bostäder på Pepparvägen i Hökarängen. Peab har tagit stor hänsyn till cykeltrafiken i arbetsplatsområdet och sett till att den cykelväg som finns där alltid varit farbar. Bland annat har man lagt ut en asfaltslimpa mot kantstenen så det varit möjligt att komma av/på cykelvägen. Vidare har man lagt ut ett tillfälligt övergångsställe samt stannaförbud så att en öppning till cykelvägen finns istället för en rad av parkerade bilar som hindrar att man kommer av/på cykelvägen.

Nu är arbetet på väg att avslutas och Peab ska nu återställa. Detta kommer att innebära att det blir en 12 cm hög kantsten i början/slutet av cykelvägen. Vidare kommer det bli parkering tillåten på gatan. Detta kommer få till följd att det blir mycket svårt, ibland tom omöjligt att komma av/på cykelvägen.

Kanske går något att göra åt situationen?

Kanske en förhöjd/hastighetssäkrad gång-/cykelpassage så man enkelt och säkert kommer av/på cykelvägen?

Bifogar kartbild samt bild från platsen.

Med vänlig hälsning

Så här blev svaret från Trafikkontoret:

12 cm hög kantsten är standard. Sänkning av kantsten sker vid ordinarie övergångsställe och kan ske vid till exempel vissa in och utfarter om det bor rörelsehindrade vid aktuell fastighet.

Mvh
X
XXX

Smack, där fick jag en rejäl örfil! Rättning i ledet och tyst på dig. Det finns en standard och den är till för att följas, punkt slut.

Det är ju tydligt att personen som svarade inte har någon som helst aning om vem jag är, min bakgrund och kunskap på området. Jag skrev då tillbaka till Trafikkontoret och handläggaren: 

Hej!

Standard säger du. Det stämmer ju inte med hur det ser ut i verkligheten så ta gärna en titt på de bilder jag bifogar. Att det står så i Teknisk Handbok må var hänt men tittar du i Trafikkontorets handbok för cykelinfrastruktur ”Cykeln i staden” står där att Ks ska nollas alt tas bort i början/slutet av cykelvägar/-banor. Och det är just så det ser ut på många platser runt om i staden. Men som sagt inte på den plats jag mailade om tidigare.

Svara mig gärna hur är det tänkt att jag ska komma på/av denna cykelväg med en 12 cm kantsten?

Hälsn

Något svar på mitt mejl har jag ännu inte fått…

Och så här ser den standard ut som Trafikkontoret hänvisar till ut i verkligheten:






Hela staden är full av platser där kanstenen tagits bort alternativt sänkts för att göra det säkrare och enklare att cykla. Standard med tolv centimeter – tror inte det!

Först tänkte jag här skriva något svavelosande över dessa handläggares agerande men nöjer mig ännu en gång med att konstatera att behovet av interutbildning och kompetenshöjning i allra högsta grad kvarstår.

Så nu har den här något ovanliga och absurda situationen uppstått: under byggperioden var förhållandena avsevärt bättre än de är nu när bygget är avslutat och förhållanden är permanenta – så som staden tycker de ska vara. Vilket är en otillgänglig cykelbana. Detta i staden som arbetar för att bli en cykelstad, som säger sig prioritera cykeln högst. Som även arbetar för att fler ska gå och cykla till skolan – vilket många försöker göra på denna sträcka. Och där staden tidigt i processen fick kunskap om att något var på väg att gå snett. Upprepade mejl och telefonsamtal till ansvariga och berörda spelade dock ingen som helst roll – det gick inte att ändra, det var förutbestämt hur det skulle bli.

Så därför cyklar jag på denna gångbana. Och jag kommer inte kliva av och leda min cykel fram till de punkter där jag kan komma ut i gatan. Men jag kommer att fortsätta arbeta för att få till vettiga och funktionella cykellösningar i denna stad. Och det är uppenbarligen en lång och mödosam resa där man ständigt möter idioti i olika former.

Jag drömmer om att en gång få ett annat svar, ett svar i linje med:

Hej Krister!

Tack för dina synpunkter. Det ser inte bra ut det du beskriver och visar på bilderna. Självklart måste man kunna använda cykelbanan, det är ju det som de är till för. Detta måste vi titta på och försöka få en bättre lösning på. Har du möjlighet att ses på platsen för att se vad som kan göras?

Mvh

XXXX

Trafikkontoret

När kommer jag få det svaret?

 

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 12

Mia

Haha, ja det där eländet känner man igen. Ett stort pekfinger i luften till de som cyklar är vad det är. Härlig jämförelse du gör med garaget, så otroligt tydligt vad som ALLTID prioriteras högst i trafiken. Och varför gratis parkering utmed gatan? Man har ju byggt garage.


