Att välja cykel
Blogg

Att välja cykel


Då och då får jag frågan vilken cykel ska man välja. Så nu tänkte jag berätta hur jag och min dotter gick till väga när det var dags för henne att skaffa en ny cykel.

Vi har sådan tur att bara några hundra meter från där vi bor ligger en bra cykelaffär med ett stort utbud av olika cyklar och proffsig personal. Så vi hoppade upp på cyklarna och cyklade i väg till Sportson.


Ny cykel på gång – förväntningarna är stora!

Inne i affären finns ett hav av cyklar, man blir nästa förblindad av utbudet och man vill ju klämma och känna på nästan alla!

Alltid testa bromsarna, varför är det så?

För att hjälpa dig på vägen vid val av cykel har Sportson utvecklat en ”Cykelväljare”. Du skriver in din längd, din önskade budget och klickar för dina önskemål samt hur du främst kommer att använda cykeln och ut trillar sedan ett urval av cyklar. Sagt och gjort, vi fick hjälp av Jennifher och det som kom ut när dottern berättat mer om sitt cyklande var diverse hybridcyklar. Det vill säga tämligen lätta cyklar, lite sportiga, flera växlar, hydrauliska bromsar mm. Cyklar som man också kan bygga på med olika tillbehör så som till exempel skärmar, pakethållare.

Sett till att jag vet hur min dotter cyklar och var, samt vad hon själv berättar och tycker om olika cyklar så var detta en bra träff av ”cykelväljaren”. Hon vill absolut inte ha en tung och otymplig cykel. Hon vill kunna cykla tämligen långt (inte landsväg) och förhållandevis snabbt. Hon har heller inget behov av att ha med sig massor av packning, de gånger hon har med sig grejer använder hon ryggsäck.


”Cykelväljaren”

Så nu var det bara att börja gå igenom ett antal olika hybridmodeller, olika storlekar samt provcykla dem. Även cykla några andra cykelmodeller för att jämföra och känna skillnaderna. Detta är verkligen något jag starkt rekommenderar – testcykla många cyklar och gärna olika typer av cyklar. Då kommer du känna skillnaderna och sannolikt vad du uppskattar mer eller mindre.


Testcykling pågår!

När sen dottern valt cykel var det dags för Daniel att skruva ihop den och montera på tillbehör, medan hon stod utanför och trånade efter sin nya cykel.


Daniel monterar och utanför ett olidligt och otåligt väntande!

Färdig!
Nu cyklar vi hem med den nya cykeln med leende på läpparna. Jag gillar verkligen cykelaffärer som man kan cykla in och ut ur!

 

Vi har många cyklar i min familj. Ofta fixar jag med dem själv men ibland finns inte tiden eller att jag helt enkelt inte har tillräcklig kunskap och reservdelar. Då är det så himla skönt att ha en bra cykelaffär med verkstad, bara några hundra meter från bostaden, där jag kan få hjälp med cyklarna.

Tack Jennifher, Fredrik, Daniel med flera på Sportson för hjälp och tålamod när vi skulle köpa cykel! Vi ses när det är dags för första servicen!

 

Relaterade inlägg:

 

Jag hänger även på Twitter och Instagram


Bicycling nummer 6!

I detta nummer bjuder vi på:

  • Går på djupet om däckstryck!
  • Åker till magiska Ticino
  • Hur du klär dig i vinter
  • och tar tempen på Julia Borgström, vår nya cykelstjärna!

Ute nu!

Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Lilla Lidingöbron klar – och jag hade ett finger med i spelet!
Blogg

Lilla Lidingöbron klar – och jag hade ett finger med i spelet!


Att arbeta med trafikplanering och cykelinfrastruktur är många gånger arbeten och projekt med långa tidshorisonter och det kan ta lång tid innan man får se resultaten av sina insatser.

Ett projekt som jag blev inblandad i för 7 – 8 år sedan var Lilla Lidingöbron. En helt ny bro för gång, cykel och spårväg planerades mellan Lidingö och Stockholm (Ropsten). Projektet efterfrågade specialistkunskap och s.k. expertstöd vad gäller cykelplanering och cykelinfrastruktur. Projektledaren ville säkerställa att de fick med rätt förutsättningar inför upphandlingen, utformningen och byggnationen av bron. Och jag fick det uppdraget – mycket smickrande.

