Blogg

BREAKING NEWS


 

Snart kommer detta bli en bekant syn på delar av Stockholms cykelbanor för nu ska det börja sopas!

 
Foto: Iréne Skogvold

 
Foto: Hans Lindberg

Har precis haft kontakt med Peter Ringkrans, projektledare som arbetar med drift och underhåll på Trafikkontoret i Stockholm. Inom kort kommer Trafikkontoret och deras entreprenörer påbörja ett test med sopning och saltlakelösning på två cykelstråk. Ett stråk i västerort som går mellan Lövsta och Alviksplan och utmed Lövstavägen, Bergslagsvägen och Drottningholmsvägen. I söderort är stråket inte ännu bestämt, eventuellt utmed Nynäsvägen (jag återkommer när jag får besked om sträckan). Två maskiner med tillhörande utrustning har införskaffats. En utmaning att hantera är att ekipaget är hela 13 meter långt, först maskinen med sopvalsen och sen släpet med saltlakelösningen. Detta är en anledning till att försöket görs i söderort och västerort då ytorna där ofta är större än i innerstaden. Så det ska bli spännande och se hur tvära kurvor och trånga passager klaras av. Sopvalsen som finns på maskinen är 2 meter bred och initialt har man tänkt sig att bara köra en gång. Det kommer då att innebära att bredden på gång- och cykelbanan kommer att begränsas kraftigt. Det är ett misstag anser jag och något jag varit kritisk mot vad gäller sopningen av cykelbanor i Norrköping och Linköping, läs mer här. Redan för smala gång- och cykelbanor kommer bli ännu smalare. Innebär konflikter mellan cyklister och mellan cyklister och gående samt ökade olycksrisker. Ändra på detta beslut och kör två gånger, fram och tillbaka, så blir bredden och därmed förhållandena avsevärt bättre är mitt råd. Som jämförelse, inte blir Bergslagsvägen och Drottningholmsvägen av med några körfält för att det faller lite snö utan där upprätthålls kapaciteten och framkomligheten.

 
Det blir för smalt med 2 meter! Exempel från Norrköping. Foto: Per-Erik Hahn

I Köpenhamn har man en längre tid använt sig av denna metod. Det man har lärt sig där är att anpassa fordonen än mer till cykelinfrastrukturen, särskilt i deras innerstad. Mindre maskiner, ibland också två maskiner, en som utför sopningen och en som sprider saltlakelösning. På detta sätt klarar man bättre av trånga sektioner och passager. En blandning av fordon är troligen nödvändigt. Utgångsläget är också att röja hela cykelbanans bredd.

 
Mindre maskin, anpassad för sopning och spridning av saltlake på cykelbanor i Köpenhamn Foto: Copenhagenize

Testperioden kommer att pågå till hösten 2013 då maskinerna och utrustningen även kommer att användas till sopning av grus, sand, löv, glas etc. 

I innerstaden och då stadsdelarna Norrmalm och Östermalm kommer en annan metod och utrustning testas för att se hur förhållandena på cykelfälten kan förbättras. Genom att använda en fast borste ska Trafikkontoret studera om detta kan fungera för att hålla cykelfälten fria från snö, slask och modd. Anledningen till att man inte använder samma utrustning som i ytterstaden är att man är orolig för skador på parkerade bilar då den roterande borsten gör att snö och slask flyger omkring.

 
Borste som ska användas för cykelfält

Säkert kommer det var en del inkörningsproblem och en läroperiod under detta försök men det är ju ytterst glädjande att Trafikkontoret nu börjar ändra lite fokus på sin vinterväghållning och är beredd att testa, utveckla och förbättra vinterväghållningen för cykeltrafiken.

Så ni som cyklar dessa sträckor, kolla gärna lite extra och hör gärna av er till mig med text och bilder hur ni tycker det fungerar. krister.isaksson@kadens.se

RED. 20130117. Så här ser det ut eftar att maskinen har gjort sitt:

 
Här har maskinen nyligen passerat och saltlaken inte hunnit verka fullt ut. Foto: Robert

 
Här har saltlaken hunnit verka en lite längre tid, barmark!. Foto: Jon Jogensjö

Nu sticker jag ut hakan och säger att ingen annanstans ser det ut så här på Stockholms cykelbanor. Sen kommer det självklart situationer och förhållanden då denna metod har sina brister men de är avsevärt färre än de som råder vid traditionell plogning.

