Att sälja mobilitet


En cykelbana och en gångbana, separerade från varandra. Över 30 år sedan cykelbanan byggdes. Den ligger i ett mindre bostadsområde i Arnhem Nederländerna. Cykelbanan ingår inte i något huvudnät utan är en lokal liten cykelbana i bostadsområdet. Med en standard och utformning som vi väldigt sällan finner i vårt land, inte ens vid nybyggnationer år 2017. Jag gör bedömningen att mindre än 1 procent av landets cykelvägnät håller denna standard vad gäller separation och bredd.

I Sverige bygger vi mest så kallade gemensamma gång- och cykelbanor. Ofta med en undermålig bredd, en bredd som är som cykelbanan i bilden ovan. Vilket är för smalt för funktionella och trygga möten. Allt detta med en hälsning från kommuner och stat att det är bra om ni börjar cykla och gå – jättebra.

På dessa smala gemensamma gång- och cykelbanor upplever vi då detta:

Permobiler, barnvagnar, hundar, gående, dramaten, rullskidåkare, rullatorer och så vidare. Allt i en salig röra. En självsäljande miljö för trygga, attraktiva, effektiva och hållbara transporter? Tror inte det…

Det är ju inte bara gemensamma gång- och cykelbanor. Lägg även dit busshållplatser så blir det ju verkligen tipptop!


Eller så har vi denna så kallade cykelbana. Dubbelriktad, men självklart för smal för att vara det. Beläggningen har inte upplevt en underhållsinsats sedan cykelbanan byggdes. Och självklart har vi den ständigt närvarande stolpen – i cykelbanan. Körbanorna bredvid cykelbanan ser däremot fina ut. Breda för enkla och säkra möten. Några stolpar hittar vi inte heller i körbanan. Fin och jämn beläggning är det också – för det finns ju ett underhållsprogram för beläggningen på körbanor.


Foto: Annika Bengtsson

I utformningen av våra gång- och cykelytor tar vi sällan hänsyn till att gående och cyklister inte vill blandas, att de vill ha sina egna ytor för sin färd. Det är som att det är underordnat vad ”kunden” efterfrågar och vill ha – det verkar sakna betydelse i utformningen av våra transportytor. Det brukar förklaras med att det kostar för mycket. Och att det inte finns plats. För det har beslutsfattare och planerare bestämt.

Se sedan gatan – bred, rak och fin – inga stolpar, permobiler, barnvagnar eller gående där inte. Inte heller en massa bussresenärer som kliver av rätt ut i gatan och orsakar hinder och konflikter. Vi vet vad ”kunden” vill ha och vi tillmötesgår det. Då finns det både plats och pengar.

Lägg sedan till att drift och underhåll av dessa gator är så mycket bättre än på gång- och cykelbanorna.

Om du var säljare av mobilitet, vilken produkt är enklast att sälja in?

För det är exakt det som våra kommuner och Trafikverk är – genom att vara ansvariga för utformningen av transportsystemet är de  ”säljare” av mobilitet. Och när den ena produkten är så mycket bättre än den andra så påminns vi ju varje dag om vad utfallet blir – många väljer bilen. Få väljer cykeln.

För systemet för biltrafik är funktionellt, det är attraktivt, det är väl utbyggt, det hänger ihop, det övervakas, det underhålls väl. Det är helt enkelt en bra och till stora delar en självsäljande produkt – en produkt som ständigt förbättras och byggs ut – för miljarder kronor varje år.

Så om vi inte bygger ett attraktivt och funktionellt system för cykeltrafiken så kommer ju inte heller fler att cykla. Vi har ju redan facit på detta. I vårt land och vad som händer om man istället gör som i Nederländerna.

Det är jobbigt och inte särskilt framgångsrikt att sälja en dålig produkt – det har man sedan länge fattat i Nederländerna.

 

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 2

Nyköpingscyklist

Perfekt skrivit Krister! Sitter här med spräckt nyckelben och spräckt hjälm efter en olycka just den dag du skrev detta, tack vara allt detta oklara som du beskriver: Smal GC bana där en äldre gubbe cyklar mitt på GC banan, då jag kör om svänger/vinglar han rakt i sidan på mig – PANG där ligger vi i backen. 6 veckor sjukskrivning, gubben cyklade vidare utan att uppge namn mm. Regelerna är så otydliga att polisen inte behöver bry sig.
Efter 2 olyckor med personskada på ett år återgår jag till bilen när jag ska till jobbet, för hälsans och livets (mitt) skuld. Cykeln får man ta på bilen till ett område där man anser det säkert att cykla en tur för nöjets skuld.


Campagnolo

Kan inte annat än hålla med, Krister. Urusla utformingar av cykelbanor och framför allt detta djävulstyg GC-vägar är något som saboterar den trevliga cykelturen. Man kan inte annat än misstänka att det sitter skitsnackare som själva inte kan cykla som styr utformningen men ändå propagerar för ökat cyklande av flummiga skäl.
Likadant är det förvisso även för biltrafiken där körkortslösa bilfobiker komplicerar snarare än underlättar.
Lösningen? Förslagsvis kompetenta utredare och samhällsplanerare som tar in trafikanternas behov och mindre världsfrånvänd politisk styrning. Lösningar som inte sker på andra trafikanters bekostnad.
Många av oss växlar mellan trafikslag och går, cyklar, kör bil eller åker kommunalt och borde förstå, iallafall om vi är någotsånär mogna i skallen, att man inte kan bestämma vad andra människors behov är. Med det sagt så är ju det holländska exemplet lysande där fotgängare och cyklister inte alls kommer i konfilkt. Allt kan inte lösas genom planering, men mycket kan.
Tills dess: ta’t lungt på GC-vägar och cykelbanor, visa hänsyn och tänk på om det personliga rekordet till jobbet eller andras hälsa är viktigast!