Och nu är bron klar!

Gång- och cykeldelen invigdes igår den 11 oktober. Det återstår att slutligen färdigställa anslutningarna på var sida av bron och nästa år är spårvagnsdelen av bron klar.

 

 

Det blev en bra och fin lösning för cykeltrafiken tycker jag. Lite synd dock att gångdelen blev lite smal, för smal tycker jag vilket jag även påtalade i min roll som expertstöd. Men det går inte att få allt, kompromisser sker hela tiden, och förhoppningsvis kommer det fungera.

 

Relaterade inlägg:

Jag hänger även på Twitter och Instagram

 

Bilder: Fredrik Langdal



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Bättre cykelinfrastruktur = bättre för gående
Blogg

Bättre cykelinfrastruktur = bättre för gående


I Stockholm poppar då och då en föreställning upp att cykelinvesteringarna som görs runt om i staden innebär försämringar för gångtrafiken – det kommer inget gott utav dessa cykelåtgärder. Inför valet bildades till och med ett parti som starkt försökte slå mynt av detta. Så jag tänkte gå igenom ett antal cykelinvesteringar som gjorts under några årtionden här i Stockholm och kort redovisa vad som då även gjordes för gångtrafiken. Det blir många exempel, helt enkelt därför att det är väldigt mycket som har gjorts – för cykel- och gångtrafiken.

När man studerar alla dessa exempel så framkommer en tydlig sak: de har inte försämrat för gångtrafiken. Det är faktiskt precis tvärtom: de har inneburit tydliga och mätbara förbättringar. Förbättringar vad gäller gåendes framkomlighet, säkerhet, trygghet och en mer tilltalande gatumiljö.

Men är man av uppfattningen att cykeltrafik inte ska existera överhuvudtaget – då är det ju klara och tydliga försämringar som har skett. Oavsett vad som faktiskt har gjorts.

Så häng med på en tur runt om i Stockholm så kollar vi in vad som gjorts!

Västerbronedfarten

Här upphörde gångbana och gående hänvisades till att antingen ta en omväg i parken – via trappor – eller att fortsätta gå på en smal cykelbana. Ingen bra och trevlig miljö för varken gående och cyklande:

Så då skapades en en gångbana och en cykelbana – bättre för gående, bättre för cyklande.


Före och efter. Före: ingen gångbana – omväg via parken och trappor eller gå på cykelbanan. Efter: gångbana och cykelbana

 

Ulvsundavägen

Här var det på långa sträckor minst sagt undermålig infrastruktur och förhållanden för både gående och cyklande. Omfattande omarbetningar gjordes av trafikmiljön vilket ledde till avsevärt bättre förhållanden för gående och cyklande:

 

Här kan ni se fler bilder om förändringen av gång- och cykelbanan på Ulvsundavägen.

 

Korpmossevägen

Här gick gång- och cykelvägen i en lång omväg och över ett oreglerat, icke hastighetssäkrat övergångsställe. Sen byggdes en gång- och cykelbro. Vilket ledde till en avsevärt kortare sträcka och säkrare passage. Samt separation mellan gående och cyklande:

 

Lilla Västerbron

En mycket smal separerad gång- och cykelbana. Stora flöden av både gående och cyklande i minst sagt usla förhållanden. Såväl gångbanan och cykelbanan breddades vilket innebar mycket bättre förhållanden – för gående och cyklande:

 

Stadsgårdsleden

En mycket besvärlig sträcka för gående och cyklande. Smal gångbana, smal cykelbanan. Otillräcklig separation mellan gående och cyklande. Ombyggnationen innebar bredare gångbana, bredare cykelbanan och en tydlig och bättre separation mellan gående och cyklande. Bättre för gående, bättre för cyklande:

 

Detta var ett litet axplock av cykelprojekt – med förbättringar för gående. Längre ner i inlägget kan ni se många fler exempel som inneburit förbättringar för gående. Generellt kan också nämnas att nästan alla cykelprojekt inneburit ny och bättre belysning, nya eller renovering av träd, nya sittmöbler, hastighetssäkrade passager för gående och cyklande. Det vill säga omfattande och påtagliga förbättringar – för gående och cyklande.