 

Antal kommentarer: 33

Joakim von Scheele

Ska bli intressant att se resultatet av sopningen. Tråkigt att de bara röjer halva cykel/gångbanan. Det grundläggande problemet med att blanda fotgängare och cyklister kommer bli etter värre på så vis.
Den fasta borsten ser helt värdelös ut – ser inte hur den skulle kunna uträtta något, annat än möjligen fluffa upp snön lite. Om snöröjningen kommer i konflikt med parkerade bilar finns det ju ett annat sätt att lösa det än att avstå från ordentlig snöröjning. Undrar om gatukontoret förmår lösa den tankenöten…


Patrick Arkley

Kanske kommer även medvetenheten om hinder i cykelbanan öka då snösoparna inte kommer fram.


olof

Tråkigt att det inte testas i innerstan oxå. Finns ju en del stråk som inte har parkerade bilar bredvid. Typ götgatan och sveavägen. Och där de finns kan man väl införa parkeringsförbud vissa tider då det sopas?


Krister Isaksson

Joakim, du har nog helt rätt i att den fasta borsten inte kommer att fungera. Peter Ringkrans uttryckte samma farhåga. Men då vet man det efter test och kan då kanske börja diskutera ”tankenöten” du efterfrågar…


Krister Isaksson

Patrick, här tror jag dessvärre att det är en lång resa… Det är ju nämligen så att många av dessa hinder plockas bort inför vintern för att inte hindra snöröjningen!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Felanmäl felanmälningssystemet


 

För ett tag sedan blev jag kontaktad av en av Stockholms stads entreprenörer som sköter snöröjningen. De hade läst mina inlägg om hur situationen var på många av stadens cykelvägar i december. De lovade bot och bättring och jag tycker mig ana att de nu är lite mer på tårna. Vi hade ett givande samtal och jag fick bekräftat en misstanke jag haft en längre tid: stadens felanmälningssystem fungerar inte när det gäller cykel!

Det system som finns på staden, Felanmälan för trafik och utemiljö och på tfn.nr 08 – 651 00 00 är mer eller mindre uppbyggt utifrån ett bilperspektiv. De förvalda platserna som finns i systemet är i stort sett enbart gator, biltunnlar, trafikleder osv. Och det är ett obligatoriskt fält. Om du prövar att ringa in din anmälan så uppmanas du även av operatören att ange en gatuadress. Vari ligger då problemet? En stor del av stadens cykelvägnät, särskilt i söderort och västerort har ingen anknytning till gator, trafikleder och biltunnlar. Pröva att felanmäla cykelvägarna på Årstafältet, Gubbängsfältet, Järvafältet osv. Eller varför inte cykelvägar utmed de stora trafiklederna E4/E20, Nynäsvägen, Örbyleden osv. Inte ens den viktiga förbindelsen Årstabron finns med som förvald plats i stadens felanmälningssystem (här har vi kanske en del av svaret varför den aldrig blir röjd, den finns inte, ingen vet om den och tillståndet på bron!). Många av dessa stråk är utpekade som viktiga pendlingsstråk i stadens cykelplan.

Nu är det ju så att människor ger ju inte upp utan försöker ändå felanmäla alla dessa brister. Då uppstår den helt otroliga situationen att ett bristfälligt fax sänds över till entreprenören som får ge sig ut på en form av skattjakt. Hitta platsen kan vi kalla denna lek. Entreprenören får lägga ner massor av tid på att försöka finna dessa platser (kanske därför vi ser så många snöröjningsmaskiner som far omkring med plogen uppe, de är på jakt!) och det är inte ovanligt att de inte lyckas lokalisera platsen. Så här går det åt massor av tid för entreprenören pga. att staden har ett mycket dåligt och illa anpassat felanmälningssystem. Tid som entreprenören, med ett bra felanmälningssystem, kunde använda till att åtgärda bristerna. Samt att i en del fall blir bristerna överhuvudtaget inte åtgärdade.