Krister Isaksson

Mia, ja det är en föraktfull inställning till cykeltrafik som träder fram här. En inställning som tydligt visar att kommunen inte alls tar ansvar för en funktionell lösning utan lägger hela det ansvaret på de som cyklar. Men samma kommun lyckas mycket väl när det gäller biltrafiken…


Gustaf

Kul att mannen från Peab var så lösningsinriktad. Men om Trafikkontor är sådär aviga mot cykelinfra så kanske du borde pröva maila ansvarig politiker (han är väl grön i Sthlm?) Det rimmar ju illa med gröna visioner om ökad cykling.
Jag vet själv från mitt jobb inom en mjuk förvaltning att det ibland lönar sig att kontakta engagerade politiker i nämnden.


Jon Jogensjö

Krister, kompetensbristerna tillbakavisas från högsta ort, både från Stadsledning och stadsdirektören, Trafikkontorets nya tillfälliga chef trafikdirektören, samt den politiska styrningen Trafikroteln.
Läs svar i mail här
http://cyklandeombudstockholm.blogspot.se/2015/09/dags-att-agera-daniel-hellden-och-lars.html
Det blir således svårt att få till en kompetenshöjning när alla beslutande parter anser att det inte finns brister i kompetens.
Vi som själva cyklar ser ju dagligen kompetensbristerna, och då blir det också ett trovärdighetsproblem för Stockholms stad. Staden säger ”kolla vad vi är bra på cykelinfrastruktur” via kampanjer, både från politiskt och kommunalt håll.
De cyklande som dessutom engagerar sig lite extra och driver ärenden är ännu mer insatta i kompetensbristerna.


Trafikistan.se

Du behöver förmodligen inte gå utanför Skandinavien för att hitta en stad som hade bemött dig på ungefär det sätt som du drömmer om. Men då får man nog söka bland dem som har eller strävar efter ledartröjan.


Krister Isaksson

Trafikistan.se, och det hjälper ju inte mig att någon annan kommun ev. svarar på ett mer positivt sätt. Det är ju så att säga här och nu som det gäller. Inte imorgon och inte på en annan plats eller ort. Detta är ju en kommun som säger sig aspirera på ledartröjan, inte bara i landet utan även internationellt. När man inte ens fixar en sådan här enkel, men viktig, detalj är man ju inte ens i närheten av ledartröjan. Man är inte ens med i klungan som tävlar om tröjan. Det är en mentalitet och förhållningssätt som är häpnadsväckande. Och det är ju inte särskilt ofta man som cyklist får uppleva att förhållandena under byggtid var avsevärt bättre än när allt är klart – det säger en hel del.


Arne B

Trottoarkanter får TK att följa regelboken slaviskt – utan verklighetskoppling. Infrastruktur för cykel? Ja, då ligger regelboken underst i högen – oläst.
Mental låsning och totalt ointresse ligger bakom detta.
”Vi äro trafikanter som ingen bryr sig om
Vi äro trafikanter som ingen bryr sig om
Vi har kanter upp och ner från trottoar
Vi har stolpar mitt uti vår väg
Å vi får leta cykelvägar, cykelvägar, cykelvägar
å vi får leta cykelvägar, cykelvägar hej
Vi har hinder alltför ofta på vår väg
Vår kommun vill inte lyssna på vårt gnäll
Så vi får cykla andra hållet, andra hållet, andra hållet
Så vi får cykla andra hållet, andra hållet med”
Tack för att du orkar, Krister!


Krister Isaksson

Arne B, underbart! Dina inspel och kommentarer gör ju att min ork mångdubblas! Stort tack!


Anders Norén

Arne, din låttext kommer upp på A3 vid dörren till mitt kontor i morgon.


Arne B

Krister och Anders,
Roligt om mina rader skrivna på en impuls kan lätta upp något.


Ingrid

Varför får de ha sina jobb?
Kan någon skicka ut de där tjänstemännen på att cykla fram och tillbaka över kantstenarna med lastade cyklar, antingen med en rejäl och bred cykelkorg, väska på pakethållaren eller med lastcyklar. Minst tio kantstenspassager med varje cykeltyp på en liten cykelorientering över väl valda platser.


Anna Larsson

Relaterad händelse i veckan. I programmet Brottsplats Svarade, presenteras företeelsen cykelpoliser. I inslaget ser man tydligt att även dessa på grund av en för trång cykelbana väljer just… Gångbanan! På en transportsträcka under tv-inspelning. Så Du är i gott söllskap.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Årstabron, svar från Trafikverket
Blogg

Årstabron, svar från Trafikverket


För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att det vore bra att använda Årstabrons serviceväg också som cykelbana.
Servicevägen – en helt ny cykelförbindelse mellan Årsta och Södermalm

Nu har Trafikverket svarat på mitt förslag om att kombinera servicevägen med en cykelbana på Årstabron. Så här lyder Trafikverkets svar:

”Hej Krister!

Din idé är väldigt god men servicevägen på Södermalm slutar med en vändplats och är omgiven av järnvägsspår från gamla och nya Årstabron.

Det finns ingen möjlighet att på ett enkelt sätt ansluta till omgivande GC-vägnät. Entrén från Årsta är även omgiven av spår med full trafik. Ingen trevlig miljö för en GC-väg.

