Cykeln får inte plats!

Vi ställer ut lite stolpar i den!

Nu sticker jag ut hakan och säger att INGEN projektör, gatuingenjör eller entreprenör skulle ens komma på tanken att ställa ut en stolpen i körbanan så som vi ser på dessa bilder, än mindre gå till handling och GÖRA det. Men cykelbanan, den kan användas till lite vad som helst! Där färdas ju enbart ”leksakstrafikanter” som får ta det lite lugnt och se sig för, då går allt bra! 

Nyrenoverad bro, körbana och cykelbana. Och så en liten härlig stolpe att cykla in i! Det som fascinerar mig är att man i detta fall är klart medveten om faran som stolpen utgör då man monterat ett reflexrör på stolpen. Hade det inte varit bättre att ställa stolpen någon annanstans?

Nog för att SL (Storstockholms Lokaltrafik) inte är särskilt välviligt inställda till cyklar och cyklister i kollektivtrafiken men detta är väl att gå lite långt! Inte bara det att ställa ut en stolpe och betonggris mitt i en av stadens mest trafikerade cykelstråk, deras resenärer ska tydligen stå och vänta på cykelbanan samt kliva av i den. Bildkälla Cyklistbloggen

Det gör ont! Se målningen, se bredden på cykeldelen, se vad som finns i slutet… När ser vi något sådant här på gator och vägar?

Här finns det en stor och bred vägren utanför cykelbanan men inte ska vi ställa betonggris och stolpe där. Det kan ju göra det besvärligt för lastbilsföraren som vill parkera. Bättre att placera ut den i cykelbanan! Tack Oskar för bilden!

Självklart måtse vi tala om för bilisterna att vägarbete pågår och det gör vi genom att ställa ut skylten i cykelbanan. Den syns ju väldigt bra för bilisterna därifrån, att den sen inte syns bra för cyklisterna som färdas åt andra hållet är uppenbarligen inte något problem, tänker er synbarheten när det är mörkt. Inte heller verkar det vara ett problem att den dubbelriktade cykelbanan nu blivit enkelriktad och tvingar över cyklister mot mötande cyklister. Så här gör vi ofta på gator och väger?

Har ni någonsin sett att ytan där gående ska stå och vänta på grönt vid övergångsstället har placerats i körbanan?  Eller att en signalstolpe för cyklister ställs ute i körbanan? Men på cykelbanan går det bra att placera ut dem. Inte konstigt att det blir konflikter och irritation mellan gående och cyklister, och vem ska lastas för det? Inte heller konstigt att många av cyklisters singelolyckor kan härledas till brister i infrastrukturen. Det känns ju inte som Nollvisionen omfattar cyklister när man ser och dagligen tvingas uppleva detta på sina cykelturer.

Och så avslutar vi med en riktig dräpare! Här ska vi först genom målning visa färdriktning rakt in i refugen, sedan ska vi spetsa dig! Bra jobbat! Ett antal hundra meter från denna plats har kommunen satt upp en så kallad Cykelbarometer som räknar cyklister, uppmuntrar till ökat cyklande och ”marknadsför” cykling… Tack Pär för bilden!

Då och då dyker det upp inslag i media om den infekterade stämning som råder mellan cyklister och gående och cyklister och bilister. Nu senast var det en artikel i SVD som tog upp ämnet. Det ska uppenbarligen vara så att gående hatar cyklister enligt polisen! Läser man sedan kommentarerna till dessa artiklar så är det ibland en skrämmande och obehaglig läsning.

I och med den framväxande cykeltrafiken blir det mer och mer tydligt att vad stadsplanerare och trafikplanerare har ägnat sig åt i decennier är inget annat än KONFLIKTDESIGN.

Genom att inte behandla cykeln som ett transportmedel, att inte ge den sitt eget utrymme i transportsystemet skapas dessa konflikter. Ibland ses jag enligt systemet som gående, ibland är jag mer att liknas vid en bilist och ofta skiter systemet fullständigt i cykeltrafik. Vad man inte får glömma bort är att infrastruktur i mångt och mycket är kommunikation, den talar med all tydlighet om vilket trafikslag som prioriteras, vilket som ska ha rätt till väg, vad man förväntas använda för färdsätt osv. Så vad kan man då förvänta sig om det är urusel cykelinfrastruktur? Och samtidigt uppmanas att cykla av Riksdag och Regering, av Trafikverket och många av landets kommuner. Och sedan börjar många att cykla i detta urusla system! Min slutsats är att dålig infrastruktur leder till dåligt beteende. Om systemet inte tar hand om mig på ett bra sätt, om jag inte vägleds och får hjälp på min färd med funktionella och säkra lösningar måste jag ju lösa det själv. Och att tvingas lösa det själv blir sällan särskilt bra för kollektivet…

Vill göra ett litet tankeexperiment! Om biltrafiken hade liknande infrastruktur som cykeltrafiken har idag, vilket beteende hade vi sett hos oss bilister?

