Så då är vi igång:

Bassano del Grappa – Bolzano

Dag ett av Brooks Roots började med tunga moln på himlen. Men humöret var på topp och det blev inte sämre när vi letade oss allt längre in i dalgångarna på vår väg mot Bolzano. Cykelvägarna i denna del av Italien håller absolut högsta klass och det var extra roligt att se hur mycket de används. I och för sig så hölls Veneto gravel samma dag men det var mängder av cyklister ute. 160km 700hm

Bolzano-Merano-Rechenzee

Idag så var det dags att börja klättra på riktigt. Val Venosta erbjuder fantastisk cykling i de mest enastående omgivningarna. Vi visste att Passo Stelvio inte skulle bli möjlig att besegra idag. Mycket snöfall de senaste dagarna och passet beräknas öppna om en månad. Men vi fick ihop 1600hm på dagens 110km.

 

 

---

Jag har blivit utvald att vara en av tre cyklister som ger sig iväg i sökandet på Brooks Englands rötter.

Så på lördag morgon startar vi vår resa i Pozzoleone, norra Italien. På vägen passerar vi Alperna, Arenbergskogen, Geerhardsbergen och mer.

Följ min resa här på bicycling.se och på Instagram

---

---

I lördags var det dags för det första av fem event i min lilla grusvägsserie här i Norrköpingstrakten: L’Enfer du Nord. Som en hyllning till Paris-Roubaix får denna 60 km långa grusvägssväng, 10 st secteurs – avsnitt med i brist på kullersten: stig.

Dryga 40 cyklister hörsammade min uppmaning och kom ut i vårsolen till Åby. Innan start fanns tid för snack och skvaller över en kopp kaffe. Som vanligt var ambitionsnivåerna för dagen olika och efter start så delades gänget naturligt upp i olika grupper.

Nu är det inte min sak att säga om det dagen blev en framgång men det var nöjda miner jag mötte efter turen. Om en månad kör vi igen; Colmarþ Century

---

”Vad skönt att våren är på väg så jag kan ta fram min landsvägscykel!” och ”Äntligen är det landsvägscykling igen” Det är uttryck jag har hört från mina cykelvänner den senaste tiden. Och fatta mig rätt jag gillar också känslan av lagom hårt pumpade däck på sommarvarma vägar. Men det sagt så är det ju inte så att vi ska ställa undan grusvägshojar nu, tvärtom vill jag påstå! Det är ju snart det ser ut så här:

För mig, i alla fall, ser jag så fram emot de bilglesa grusvägarnas tjusning, närheten till naturen och allt vad det erbjuder. Men även fartfyllda och mjölksyrestinna turer och långa 15-20 timmars grusgnet. Här i norra Östergötrland drar ”gravelsäsongen” igång lördagen den 26 mars med en hyllning till Paris-Roubaix.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag avslutar med en cliffhanger, mer info kommer:

 

 

 

---