Vidare har förbättringar i cykelinfrastrukturen inneburit förbättringar för människor med funktionsvariationer. Genom cykelbanor, genom att fysiska hinder i form av kantstenar och så vidare försvinner, att ramper och lämpliga lutningar skapas samt att övergångsställen och gångpassager tillgänglighetsanpassas så underlättas deras självständiga mobilitet. En mycket viktig faktor i att arbeta för ett transportsystem för alla.

 


Foto: Björn Billung

 

Sen har vi ju den åtgärd som kanske mest fått symbolisera lögnen att cyklisterna får allt, gående ingenting: sopsaltning

 


Foto: Cyklistbloggen

 

Drygt 20 mil av stadens cykelvägnät sopsaltas. Cirka 75 procent av dessa är gång- och cykelbanor. Där då såväl gångdelen som cykeldelen sopsaltas. Och då blir det påtagliga förbättringar  – för gående och cyklande. Vilket uppföljningen av sopsaltningen visade: kraftigt minskat antal fallolyckor bland gående på de sopsaltade sträckorna.

 

Utöver dessa projekt kan nämnas:

Folkungagatan:

 

Skanstullsbron:

 

Åstorpsringen:

 

Sen kan ni bege er ut och ta en titt på dessa gator och själva studera åtgärder som förbättrat för gående med flera:

  • Birger Jarlsgatan – upprustade gångbanor, bredare gångbanor, platsbildningar (små torg), genomgående gångbanor. Hastighetssäkrade övergångsställen
  • Långholmsgatan – upprustade gångbana, genomgående gångbana, platsbildningar (små torg)
  • Rålambshovsvägen – bredare gångbana, genomgående gångbana, hastighetssäkrade övergångställe
  • Gjörwellsgatan – bredare gångbana, genomgående gångbana, hastighetssäkrade övergångsställen
  • Värtavägen – upprustad gångbana, bredare gångbana, genomgående gångbana
  • Lidingövägen – upprustad gångbana, bredare gångbana, tydligare separation mellan gående och cyklande
  • Vasagatan – upprustning gångbanor, bredare gångbanor
  • Västerbron – bredare gångbanor
  • Danviksbron/Värmdövägen – bredare gångbana
  • Rålambshovsparken – passagen under Gjörwellsgatan
  • Örbyleden – ny gångbanan
  • Årstabergsvägen – upprustning gångbana, separation
  • Skärholmsstråket – upprustning gångbana, separation
  • Farstastråket – upprustning gångbana, separation
  • Bogårdsvägen – upprustning gångbana, separation, genomgående gångbana
  • Flatenvägen – upprustad gångbana, separation, genomgående gångbana
  • Västberga allé – nya gång- och cykelbro
  • Gamla Huddingevägen – upprustning gångbana, genomgående gångbana
  • Nynäsvägen (lokalkörbanor) – upprustning gångbana, genomgående gångbana
  • Skärholmsvägen – helt ny gångbana, hastighetssäkrade övergångställen över två körfält, tidigare över 4 körfält, utan hastighetssäkring.
  • Hässelbystråket (Åkeshov mm) – egen gångbana med genomgående passager

 

Så den som svamlar om att gående inte fått förbättringar iom cykelprojekten har mycket dålig koll. Alternativt tycker illa om cykeltrafik och vill sprida en falsk bild.

 

Relaterade inlägg:

 

Jag hänger även på Twitter och Instagram



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Trafikverket – handlingsförlamat när det gäller cykel
Blogg

Trafikverket – handlingsförlamat när det gäller cykel


År 2012 konstaterar Trafikverkets dåvarande trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall i en radiointervju:

”Tittar man på allvarligt skadade så är det fler nu som läggs in på sjukhus som är cyklister än som är bilförare.”

Vidare i intervjun:

”Claes Tingvall, som är trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, säger att satsningar nu måste göras för att minska dödsolyckorna bland cyklister och fotgängare.”

Detta var alltså år 2012 – för 10 år sedan.

År 2014 kommer Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) och Trafikverket med varsin forskningsrapport angående cykelolyckor och vägarbeten (bägge studierna var finansierade av Trafikverket).