Här följer några exempel på konfliktdesign

Varför ska vi dela yta med gående? Är det bra för oss som cyklar? Är det bra för oss som går?  Är det effektivt och säkert att hela tiden tvingas bromsa och väja för gående?Till höger i bilden ser vi fyra körfält plus en bred mittrefug, till vänster en stor parkeringsplats. Är detta en rimlig fördelning av trafikytor?

Ett så kallat regionalt cykelstråk i Storstockholm avsett för arbetspendling. På denna yta ska jag alltså som cyklist dagligen pendla, en yta som är för smal för att säkert cykla på, för smal för att dela med gående och stråket går rakt genom flera busshållplatser. Snacka om konfliktdesign! Vem vill cykla här, vem tycker det är bra att cykla här. Ändå är det här jag förväntas cykla och på ett effektivt och säkert sätt ta mig fram!

Ett till så kallat regionalt cykelstråk i Storstockholm, avsett för arbetspendling. Här gör vi en busshållplats och ställer ett väderskydd och träd i cykelbanan. Observera att till höger i bilden finns det väldigt mycket yta där man skulle kunnat dragit cykelbanan för att undvika denna konflikt! Men istället väljs konfliktdesign som lösning…

En central plats i landets huvudstad, Raoul Wallenbergs torg. Också det största öst-västliga cykelstråket i staden där 1000-tals cyklister passerar varje dag. Här är det en form av shared-space eller så kan man också kalla det konfliktdesign!

Vi sätter upp lite bommar tvärs över cykelbanan!

Detta är något som förekommer tämligen ofta på landets cykelbanor och endast undantagsvis är denna styggelse motiverad. Motiven till bommarna kan vara att hindra biltrafik, försvåra eller försöka förhindra otillåten mopedtrafik, hindra att cyklisterna cyklar rätt ut i gatan (för det gör vi ju ofta!) eller hastighetsdämpa cyklister. Av någon märklig anledning är dessa bommar ofta öppna under vinterhalvåret. Då kanske det påhittade problemt är borta? Nä så är det visst inte utan det är pga vinterväghållningen, man kan ju inte gå ur och in i traktorn varje gång för att öppna och stänga bommen!

Sällan tänker man på konsekvenserna för cyklister och man utformar dessa hinder på ett mycket cykelovänligt sätt (det är ju inte heller särskilt lätt för gående, än mindre med barnvagnar, människor med rullatorer, rullstol osv). Om nu motivet är att hindra biltrafik behöver ju inte passagerna vara så smala och besvärliga som de ofta är. Jag har vid olika tillfällen gått igenom olycksdatabasen Strada och det finns en hel del olyckor där cyklister kommit till skada vid dessa typer av avspärrningar, tyvärr finns det även dödsolyckor. Det finns även forskning på området, What cyclists need to see to avoid single-bicycle crashes?

Malmö är en av få kommuner i landet som har tagit fram riktlinjer ang. avspärrningar av cykelbanor, så här lyder den:

Cykelbanor avspärrning
 
Gatukontoret har tagit som policy att endast i extrema undantagsfall sätta upp avspärrningar över våra cykelvägar.
Anledningarna är bland annat följande:
1) Risken är stor för att någon cyklist i mörker skall köra på och allvarligt skada sig.
2) Hindret försvårar eller rent av gör det omöjligt att sköta driften på ett effektivt sätt. Speciellt gäller detta renhållning och vinterväghållning.
3) Om cyklister varje dag måste sakta ner eller rent av stiga av cykeln för att kunna passera hindret, kommer de med all sannolikhet att välja en annan väg. Värst vore om de då väljer att cykla längs en bilgata. Hela idén med cykelbanor är då förfelad.
4) Alla typer av cyklar kommer inte igenom de avspärrningar som behövs för att hålla undan mopeder, t.ex. handikapp cyklar, tandemcyklar och cyklar med packfickor eller barnsadel.
5) Om cykelbanan är rätt skyltad, är det sedan polisen som har att övervaka att de regler och förordningar vi har i samhället efterlevs.

Bra Malmö!