Detta gäller ju inte enbart snöröjning och halkbekämpning utan även barmarksväghållning så som potthåll/ sprickor i beläggningen, grus/glas, växtlighet, vattensamlingar, belysning osv.

I en stad som ska konkurrera som cykelstad med Köpenhamn och Amsterdam och ska vara en promenadstad förefaller ju detta system som hämtat ur stenåldern, det speglar med all tydlighet det Martin Emanuel tar upp i sin avhandling Trafikslag på undantag, läs mer här och här.

Vad kan då göras? På kort sikt bör ju staden omgående se till att man i felanmälningsformuläret kan bifoga foton/kartbilder osv. som underlättar identifieringen av platsen. Fältet med förvalda platser bör kompletteras med de stora cykelstråken etc. Sedan bör ju staden snarast utveckla ett modernt och mer trafikantanpassat system där man kan utnyttja mobiltelefonen genom bild och gps, då får man ju en exakt lägesangivelse. Finns redan ett flertal färdiga lösningar på den så kallade marknaden, se här bl.a.: Fixa till

Nu vill jag uppmana er som vill se en förändring, felanmäl felanmälningssystemet!

Sände ett mail till Trafikkontoret och även till dess förvaltningschef och påtala dessa uppenbara brister och vad de får för konsekvenser.

 

Antal kommentarer: 14

Jonas Th

Jo, självklart, egentligen, att det även är fel på kvalitetssäkrings- och uppföljningssystemen. Hade inte väntat nåt annat. Även fel på typ utbildningssystemen hos entrprn som år efter år lär sina förare att bygga snöupplag på cykelbanor och cykelfält. Och/eller struntar i om det händer år efter år.


Krister Isaksson

Jonas Th, ja det var nog inte annat att vänta sig. Brister det på alla andra områden så varför ska det vara ett bra felanmälningssystem? Är man riktigt konspiratorisk så är det kanske ett medvetet val för att begränsa antalet felanmälningar!


Björn

Intergraph har ett gratis felanmälningssystem för kommuner kallat ”F!xa till”, med app för iphone och android, som skickar med både foto och gps-koordinater: http://www.fixatill.nu
Det framgår inte vilka kommuner som är med i systemet eller hur de hanterar rapporterna, men det är ett klart intressant initiativ.


Krister Isaksson

Björn, jag skrev det i mitt inlägg! 😉


Björn

Hoppsan, temporär blindhet! 🙂



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

När behövs forskning?


 

Ska det behövas forskning för att konstatera det farliga och olämpliga i att placera ut betongsuggor på cykelbanor?



 

 

  Här var man ju vänlig att varna för brant backe och kurvor, jag undrar om man inte glömde nåt annat…

  Ett litet axblock vad cyklister måste räkna med att råka ut för på cykelbanan.Tänk er dessa hinder när det är mörkt eller att när du kör bil skulle råka ut för liknande på körbanan…

Nu finns det i varje fall och den presenterade av Anna Niska på Transportforum nu i dagarna (läs mer här). Detta är ingen kritik mot VTI och Anna Niska som i vanlig ordning gjort ett utmärkt arbete. Det är mer en reflektion över sakernas tillstånd. Hur mycket forskning tror ni det har lagts ner på att konstatera det högst olämpliga i att på motsvarande sätt placera ut betongsuggor på körbanor? Nu sticker jag ut hakan och säger ingen! Det behövs nämligen inte för det är ytterst ovanligt att detta sker och när det gör det förstår och inser alla (ja nästan alla) att detta är oacceptabelt och direkt livsfarligt. Sen finns det ju tonvis med forskning för hundratals miljoner kronor om det krockvåld bilar, bilister och passagerare utsätts för när de krockar med olika saker, men det är saker som främst finns vid sidan av körbanan, inte på…

Men när det gäller cykel behövs det uppenbarligen forskning för att komma till samma slutsats! Och det kommer inte räcka som grund för att detta elände ska upphöra. Landets cykelbanor är fullständigt nerlusade av betongsuggor, stenblock, bommar, pollare och allsköns hinder och faror. Då brukar invändningen komma att dessa hinder är ju utplacerade för att hindra den olovliga biltrafiken som ju också kan vara farlig för cyklister. Så må det kanske vara men på marknaden finns det en mängd andra produkter som löser denna uppgift utan att vara en fara för cyklisterna och inte eller påverkar deras framkomlighet i särskild stor omfattning.

