Cykla och fiska
Blogg

Cykla och fiska


Jag har två stora passioner i livet. Jag gillar att cykla och jag gillar att fiska. Två ganska tidskrävande hobbys som inte alltid är lätt att få tid över för med familj, jobb och andra åtaganden.

Men nu tror jag att jag hittat lösningen: jag cyklar till fiskeplatserna! Två flugor i en smäll så att säga.

I Stockholm där jag bor har Sportfiskarna ett sportfiskekort som täcker ett 40-tal sjöar i länet.


Några av sjöarna i söderort som ingår i sportfiskekortet

Så nu har jag börjat cykla till flera av dessa sjöar för att fiska. Det är många gånger härliga små grusvägar och stigar som leder fram till sjöarna, grusvägar som ofta är helt utan biltrafik. Ibland kommer man inte ända fram till sjön med cykeln utan sista biten blir en trevlig vandring till fots genom skog och mark för att komma till sjön.

 

Flera av sjöarna som ingår i fiskekortet ligger nära där jag bor. Då använder jag en vanlig standardcykel som jag utrustat med korg och spöhållare. Spöhållarna har jag tillverkat av 50 mm avloppsrör och sedan fäst dem i pakethållaren. Ett bra och praktiskt sätt att få med sig det man behöver på fisketuren.

 

När avstånden till sjöarna blir lite längre använder jag en annan cykel och lite annan utrustning. Något som jag kommer gå igenom i kommande avsnitt om cykla och fiska.

Och har man sen lite tur så blir det då och då hugg på draget!

 

Och ibland vill ju gärna en annan art smaka på betet!

 

Relaterade inlägg:

 

Ni kan även följa mig på:

Twitter            Instagram


Nytt nummer ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Vi har tagit ett långt snack med Sveriges argaste mekaniker
  • Bjuder på en prylspecial med en hel hög med nya prylar
  • Träffat Tim Krabbe, författaren till ”cyklisten”
  • Kollat in vad som kanske är världens bästa bambucykel

Ute nu!

Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

”Slalomcykling”
Blogg

”Slalomcykling”


Jobbmobilen ringde. En kvinna som ville prata om ”eländet” som råder på gång- och cykelbanorna. Ryggmärgsreflexen fick mig att stålsätta mig för en lång utläggning om alla dessa ”livsfarliga” cyklister – för det är oftast det som dessa samtal handlar om.

Men oj så fel jag hade!

Hon ville prata om att det verkar som absolut ingen känner till alternativt vägrar att följa regeln om var man ska gå på en gemensam gång- och cykelbana. Regeln som säger att gående på en gemensam gång- och cykelbanan ska om möjligt använda vänster sida i färdriktningen. Regeln infördes i oktober 2018. Den dåliga efterlevnaden leder till ständiga incidenter, dålig framkomlighet, ”slalomcykling” och är ett stort trygghetsproblem enligt henne.

Jag kan inte annat än att hålla med. Och tillägga att jag tycker det är en idiotregel – ett fullständigt feltänk. Jag får uppfattningen att det är några departementstjänstemän som kokat ihop regeln över en fikarast. Utan särskilt stor insikt eller kunskap om förutsättningarna och förhållandena på dessa gång- och cykelbanor. Och hur människor faktiskt fungerar och beter sig.


Regelvidrigt – går på höger sida av den gemensamma gång- och cykelbanan! För att det är väldigt få som vill gå närmast körbanan och biltrafiken, särskilt då det också saknas en skyddsremsa mot körbanan. Men lagstiftaren är av annan uppfattning…

Konflikterna grundar sig ju i att vi har en tradition att hantera gång och cykel som det vore ett och samma trafikslag. Och att väghållarna väljer att trycka in dem på en och samma yta. En yta som oftast är för smal och inte tillräckligt bred för att ge förutsättningar för trygga möten och funktionell transport.


Hallå! Ni ska gå på vänster sida – säger lagstiftaren… 


Självklart vill man gå närmast körbanan med barn och barnvagn – för det känns ju så bra…


”Slalomcykling” 

Men nu har vi denna regel. Och vad kvinnan i andra änden av luren undrade är när ska ansvarig myndighet informera om denna regeländring och dess innebörd till allmänheten. Och på så sätt – i bästa fall – få till en viss förändring och förbättring.

Personligen tror jag inte det spelar någon som helst roll hur mycket vi skulle informera om detta – för det är ju ett feltänk från början. Och det ändrar inga informationskampanjer på.