Med vänlig hälsning

XXXX
Kundtjänsthandläggare”

Se där, Trafikverket tycker det är en ”väldigt god” idé!

Men… där kom just en av de invändningar som jag skrev skulle komma:

Nästa invändning är att det finns ju inga ramper i var ände av servicevägen som ansluter till gång- och cykelvägnätet. Då bygger vi dem säger jag då. Ett statligt verk som byggt Södra Länken, Norra Länken, Citybanan, Citytunneln och till slut kom igenom Hallandsåsen borde nog klara av en så liten och enkel uppgift som att fixa två gång- och cykelramper i var ände av bron – tycker i varje fall jag.”

Men det går inte, det är för komplicerat att bygga cykelramperna. Säger Verket som nyligen byggt klart Norra Länken och snart Citybanan. Som nu ger sig på Förbifarten med full kraft och provborrar för Östlig förbindelse. Det är för komplicerat…


Från den röda lilla byggnaden högst upp till höger i bilden och ner till bron är det för komplicerat att bygga en ramp för cykeltrafik. Det kan man inte tro när man ser både den nya och gamla Årstabron i bakgrunden…

Invändningen om att det inte när någon trevlig miljö såg jag inte komma, är väl för skadad av allt cyklande och planerande i en storstadsmiljö full av olika trafikmiljöer. Många som är avsevärt tuffare och eländigare än vad Årstabron är (Hej Långholmsgatan!). Årstabron är ju rena rama lyxen tycker jag, att så centralt i staden slippa motorfordonstrafiken är ju underbart. Miljön kan ju göras trevligare, om man vill. Trafikverket la ju ut 50 miljoner kronor på konst för att göra Norra Länken lite trevligare för dem som färdas där. 50 miljoner kronor, det skulle ju inte ens cykelramperna kosta. Så då blir det ju lite pengar över till konst för att göra miljön kring Årstabron lite trevligare.

Om det nu är en ”väldigt god idé” så tycker jag att det minsta man bör göra är ju att studera hur idén skulle kunna förverkligas, hur mycket det skulle kosta och vad samhällsnyttan av en sådan investering skulle vara. Men så fungerar uppenbarligen inte Trafikverket. När det gäller cykeltrafik.

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 9

Marschupp

En grej som jag hade inte tänkt på är att man kan åka under spåret istället för över. Just innan broarna avslutas passerar dem över Tanto busshållplats. Det finns nog plats att få en ramp att landa där, och det blir en trevlig miljö för cykelväg (för visst är idén att separera gång på ena sidan av bron och cykel på andra sidan?).
När rampen byggs, tänk på att cyklister, i bägge riktning, vill ha fart få att åka upp (på bron, eller på Tantogatan).


Anders Berg

Låter inte som om de redan kollat på denna möjlighet, eller åtminstone kände personen som svarade inte till det. Söderifrån är ju rampen du föreslår klockren, bara några meter. I svaret menar hen fortsättningen söderut tror jag, vilken slutar mellan spåren ( =sista biten otrygg). Där skulle man behöva en bro/tunnel förbi spåren, så knepigare men vettigt på sikt då tusentals nya bostäder tillkommer på Årstafältet. Det skulle ge en flackare profil än med dagens ordentliga backe från Årsta gård.
Angående anslutning norrut ser en bro/tunnel från vändplanen, över spåren till Tantogatan rimlig ut.


Erik Sandblom

Jag har cyklat här flera gånger. Det är påfallande vad mycket trafik det är, med hundar, barnvagnar och cyklister. Samtidigt ser man den tomma arbetsvägen på andra sidan. Det känns helt efterblivet att inte kunna använda den.


Arne B

Det är jättesvårt att bygga en ramp för cykeltrafik, eftersom det inte finns någon kompetens inom infrastruktur för cykel. Eller någon vilja.
Man skulle ju i och för sig kunna bygga någon trevlig utsmyckning som lättar upp miljön. Kanske en stor, ljussatt snöboll?


Krister Isaksson

Arne B, hahahahahahaha, underbart!


Kristofer Eriksson

Ja det är skillnad på att se möjligheter och se problem.


Stefan

Nu har jag bara tittat på bilderna.
Skulle inte servicevägen kunna bli enbart för gående och befintlig gc reserveras för cykel?


Krister Isaksson

Stefan, jo det är möjligt – i teorin. I praktiken tror jag inte at det skulle fungera särskilt väl. Beroende på var man kommer ifrån och vart man ska innebär den ena sidan en kortare väg och den andra en längre väg. Och sett till hur vi ofta strävar efter den kortaste vägen kommer många gå resp cykla på bägge sidor av bron.


Jonas Helin

Liten bit till mot Årstaberg och det finns redan anslutande väg till denna, en u-sväng upp mot bron det är fotat ifrån. Allt handlar om (i alla fall på denna sida av bron) att flytta lite staket.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*


Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*