Så landets alla gatu- och parkingenjörer och alla andra som sysslar med detta, skärp till er och sluta använd dessa farliga åtgärder. Tänk till lite, behövs åtgärden överhuvudtaget och om den gör det, lägg ner lite tankemöda och se till att den blir säker och framkomlig för cyklister. Det är ju trots allt en cykelbana där man framför fordonet cykel…

Här kan ni se andra typer av hinder och faror för cyklister: 1, 2, 3 , 4, 5

Antal kommentarer: 14

Andreas

Bra Krister. Detta är en av de saker som irriterar mig mycket. Dels för att det är så dumt och dels för att det visar på den minimala grad av förståelse för cyklisters vardag som politiker/tjänstemän förefaller ha.
Hur argumenterade man ”på riktigt” för dessa lösningar när du satt mitt i smeten för några år sedan?
Kan du inte skicka denna till Mats Frej och hans kompisar? Kan en jurist fundera på om detta är ”framkallande av fara”?
Bra jobbat i vanlig ordning Krister!


Christian

Ska jag försvara Anna Niska så var väl poängen inte att forska på OM suggor är farliga utan att visa att de är så vanliga att det till och med syns i olycksstatistiken.


Fredrik

Argumentet kan ju ha varit så enkelt som att den lilla vägsnutten varit en smitväg för cyklister, och att en sugga stoppar det.
Sett ur en cyklists ögon har säkerheten ökat, eftersom man då har stoppat överraskande bilar på cykelbanan, vilket är värre än en sugga i cykelbanan.
Vad vet jag, men det är ju inte omöjligt att argumentationen är mer genomtänkt än vad som presenteras i blogginlägget.


Oskar

Fredrik> De 8 bilderna är tagna på gång- och cykelvägar. Vad menar du med smitväg för cyklister?
Jag vet inte hur det fungerar där du bor men jag har då aldrig sett någon bil komma körandes på en gång- och cykelväg. Jag är ute rätt mycket i trafiken, cyklar ca 2000 mil/år. Att säkerheten skulle öka för att man stoppar överraskande bilar är helt fel. Bommar och betongsuggor är till för att ta hand om ett icke-problem som bilåkande tjänstemän och politiker målat upp i sin fantasivärld.


Krister Isaksson

Andreas, tack! Känns lite lönlöst att sända detta vidare då det är ett systemfel av stor art, spridd över hela landet. Var ska jag sända det? Till landets alla kommuner samt Trafikverket? Jag blir lite uppgiven…
Argumentationen gick och går fortfarande ungefär som jag återger i inlägget, de behövs för att hindra bilister som kör på cykelbanan. Ibland är också argumentet att stävja otillåten mopedkörning.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Hur sakta ska vi cykla?


 

DN har idag en artikel där trafiksäkerhetsdirektören på Trafikverket, Clas Tingvall, meddelar att nu måste trafiksäkerhetsarbetet fokuseras på cykeltrafiken.

Men nu måste vi också ägna oss mycket mer åt framför allt cyklisterna. För det är den grupp som skadas mest, och som måste prioriteras högst, säger Claes Tingvall.

Det låter ju bra, sent ska syndaren vakna! En aning sent kan jag tycka sett till det faktum att man inom trafiksäkerhetskretsar sedan länge känt till att det är den grupp som skadas mest. Men Trafikverket har valt bort detta och valt att fokusera på annat. Eller vad säger du Clas Tingvall?

Så då får vi väl hoppas att trafiksäkerhetsarbetet vad gäller cykel intensifieras framöver och att vi får ny och väl underbyggd fakta och kunskap som leder till bättre förhållanden för cyklister. Under tiden får vi hålla tillgodo med detta:

If ska i dagarna presentera en studie på Transportforum 2013 om olyckor mellan cyklister och tunga fordon. Ett ämne som vi skrivit om både i tidningen och här på bloggen ett antal gånger (läs mer här 1 och 2). Så här uttalar sig Agneta Hjortzberg, Risk Manager på If till PåVäg.nu.