 

Dessa studier konstaterar att cyklande är de mest olycksdrabbade av alla trafikslag vid vägarbeten. I studierna framgår det att det kan förklaras av usla och farliga förhållanden på och kring vägarbetsplatserna och att de få råd och riktlinjer samt utbildningar som finns för hur cykeltrafiken ska hanteras vid vägarbeten har mycket stora brister alternativt helt saknas.

Detta var alltså för åtta år sedan.

Så då tänkte jag att det var dags att fråga Trafikverket hur de arbetat vidare med dessa mycket nedslående och alarmerande resultat vad gäller olyckor för cyklande vid vägarbeten.

 

Svaret från Trafikverket blev detta:

 

 

På åtta år har alltså Trafikverket gjort i stort sett… ingenting. Trots denna alarmerande utveckling. Trots att Trafikverkets egen samt VTI:s studie visar på närmast katastrofala förhållanden för cyklande (och gående) vid vägarbeten så har Trafikverket inte agerat och ändrat på råd, föreskrifter, regelverk eller utbildningar. Allt fortsätter som vanligt, som om inget hänt.

Claes Tingvalls ord om satsningar – för 10 år sedan – ekar fullständigt tomma och innehållslösa. Eller förresten, VTI:s studie från 2014 har fått en fortsättning – ett så kallat FOI-projekt. Som ska levereras nästa år. Därefter kan – eventuellt – något hända, kanske. Men det är inte säkert att så sker.


Vägarbetsområde i Trafikverkets regi. Inte ett farthinder utan sex stycken. Av en sort som VTI i sin forskning konstaterar är mycket olämplig att använda i samband med cykeltrafik. Men att använda sig av den forskning verket själva finansierar verkar inte vara Trafikverkets styrka.


Trafikverket bygger Förbifart Stockholm. Och då målas 105 stycken så kallade rumble strips tvärs över cykelvägen – 105 stycken. Något motsvarande är svårt att hitta för biltrafiken. Och det finns inget stöd för åtgärden i VTIs forskning. Tvärtom så avråder VTI att använda sig av rumble strips. Men varför arbeta kunskapsbaserat när man kan ägna sig åt hittepå åtgärder…

Så 10 år efter dåvarande trafiksäkerhetsdirektörens krav på agerande och satsningar har absolut inget hänt som på något sätt förbättrat förhållandena och minskar antalet skadade cyklister vid vägarbetsplatser. 25 år efter Nollvisionens antagande. Vi får konstatera att när det gäller cykel och Trafikverket är allt precis som vanligt. De rullar tummarna, pillar sig i naveln och lutar sig nöjt tillbaka.

Jag kan ha helt fel men jag har en bestämd känsla av att så här arbetar inte Trafikverket med biltrafiken och nollvisionen – där råder ett systematiskt och långsiktigt trafiksäkerhetsarbete, ett kunskapsbaserat arbete. Ett arbete som resulterar i samverkan, i åtgärdsprogram, i investeringsmedel, i åtgärder och i framgång – antalet dödade och allvarligt skadade i biltrafiken har minskat rejält. Allt detta lyser i stort sett med sin frånvaro när det sedan kommer till cykeltrafik – trots tidigare trafiksäkerhetsdirektörens uppmaning till kraftsamling – för 10 år sedan.

Det enda systematiska jag kan finna när det gäller cykel och Trafikverket är cykelhjälmen, reflexer och belysning – det upprepas gång på gång som en mycket dålig film. Trafikverket har ju också som mål att det ska vara en hjälmlag – för alla som cyklar. Fast jag har kanske lite fel när det gäller att Trafikverket inte skulle arbeta systematiskt med cykel – att i decennier inte arbeta med cykel och trafiksäkerhet är ju också en form av systematik.

Detta är alltså verket som är ytterst ansvarigt för att förverkliga Nollvisionen – men uppenbarligen bara för vissa trafikslag.

 

 

Relaterade inlägg:

Jag hänger även på Twitter och Instagram


Antal kommentarer: 4

Malte Burwick

Oerhört talande, och mycket vältajmat. Kompletterar nu direkt, till övrigt material jag för några dagar sedan lämnade till Uppdrag Granskning, med en länk till detta inlägg.