 

Relaterade inlägg:

Twitter          Instagram


Antal kommentarer: 1

Ove Lundkvist

Ok, så vi ska cykla på höger sida förbi gående som går åt samma håll som vi. Men vad ska hända när vi möter gående, som då går på vår högra sida, deras vänster? Ska vi cykla till vänster eller höger om dem? Rimligen vänster eftersom de ”om möjligt ska använda vänster sida i färdriktningen”?

Det är i de situationerna jag upplever att det blir mest missförstånd.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Det här behövde jag!
Blogg

Det här behövde jag!


Efter att varit sjuk i tre veckor i covid-19 ringde det på dörren. Där stod ett stort paket. Från cykel- och fisketomten!

 


Massor av suveräna grejer för att kombinera cykel och fiske!


Cykeln har fått en översyn samt nya däck för att enkelt ta sig fram till skogssjöarna för att fiska 

Så nu väntar en rehabilitering med massor av cykel och fiske. Ni kommer att få möjlighet att följa den här på bloggen framöver!

Ta hand om varandra där ute!

 

Twitter      Instagram



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Agera mot det livsfarliga cyklisthatet på våra vägar
Blogg

Agera mot det livsfarliga cyklisthatet på våra vägar


Har fått äran att skriva en debattartikel tillsammans med stora delar av den svenska cykeleliten.

”Sveriges cyklister ska inte behöva leva med dödsångest när vi cyklar på våra gemensamma vägar. Det är hög tid att regeringen agerar i frågan, skriver Sveriges cykelelit, däribland flera OS- och VM-medaljörer.”

Ni kan läsa hela debattartikeln på Expressen

 

Twitter   Instagram



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Trafikverket – har ni koll på cyklandet?
Blogg

Trafikverket – har ni koll på cyklandet?


Runt om i landet finns massor av fasta så kallade mätplatser för att räkna biltrafiken. Trafikverket har cirka 100 sådana mätplatser runt om i landet där biltrafiken mäts varje timme året om. Utöver detta finns även 22 000 mätplatser där Trafikverket mäter 3 000 årligen enligt ett rullande schema. Sedan tillkommer ett så kallat motorvägsstyrningssystem som finns i Stockholm, Göteborg och Malmö där man mäter biltrafiken i realtid. Även ur trängselskattesystemet hämtas data angående biltrafiken.

Så totalt sett finns tusentals mätplatser för att följa biltrafikens rörelser och utveckling runt om i landet. Det har de för att kunna förstå hur biltrafiken utvecklas. Är det många bilar som trafikerar en sträcka? Behöver mer pengar budgeteras för underhåll? Kanske behöver nya vägar planeras och trafiksäkerhetsåtgärder göras? Materialet används också för ett tillhandahålla trafikinformation till biltrafikanterna.

För cykeltrafiken finns det noll fasta mätstationer på Trafikverkets cykelvägar enligt uppgifter från Trafikverket. Verket är landets största väghållare när det kommer till antal mil cykelvägar – närmare 300 mil enligt senaste nationella cykelbokslut.

Men Trafikverket har alltså ingen aning om hur cyklandet ser ut eller utvecklas på sitt cykelvägnät. Det tycker jag är märkligt. Hur ska man då avgöra olika behov och prioriteringar, vilka investeringar och reinvesteringar som är nödvändiga, avgöra drift och underhållsinsatser? Hur ska verket beskriva cykeltrafikens utveckling på sitt cykelvägnät? Trafikverkets representanter brukar återkommande upprepa att ett ökat cyklande kan eventuellt leda till fler olyckor. Men hur ska de vet om cyklandet ökar eller minskar om de inte mäter det?

Om det anses nödvändigt att veta hur biltrafiken utvecklas borde det väl vara viktigt att veta hur cykeltrafiken utvecklas? Särskilt när Trafikverket är satt att förverkliga regeringsuppdraget ökad och säker cykling.

Det något märkliga i sammanhanget är att Trafikverket bör ha mycket god insikt om vikten av att mäta cykelflöden. Verket har till och med låtit genomföra en omfattande studie på området och tagit fram en rapport med råd och rekommendationer – riktad mot kommunerna.

I rapporten kan vi läsa:

”För att följa upp och utvärdera effekter av olika åtgärder som syftar till att styra transportsystemet i riktning mot ökad hållbarhet, är det nödvändigt med metoder för att mäta effekterna. Ett effektmål som ofta preciseras i arbetet mot ett hållbart transportsystem är ökad gång– och cykeltrafik.”