-Vid intervju med lastbilsförarna framkommer att de ofta upplever att de inte sett cyklisten före olyckan. Anledningen har då exempelvis varit den ”döda vinkeln” eller att det egna fordonet skymt sikten. Andra orsaker man uppger är att cyklisten kommit upp jämsides med hög fart på höger sida av lastbilen.

– Orsaken är ofta att föraren inte sett cyklisten, att denna har kommit fort eller det har blivit ett missförstånd om vem som har företräde. Till skillnad från personbilar förekommer olyckor med lätta lastbilar ibland på gång- och cykelbanor på grund av tillfälligt lastnings- och lossningsarbete. Detta kan ofta ge överraskande situationer som uppstår då cyklisten inte förväntar sig hinder på vägen.

Jag kan inte låta bli att haka upp mig på en sak i dessa uttalanden och det är ”hög fart” och ”kommit fort”. Var kommer detta ifrån och vilken hastighet talar vi om? Den första delen är från de lastbilsförare If har intervjuat, förare som varit inblandade i mycket allvarliga olyckor och som sitter i ett fordon med mycket bristfälligt sikt såväl framåt, åt sidan och bakåt. Självklart kan jag förstå att förarens slutsats blir att farten på cyklisten måste varit hög, hon dök ju upp helt plötsligt, kom från ingenstans! Men detta är knappast någon objektiv fakta, det kan nog inte ens kallas fakta då det är enskilda individers uppfattning i en ovanlig och många gånger traumatisk situation. Vi hör väl aldrig en förare säga: jag sitter i ett fordon med urusel sikt, ser sällan mina medtrafikanter, kör på chans och hoppas att alla håller sig undan. Det faller liksom inte i människans natur att vid sådana här situationer ägna sig åt självrannsaka utan många gånger tar självbevarelsedriften över. Så tillförlitligheten till dessa uppgifter är högst tveksam. Ändå talar Ifs representant om cyklisters hastighet som en viktig faktor. Så har If några hastighetsmätningar av cyklister i liknande situationer eller annan fakta som stödjer deras slutsats? Nej självklart inte, utan If går på en parts uppfattning som utan vidare reflektion och analys förs vidare som en sanning, som en viktig komponent i att förstå och komma till rätta med dessa typer av olyckor.

Så If, hur sakta ska vi cykla för att det ska vara säkert? De som förolyckas i dessa olyckor är främst kvinnor, majoriteten på vanliga damcyklar. En grupp som ju är ökända för att cykla snabbt och laglöst! I Stockholm har det genomförts en studie, Cykelframkomlighet i Stockholm 2010, där ett antal cyklister utrustats med gps och videokamera. Genom denna metod kan vi varje sekund observera cyklistens hastighet och var någonstans hon/han befinner sig. Vad tror ni då hastigheten på cyklisterna är i korsningar där ju majoriteten av dessa olyckor sker? Majoriteten pendlar mellan 0 – 15 km/t. Det säger ju sig självt att det i korsningar generellt är lägre hastigheter än på sträckor, det är ju där man ofta tvingas sakta ner och ibland tom stanna. På sträcka är cyklistens medelhastighet runt 22 km/t.

Denna studie ska alltså presenteras på nordens största trafikkonferens, jag misstänker att den även är utförd med bidrag av Trafikverket och här står vi då med högst bristfälligt underbyggda påståenden som riskerar bli ”sanningar”: Cyklisters hastigheter är ett problem! Så då finns en uppenbara risk att en del av det framtida trafiksäkerhetsarbetet vad gäller cykel är att arbeta för lägre cykelhastigheter…

Hur sakta ska vi cykla?

Red. 13/1. Här kan ni läsa relaterad inlägg om högersvängsolyckor:

Antal kommentarer: 14

magnus

Du är bäst Krister! Tack för att du orkar, forstätt gärna att skriva.
Pendlar varje dag per sjuckel!


Krister Isaksson

Magnus, tack det var mycket vänliga ord!