Magnus Malmborn

Nollvision cykel är 0 cyklister ivägen i trafiken, vilket de ju faktiskt arbetar på…


Gunnar Johansson

Visst, självklart ska Trafikverket på alla tänkbara sätt arbeta för att minimera cykelolyckor. Men cyklisten själv – vilket ansvar har denne? Att framföra alla andra fordon (utom sparkstötting och elsparkcykel) krävs utbildning. Nyligen var det vattenskoter, som kräver utbildning. Och för att kunna få godkänt grundskolebetyg krävs godkänd simkunnighet. Men att cykla trafiksäkert, tror man är medfött – trots att olycksstatistiken är skrämmande hög!
Varför inte börja med att anordna cykelutbildningar för barn o ungdomar, på sommarloven. Alla barn som fysiskt klarar att cykla, borde avkrävas ett godkänt cykelprov för att få godkänt högstadium! Eftersom trafikreglerna ofta är gemensamma för olika trafikslag, så har man stor nytta av denna utbildning, när man senare ska ta bilkörkort. Och jag är säker på, att cykelolyckorna därmed kan halveras. Att som nu skylla alla cykelolyckor på att Trafikverket ska bygga bort alla cykelolyckor – är en drömutopi.


Fredrik

Gunnar, självklart har alla trafikanter ett eget ansvar, men när det gäller biltrafik har man satsat hårt på att bilister inte ska dömas till döden för att de, eller någon annan, gör ett misstag. För cyklister satsar man istället på att öka risken att man skadas allvarligt eller rent av dör om cyklisten gör ett misstag. Så vänligen tänk två millimeter längre än näsan räcker, och hävda att det bara är utbildning som hjälper. Bra infrastruktur hjälper bättre, för även trots att bilförare i teorin har utbildning, så bryr de sig sällan om den, och bryter konstant mot lagar och regler, både medvetet och omedvetet, och alla gör vi misstag, oavsett hur vi transporterar oss,



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Elskåpet kvar i cykelbanan – Exploateringskontoret väljer att sminka grisen
Blogg

Elskåpet kvar i cykelbanan – Exploateringskontoret väljer att sminka grisen


Elskåpet mitt i cykelbanan står kvar. Exploateringskontoret har valt att göra vad de kallar trafiksäkerhetshöjande åtgärder istället för att flytta skåpet. De har kladdat ut lite vägmarkeringsmassa, kanske är det någon form av magisk färg.

 

En färg som skyddar mot det mesta verkar de tro. Jag har dock mycket svårt att se hur färgen ska skydda mot att bli spetsad av det rostiga spettet som är fastsatt på skåpet. Kanske vet Exploateringskontoret något som jag inte vet och förstår.

 

Men så är det ju inte. De saknar uppenbarligen grundläggande kunskap om trafiksäkerhet och vad en säker cykelmiljö är, och verkar ha liten kunskap om vägmarkeringsmassa. Massan blir vid väta, frost och snö snorhal – det är mer eller mindre ökänt bland brukare av tvåhjulingar och bland trafiksäkerhetsexperter. Men icke så hos Exploateringskontoret. Och vem kommer se målningen när snö har fallit? Så insatsen att försöka göra det bättre blev istället en insats som gjorde det avsevärt sämre – det var kanske inte så bra. Men insatsen kan ju ju sken av att de faktiskt gjort något – skit samma vad. Och det var ju billigt. Istället för att göra det enda rätta – flytta skåpet.

Som av en händelse – en ren tillfällighet kanske – i samma projekt. Endast några få meter från skåpet mitt i cykelbanan. Ett till elskåp. Som är placerat vid sida av – inte mitt i. Så de har ju facit på hur det ska göras, de har till och med gjort det. Men att ta konsekvenserna för sina farliga misstag verkar inte vara en tradition på Exploateringskontoret. Där är sminka grisen arbetsmetoden – istället för säker och trygg miljö för brukarna. Ni borde skämmas.