Men som sagt, inga cykelmätningar på Trafikverkets cykelvägar. Men vad vet jag, det finns kanske goda anledningar för Trafikverket att inte räkna cykeltrafiken. Om man inget vet behöver inget göras…

Samtidigt pågår en annan utveckling i landet. Kommun efter kommun bygger ut system för att räkna cykeltrafik. Ibland görs mätstationerna också publika. Många kommuner lägger också ut mätdata på nätet, som till exempel Jönköping, Nacka, Danderyd, Södertälje, Växjö, Mölndal, Örebro.


Linköping – en publik cykelräknare. Foto: Erik Axelsson


Cykelräknare i Nyköping och Stockholm. Den till höger beställde jag själv och den monterades på Slussen för över 15 år sedan. Den har nu ersatts av många fler mätstationer i Stockholm. Foto: Staffan Palm och Per-Erik Rosén

 

Relaterade inlägg:

 

Not. Jag har fått information att det eventuellt ska finnas några mätplatser i Skåne, men ännu inte fått bekräftat om dessa tillhör Trafikverket.

 

Twitter            Instagram



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Har Transportstyrelsen kört i diket?
Blogg

Har Transportstyrelsen kört i diket?


Häromdagen redovisade jag Transportstyrelsens förslag att ta bort cykelpassager ur trafikförordningen och vad det skulle få för konsekvenser vid signalreglerade passager. Motiven till ändringen är enligt Transportstyrelsen: för att göra det tydligare, säkrare och bättre för trafikanterna. En konsekvens som Transportstyrelsen redovisade är att antingen måste väghållaren ersätta passagen med en signalreglerad cykelöverfart eller släcka cykelsignalen om de väljer att ta bort passagerna. Cykeltrafiken hänvisas då att korsa körbanorna på övergångsstället (om sådant finns). Och här blir det verkligen intressant.

För det är nämligen som så att ”röd gubbe” gäller inte cykeltrafik – den reglerar bara gångtrafik. För att vara helt säker ställde jag frågan direkt till Transportstyrelsen: reglerar en trafiksignal för gående (gångsignal) även cykeltrafik? Svaret blev:

”Nej endast gående, om ansvarig väghållare vill att även cyklister ska regleras så ska det till en fordonssignal/cykel.”

Så fullföljs Transportstyrelsens förslag att ta bort cykelpassager kan vi alltså hamna i ett läge där cykeltrafiken är oreglerad i en annars reglerad korsning – det är fritt fram att cykla över gatan efter eget tycke och smak.


En gångsignal reglerar gångtrafik – för cykeltrafiken gäller inte ”röd gubbe”. Foto: Holger Ellgaard

Hela syftet med regeländringen är att renodla och göra det tydligare för trafikanterna. Men här kommer vi då få situationer där ett trafikslag inte omfattas av signalregleringen i en annars signalreglerad korsning. Vi får exakt det Transportstyrelsen vill komma ifrån – speciallösningar. Blir det enklare och säkrare för trafikanterna på detta sätt?

En annan avsikt med regeländringen är att Transportstyrelsen vill att det ska bli tydligare även då cyklister ska korsa en körbana vid ett övergångställe att de har väjningsplikt mot gående. Man är alltså fullt medveten om att man kommer skapa situationer där cykeltrafiken hänvisas till övergångsställen – på platser det tidigare fanns en separat cykelpassage.

”Vi tar bort cykelpassager så vi tvingar dem att cykla på övergångsställena – då lär de sig minsann att väja för gående!”

På vilket sätt blir det tydligare och bättre? Och för vem? På vilket sätt är detta att förbättra trafiksäkerheten?

Och hur ska bilförare uppfatta detta? Blir det tydligare för dem, när ett trafikslag – cykel – inte omfattas av signalregleringen? Rött är alltså inte rött, grönt innebär inte fritt att köra, för ett trafikslag i korsningen har ju aldrig rött.

Här kan ju då invändningen komma att på sikt ska alla cykelpassager bli cykelöverfarter. Men det tror inte ens Transportstyrelsen själva på för så här skriver de: ”Vissa cykelpassager kommer förmodligen inte att ersättas med cykelöverfarter.”

Undrar om Transportstyrelsen tänkte på allt detta?

Och ännu en gång, jag undrar var barnperspektivet finns i denna utredning?

 

Relaterade inlägg:

 

Twitter     Instagram



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*