Erik Sandblom

Bra rutet. Men stämmer det verkligen att cyklister skadas mest? Enligt ”VTI – Trafikskador 1998–2005 enligt patientstatistik” är det bilister som skadas mest, och räknar man på antal vårddygn så får bilister dubbelt så många vårddygn som cyklister. Se tabel 12a och 12b. Jag kan tänka mig att bilistsäkerheten har förbättrats sedan 2005 men har de även gått om cyklister i antal vårddygn?
Jag vill påstå att den viktiga anledningen till att satsa på cyklister inte är skaderisken utan stillasittandet. Cyklister lever längre pga bättre hälsa. Ju fler som cyklar, desto fler liv kan räddas!
VTI – Trafikskador 1998–2005 enligt patientstatistik
http://www.vti.se/sv/publikationer/trafikskador-19982005-enligt-patientstatistik/


Erik Sandblom

Kan tillägga att krock med motorfordon är den ledande dödsorsaken bland cyklister, inte singelolyckor som man ofta pratar om. Källa: myndigheten Trafikanalys via wikipedia, för den som inte visste:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Cykelhj%C3%A4lm#Skadefrekvens


Jocke

Mycket bra skrivet.
Det är ett stort problem att man misstolkar försäkringsbolagens roll i sådana här sammanhang. När det handlar om olyckor mellan motorfordon så lyssnar man ofta på dem, eftersom de sitter inne med en massa kunskap och statistik, och dessutom är motiverade att försöka minska dessa olyckor, utan att vara partiska – de försäkrar ju bägge parterna. Därför har försäkringsbolag stor pondus när de uttalar sig i trafiksäkerhetsfrågor.
När det handlar om cyklister däremot, så är de plötsligt inte alls opartiska. Varje cyklist innebär en förlorad affär för dem, och dessutom ren motpart vid alla olyckor. Det finns därmed ett incitament att framställa dessa som ett trafiksäkerhetsproblem. Förmodligen är det inte ens medvetet från deras sida, utan bara resultatet av ett ensidigt perspektiv. Det är mycket olyckligt att försäkringsbolags uttalanden tas för sanningar när det kommer till cykelolyckor. Då får man ju absurda slutsatser som att cyklister ska cykla omkring i vadderade skyddsdräkter och andra dumheter.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Nu ska det tävlas!


 

Bildkonstverk på cykelväg

Nu har Karlstad kommun i samarbete med konstkonsult Monika Gora utlyst en tävling om ett eller flera bildkonstverk på en cykelväg som sträcker sig utmed Klarälven, från stadens centrum och vidare sex kilometer norrut. Konstverket, eller konstverken, kommer att utföras med så kallad markeringsmassa och i tävlingsprogrammet beskrivs de som en horisontell teckning eller målning som man beträder och cyklar över. Det handlar alltså om att föreslå en konstnärlig gestaltning på cykelbanans asfaltyta. Förlaget är inte platsspecifikt utan exakt plats väljs ut av juryn efter avslutad tävling. Vidare kan förslaget ha en direkt relation till Karlstad även om det inte är något krav.

Tävlingen pågår tom 15:e mars.

Vilken rolig idé och kul att Karlstad kommun uppmärksammar cykel på detta sätt. Bra jobbat och jag hoppas fler tar efter. Nu är det bara för Peter Dahl, Ernst Billgren och Carl-Johan De Geer mf l att sätta igång och doppa penseln i färgburken…

Du kan läsa mer om tävlingen här.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

De redan samhällsekonomiskt lönsamma cyklisterna


 

Många av cykelsatsningarna som föreslås och genomförs runt om i landet motiveras ofta med ökad folkhälsa och/eller miljöskäl. Det är bra om fler cyklar för den ökade fysiska aktiviteten och/eller att en del som idag kör bil börjar cykla är de bakomliggande tankarna. Satsningarna motiveras sällan med att de kanske är nödvändiga och bra för de som faktiskt redan cyklar idag och många gånger gör det under urusla förhållanden. Därför är det glädjande och mycket intressant att läsa Jonas Eliassons och Maria Börjessons rapport ”The value of time and external benefits in bicycle appraisal” CTS Working Paper 2011:22. Rapporten har något år på nacken men jag tycker den är värd att uppmärksammas igen.

Deras slutsats är att det förmodligen är mycket samhällsekonomisk lönsamt att satsa på cykeltrafik och då inte för att detta skulle minska biltrafiken särskilt mycket utan för värdet av bättre cykelinfrastruktur för cyklisterna. Så vi behöver inte få överflyttning från bil till cykel för att det ska var samhällsekonomiskt lönsamt, vi behöver inte heller bli fler som cyklar, vi behöver inte heller få hälsoeffekter, det räcker med att det blir bättre för de som redan cyklar idag för att det ska vara lönsamt!