 

Relaterade inlägg:

Ett skåp – mitt i cykelbana

 

Jag hänger även på Twitter och Instagram


Antal kommentarer: 5

Suzanne Nilsson

Suck. Man måste tydligen inte vara dum för att jobba på Exploateringskontoret, men det underlättar…


Götapetter

Jag är själv arg cyklist men tycker faktiskt att det där ser rätt bra och säkert ut efter åtgärderna. Så länge markeringsskärmarna står kvar så ska det mycket till för att någon ska cykla in i skåpet, och risken för att spetsas på stolpen kan vi nog se som lätt överdriven 🙂. Annat är det här i Uppsala (utsedd till bästa cykelstad åtskilliga år) där cykelbanorna går ”genom” bushållplatserna och man har till och med placerat en busskur mitt i cykelbanan (utan att leda om banan) utanför akademiska sjukhuset.


Petri

När olyckan e framme, ja den kommer komma när det kallnar på o vintern är här har ni lagt undan pengar som täcker skadestånd och försäkring, för nu vet ni att ni orsakar skador medvetet på cykelvägar


L.c

Kanske exploateringskontoret är på gång att fixa det? Det kanske är en tvist med den entreprenören som utförde jobbet. De är för övrigt kompetenta och gör ju inte dessa missar med meningen, alla klagar men ni som klagar kunde ni gjort det bättre själv?
Kanske cyklister kan sänka farten när man vet att situationen är så här just nu?


Krister Isaksson

L.c. Absolut skulle jag gjord det bättre, det är inte särskilt svårt. Om man kvalitetssäkrar det man håller på med. ExplK har själva offentligt medgett att de fullständigt missat skåpet i hela denna process – då har man uppenbara och stora problem med hur man kvalitetssäkrar sitt arbete. Vad gäller ”fixa” så ser du här ExplK första försök till att ”fixa”: de kladdar ut lite vägmarkeringsmassa – med alla problem detta då innebär. Så vad gäller kompetensen att skapa en säker, framkomlig och trygg cykelmiljö kan vi konstatera att den har stora brister.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Cykeltunnlar behöver inte vara farliga
Blogg

Cykeltunnlar behöver inte vara farliga


I landet finns massor av olämpligt och farligt utformade gång- och cykeltunnlar. Jag sticker ut hakan och säger att det finns fler dåliga och farliga än det finns bra och trygga. Innan sommaren blev det flera inlägg om Trafikverkets minst sagt farliga tunnel i Burlöv – en tunnel där flera människor kommit till skada. Vidare har jag skrivit om tunnlarna i Uppsala där utformningen av hus och exploateringen var viktigare än att bygga säkra och trygga tunnlar. Listan kan göras hur lång som helst vad gäller dessa tunnlar.

Men det går också att rätta till gamla synder. Att göra åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten och tryggheten. Som detta fall, en befintlig gång- och cykeltunnel under Nynäsvägen i södra Stockholm. En mycket tvär anslutning på ena sidan som innebar mycket dålig sikt. Utformningen ledde till ständiga incidenter och ibland också olyckor.

 

 

Sen beslutade staden att detta inte var ok. Åtgärder krävs. Och anslutningen till tunneln byggdes om. Istället för en tvär anslutning till tunnelmynningen med dålig sikt blev det nu en rak anslutning med avsevärt bättre sikt. Möjligheten till säker och trygg interaktion mellan trafikanterna förbättrades avsevärt. Nu går det till och med att se igenom tunneln innan man cyklar in i den.


Ombyggnation pågår. Den tvära anslutningen till tunneln tas bort och flyttas norrut för att få en rak anslutning


Den nya och raka anslutningen till tunneln

 


En viktig faktor för trygghet är möjligheten att se igenom tunneln innan man färdas in i den

 


Oavsett från vilket håll man kommer och svänger in mot tunneln är det numera bra sikt

Så det går – om man vill. Man behöver inte bygga farliga tunnlar som Trafikverket eller Exploateringskontoret i Stockholm. Det handlar som så många gånger förr om att vilja, att prioritera, att värna om människor trygghet och hälsa. Och det handlar om yrkesstolthet och kompetens.

Relaterade inlägg:

Jag hänger även på Twitter och Instagram


Antal kommentarer: 1

Jonas

Bra på ena sidan, på andra år det fortfarande en 90-graderskurva strax utanför tunnelmynningen. Man skulle behöva göra om den där raka anslutningen mellan cykelbanorna till en kurvad.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*