Kanske skulle vi slippa flertalet av dessa bilder om fler kommuner arbetade som Malmö? Studerar man bilderna så ser man att gående och cyklister ofta passerar på utsidan av dessa idiotiskt utplacerade bommar. I lera, grus och jord ska ni färdas… Vad är detta för synsätt på cyklister?

Effektiv avspärrning av cykelbanan!

Här passerar man enkelt med cykel och cykelkärra!

Dessa bommar har en rolig historia. De kom upp i samband med att cykelvägen byggdes och i förebyggande syfte. Det kunde ju bli biltrafik…

Undrar om man cyklar på gångdelen?  Genom denna olämpliga utformning får man majoriteten av cyklisterna att cykla på gångdelen (till höger i bilden). Bra jobbat Solna Stad! Men ert borgarråd anser ju att detta är nödvändigt med bommar och hinder för cyklister så det är bara att bita ihop!

Vi gör en plaskdamm!

En inte helt ovanlig erfarenhet man gör när man cyklar är att på vissa delar av cykelvägnätet så är det stora samlingar av vatten. Ibland är det så illa att det täcker hela cykelvägen och ofta i flera timmar, ibland dagar efter regnet. Det blir riktigt intressant (och farligt) under vinterhalvåret då dessa vattensamlingar sällan torkar bort, fryser sedan till is och blir till skridskobana! Tänk er detta på gatu- och vägnätet, hur länge tror ni detta problem skulle bestå på dessa ytor?

Här har en handlingskraftig medborgare har lagt ut en spång! Lite svår att använda som cyklist men vi delar ju ofta vår yta med gående…

Här halveras cykelvägens bred pga vattensamlingen och får man möte får man antingen bromsa in eller färdas genom vattensamlingen. Det har gått 36 timmar sedan det regnade, när det regnar täcks hela cykelbanan… På vintern blir det isbana!

Eländet fortsätter…

Många, många timmar efter regnet är vattnet kvar…  Här har Nacka kommun nyligen asfalterat om sträckan, av någon outgrundlig anledning så gjorde man inga justeringar av fallen så vattnet kan rinna bort utan eländet kvarstår! Hur står det till i huvudet på ansvariga kan man fråga sig? Vi asfalterar om men vi skiter i att åtgärda felet!

Tack för alla bilder och fortsätt gärna att sända in fler bilder till mig på tokigheter på cykelbanor! krister.isaksson@kadens.se

Läser en intervju med regeringens särskilde cykelutredare Kent Johansson (c). Han har ju uppdraget att se över regelverken i samhället för att se om det i dessa finns möjlighet till förändringar som kan leda till ökad och säker cykling. Hans besked är: ”Vi har i utredningen gått igenom lagar och förordningar och det finns egentligen inget som diskriminerar cyklingen. Ändå är det något som fattas.”

Men om det är något som fattas, om samhällets institutioner och de som arbetar i dessa inte självmant verkar för ökat och säkert cyklande, om ”man tidigt fått lära sig att man inte skulle ägna sig åt cykelställsfrågor” kan ju kanske regelverket behövas spetsas till. För det är nog många fler än Kent Johansson som har fått lära sig att strunta i cykelfrågor. Han beskriver en kultur, ett synsätt, som jag fullständigt delar efter mina 15 år som offentliganställd trafikplanerare – cykelfrågor är inget man ägnar sig åt!

Att inget diskriminerar cyklingen idag enligt Kent Johansson är ju uppenbarligen inte tillräckligt. Om man nu inte räknar in synsättet att man ska strunta i cykelfrågor helt och hållet som diskriminering! Så efter några års utredande kommer vi alltså i oktober-november få veta att några förändringar av lagar och förordningar inte är nödvändiga för att nå ett ökat och säkert cyklande. Vi kommer inte få möjligheten att cykla mot enkelriktat, vi kommer inte möjligheten att svänga höger vid röd signal, det kommer inte ställas krav på att hantera cykeltrafik i Länsplaner, Översiktsplaner, Detaljplaner och Bygglov osv.

Istället lämnar han över mycket av ansvaret till de planerande myndigheterna så som Trafikverket, Länsstyrelsen, Regionförbunden, kommuner osv. Och dessa är ju organ som har visat sig ha spjutspetskvaliteter på cykelområdet, de som till stora delar ligger bakom den  ”cykelskuld” som Kent Johansson nämner i intervjun.

Inget nytt under solen…

Cykling mot enkelriktat i Münster, Tyskland. Vilket är tillåtet i ytterligare 25 länder men inte i Sverige…