Cykel-SM 2016 – silver!
I veckan går landsvägs-SM av stapeln i Västerås och under tempoloppet i onsdags kom jag på pallen och fick ett silver! Det var i lagtävlingen som Stockholm CK kom tvåa bakom Team Crescent och följt av Mölndal CK. Jag är otroligt glad över att knipit min första pallplats på cykel någonsin, och detta under mitt första SM, men vi tar det hela från början.

Pallen i lagtempo-SM. Jag, Mikaela Persson och Sara Penton på andraplats från SCK. Foto: Alice Andersson
Jag bröt mot konstens alla regler inför tempo-loppet. I måndags kväll fick jag låna en tempocykel av en vän – tack Ulrika – och försökte quick-fixa en god relation mellan mej och det snabba lilla monstret (en Cannondale RS Slice). Tyckte det gick suveränt tills jag började läsa på UCI:s regler om tempocyklar. Dessa regler är svårare att förstå sig på än det är att cykla snabbt – sanna mina ord. Jag ringde ännu en vän som gav mig hjälp – tack Emil – men var inte riktigt lugn förrän jag fått en UCI-regelrätt-bikefit av Mobil Cykelservice i Solna. Tack för denna fantastiska support!
Plötsligt var cykeln godkänd och då var den inte längre lika bekväm att cykla på, vilket jag har hört är helt korrekt för tempo. Cykla tempo ska vara ett lidande där mycket kraft kommer ut – och precis så kändes det när jag värmde upp inför loppet i Västerås under onsdagen. Jag kände att jag satt bra på cykeln och kunde komma upp i högre hastigheter än när jag tidigare kört tempo med pinnar på linjecykel.
På startlinjen var det stekande varmt och motvinden bet i från första tramptag. Dessutom startade Emilia Fahlin och Sara Olsson precis bakom mig. Jag lyssnade efter ljudet av snabba disk-hjul bakom mig. Mycket riktigt tog det ca 10 minuter innan Emilia med crew ven om mej. Jag skriver crew för att hon hade både familj och SVT:s kameramän med sig.
Själv hade jag bara mitt eget pickande hjärta och törst med mig ute på banan. Det var varmt och svettigt och på vägen ut vågade jag inte kolla på klockan för jag visste att jag inte trampade i några glädjehastigheter. Upp mot vändning lyckades jag räkna fram i min trötta hjärna att jag tagit in på ett par cyklister framför mig och peppade mig själv med det. Efter vändning vände vinden och det var en lättnad.
Vid målgång hade jag ingen aning om hur det gått – mer än att jag lyckades panga ur både kropp och ben totalt. Hade inte kunnat köra bättre och slog personligt rekord genom att snitta 39 km/h. Det var en lång väntan i den gassande solen där vi applåderade för de fantastiska insatserna från Emma Johansson, Emilia Fahlin och Åsa Lundström som tog topplaceringarna individuellt. Sedan kom lagresultaten och det visade sig att jag, Sara Penton och Mikaela Persson kom tvåa tillsammans! Jag kom på plats 19 totalt, vilket jag också är nöjd med då startfältet var starkt.
Åter igen – jag är så glad över att fått allt att stämma till tempo-SM – cykel, form, humör och inte minst sällskap. Utan lånad cykel och sista-minuten fix för såväl material som mina nerver hade det aldrig gått i lås. Och Stockholm CK – hjältarinnorna till cyklister och alla supporters runt omkring – oslagbart.

Startfållan i damernas linje-SM. Foto: Lindgrens sportfoto
På midsommardagen körde damelit linje-SM och jag fick nästan nypa mej själv i armen då de ropade upp Stocholm CK:s damer till startlinjen. Att kunna ställa upp har varit en lång resa för mig och många andra och att starta i samma klunga som Emma Johansson med flera som snart ska till OS känns nästan surealistiskt (och häftigt!).
”Linje-banan i Västerås får Skandis-GP att verka som Vätternrundan”, har en kär speaker (Oskar Ekman) en gång sagt till mig, och jag gick in med inställningen att bita i så länge som jag kunde på den 120 km långa banan. Hela klungan på nästan 50 damer var samlad i cirka fem kilometer. Vid första backen spreds startfältet ut. De tjejer som cyklar på heltid utomlands satt fart i en förstaklunga, följt av ett par andra klungor bakom.

Linjebanan inne i Västerås. Foto: Lindgrens Sportfoto
Själv hade jag dagens tyngsta kilometrar under första varvet, då jag slet som ett djur över kullerstenen i Centrala Västerås för att jaga ikapp vad jag gissar var den tredje klungan. När jag flåsat mej upp tilll gruppen av tjejer från Team Crescent och Susanne Löffler från #STHLMMESS med flera blev resan betydligt behagligare och vi fick ihop ett samarbete på banan.

På väg upp på varvning. Foto: Cecilia Widegren
Efter ett par varv började banan kännas som hemma och uppskattade att den var knixig – att hålla fullt fokus gjorde att kilometrarna försvann snabbt på klockan. Inne i stan var det fullt drag från publiken och detsamma vid varvning och langning där jag fick full support från SCK. Enda nackdelen var reglerna kring avplockning – cyklist 2,5 min bakom följebilarna skulle bli avvisad banan. Därför jublade jag inombords varje varv som jag kunde passera varvning utan att se den röda flaggan framför mig.
Men alldeles för tidigt fick vi se flaggan och där och då var jag glad över att få köra fler än ett varv – vilket jag typ var inställd på från början. Efter att sedan suttit vid sidan och se toppklungan fightas under de sista varven blev jag aningen bitter. Jag kan ta att de plockar folk av banan på grund av säkerhet – men jag tycker att man kunde ha styrt upp helt avstängda gator. Det är ett svenskt mästerskap och många cyklister har tränat länge och laddat för att ens kunna ställla upp. Nu fick elva cyklister gå i mål, varav de flesta av dem är proffs. All heder åt dem – Emma Johansson, Sara Mustonen och Emila Fahlin som kom på pallen – samt SCK:s fighters Sara Penton och Emmy Thelberg som kom femma och tia – med flera. De är oerhört starka men de spelar på en annan nivå än många av oss andra. Själv ställde jag inte upp för att komma på pallen, utan för att köra hårt och ha kul med den lilla skara tjejer som cyklar i Sverige. Och att vi då inte fick köra 12 mil… det missgynnar svensk damcykling!
Slutbabblat för mej – summa summarum är jag riktigt nöjd med helgen och SM. Nu ska jag kriga vidare för att komma tillbaka starkare framöver och nästa år!
Antal kommentarer: 1
Clara Edvinsson
Helt fantastiskt! Stort Grattis!
Men hur långt fick du cykla innan du blev avplockad?
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in