Några citat från rapporten:

”However, the valuations of improved cycling speeds and comfort are so high that it seems likely that improvements for cyclists are cost-effective compared to many other types of investments, without having to invoke second-order, indirect effects. In other words, our results suggest that bicycle should be viewed as a competitive mode of travel and not primarily as a means to achieve improved health or reduced car traffic.”

”Hence, the expectations that cycling improvements will yield large health or environmental arguments seem exaggerated. But on the other hand, there is no need to retort to “secondary effects”-argument to motivate cycling investments. The bicycle is in many contexts and circumstances an extremely efficient mode of transport – cheap, fast, reliable and requires little space or physical  investments. As we have seen, the value of cycling time savings is potentially very high. In our opinion, the bicycle deserves to be viewed as an important and efficient mode of transport – rather than simply a means to obtain other effects.”

Underbart att läsa att det jag och många andra gjort i åratal har ett stort värde för samhället!

Så planerande myndigheter och beslutsfattare, vad väntar ni på? Hur mycket mer fakta, kunskap, underlag, goda argument etc. om cykelns roll och betydelse i trafiksystemet ska det behövas innan vi verkligen ser omfattande och riktiga cykelsatsningar? Hur länge ska vi behöva leva med en frusen ideologi?

 
Här står ni och är redan lönsamma, tänk vad lönsamma ni skulle vara med lite bättre framkomlighet! Anders Borg skulle bli Joakim von Anka…

Cor, tack!

Antal kommentarer: 5

Manne

visst är det konstigt att man räknar blisters vinster i varenda minut de kan tjäna på ny förbifart eller annan lösning men aldrig inser att vi cyklister ofta får en 50% ökad restid varje vinterdag pga dåligt underhåll eller att vi sommar som vinter får längre restid än det borde vara för att man tvingas cykla upp och nerför underfarter, snirkla förbi grindar etc.
Men jag tror planerarna ofta tror vi vill ha vackra vägar att promenadcykla på. Vi är inte trafikanter. I vår stad Skövde skulle de bygga en cykelväg och första utkastet hade lutningar knappt godkända och gick på slingrigt vis genom vackra hagar. Bilvägen samma sträckning gick rakt platt och fint. men tack vare idogt arbete från naturskyddsföreningen mfl kom cykelvägen att dras parallellt med bilvägen. Dock med en liten backe extra 🙂
Detta till förmån för både cyklister och naturvården!
Läs även Ljungbergs debattartikel: http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/bilens-roll-blir-en-annan/


Krister Isaksson

Manne, ja visst är det underligt hur olika trafikslagen behandlas. Det sitter djupt inrotat i våra sinnen. Det verkar finnas grundläggande frågor som berör oss över lång tid. De verkar inte kopplade till företeelser utan till vårt mänskliga beteende, våra värderingar och våra attityder.


Johannes Westlund

Det är på många sätt fint och bra att det finns möjlighet till flaneringscykling. Det är något i alla fall jag stödjer. Men alla stråk som anläggs för sådana ändamål borde bekostas av en annan budgetpost, typ ”rekration” eller ”turism”. För det är ju inte infrastruktur. Det liknar mer park eller strandpromenader till utförande och syfte.
Sen så finns det väl ingen motsats mellan genaste vägen och vackraste vägen alla gånger. Men det verkar som att prioriteringsordningen blivit fel. Snabba och smidiga sträckningar är i regel viktigare än att det är naturskönt. Dock inte alltid, beror på hur bullrig omgivningen är och hur lång omväg den rimligt tysta vägen innebär.


anders Nyström

Det är dags att våra trafikbyrokrater far ut i omgivande länder och lär sig trafikplanering även för cyklister. Börja med Köpenhamn, så blir det inte så dyrt.
Sedan kan väl Polisen göra en resa ner också/ / Cyklist på E4


Krister Isaksson

Anders, det blir många som måste åka… 😉 ibland tror jag att det mer handlar om att många inte vill förändra mer än att de är okunniga om alternativen.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in