Det galna svenska cykelsystemet


En gata där du är hänvisad till att cykla i blandtrafik. Sedan dyker det upp en cykelbana.

Cykelbanan är 100 meter lång. Med rådande trafiklagstiftning ska du, om du avser att färdas på denna sträcka, nu använda denna cykelbana. I 100 meter. Sedan ska du tillbaka till blandtrafiken. Cykelbanan är också dubbelriktad eftersom den inte är skyltad enkelriktad, alla cykelbanor i Sverige är dubbelriktade enligt trafiklagstiftningen om inte annat anges via skyltning och lokal trafikföreskrift. 

Vad du också råkar ut för på denna 100 meter korta cykelbana är två stycken cykelpassager. Vilket med rådande trafiklagstiftning innebär att du har väjningsplikt vid bägge dessa passager. Två passager med väjningsplikt, med 20 meters mellanrum.


Cykelpassage nr 1. Foto: Tobias Olsson


20 meter längre fram ligger cykelpassage nr 2. Foto: Tobias Olsson

Var cykelbanan börjar och slutar i den södra delen är också en aningen oklart, det får du gissa dig till. Men fordonstrafikanter på gatan varnas i varje fall för att det nu kan finnas cyklister på gatan.


Här någonstans slutar cykelbanan… Foto: Tobias Olsson

Detta är vardagen för de som cyklar i vårt land. Detta är det svenska cykelsystemet. År 2017. Ett fullständigt galet system – både vad gäller trafiklagstiftningen och infrastrukturen – ett system som är fullständigt satt på undantag. Men självklart ska vi som cyklar bita ihop och följa regelverket, hur obegripligt och galet än lagstiftarna och väghållarna utformar det… 

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 9

Mia

Kör ju även bil. Möter aldrig samma omfattning av galenskap då, aldrig. Kan inte låta bli att fundera över hur vi som bilister skulle hantera alla dessa situationer och förhållanden vi möter som cyklister. En absurd tanke och jag tror ett mindre kaos skulle uppstå.


Kristofer Svensson

Saxar ur trafikförordningen:
Fordons plats på väg
6 § Vid färd på väg ska fordon föras på körbana. Detta gäller dock inte fordon för vilka enligt 1 kap. 4 § andra stycket bestämmelserna om gående ska tillämpas. Cyklar och tvåhjuliga mopeder klass II ska vid färd på väg föras på cykelbana om sådan finns.
Om särskild försiktighet iakttas får dock
1. cyklande och förare av tvåhjuliga mopeder klass II använda körbanan även om det finns en cykelbana när det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge, och
2. cyklar med fler än två hjul eller en cykel som drar en cykelkärra eller en cykel som har en sidvagn, utöver vad som framgår av 1, föras på körbanan även om det finns en cykelbana om det är lämpligare med hänsyn till fordonets bredd.
Så enligt trafikförordningen bör man enkelt kunna argumentera för att cykelbanan inte behöver användas?


Krister Isaksson

Kristofer, mitt inlägg kanske var otydligt. Det handlar inte specifikt om just denna cykelbana, för det finns massor av sådan här exempel i vårt land. Det handlar om usel cykelinfrastruktur och dåligt anpassad trafiklagstiftning. Vi får alltså en diskussion om du måste cykla eller inte cykla på dessa cykelbanor, en diskussion som bottnar i vad då?
Jo i en fullständigt galen trafiklagstiftning och usel cykelinfra. Först ska vi dividera om det räknas som ”lämpligare” med hänsyn till färdmålets läge. Vi måste alltså tolka, vi måste pröva – inte tydligt tillåtet eller förbjudet – utan tolka. Sen ska vi dividera vad ”särskild försiktighet iakttas” innebär. Var finner du motsvarande skrivningar för biltrafiken? Att du på din färd ska behöva tolka, gissa, ja tom chansa – det är NOG så här. Det hela är så absurt, så befängt. Och detta riktas mot en grupp trafikanter där det inte är något krav på trafikutbildning. Och en grupp som har en mycket stor åldersspridning. Men alla ska de klara av detta system.


Magnus Holmgren

Varför finns det då en tilläggstavla som anger dubbelrikad cykeltrafik, kan man undra? Den borde logiskt sett betyda att om den inte finns är cykeltrafiken inte dubbelriktad (på en cykelbana intill en körbana i alla fall, att friliggande cykelbanor är dubbelriktade är underförstått).
Men trafikreglerna säger att cyklister ska använda cykelbanan om den finns och att en cykelbana är en bana avsett för cykeltrafik, även om den inte är utmärkt med påbudsmärke.
Sen finns som sagt undantaget med hänsyn till färdmålets läge, men det är minst sagt luddigt. Får man ta hänsyn till att färdmålet ligger var som helst bortom den här snutten, eller är undantaget egentligen bara tänkt för fallet att man ska till en plats som ligger på motsatta sidan av vägen i förhållande till en cykelbana och en kort bit från en korsning?


Krister Isaksson

Magnus, den tilläggstavlan du nämner finns inte längre i vägmärkesförordningen. Var länge sedan den utgick. Den ansågs överflödig då alla cykelbanor i utgångsläget är dubbelriktade. Men gamla skyltar finns ute på stolpar lite här och där. Och en del sätter tom upp nya – de som inte kan sitt sak.



Glad överraskning!


I bland är det extra roligt att komma till jobbet. I dag var en sådan dag. Efter 8 veckors semester möts jag av denna dörr.

Innanför dörren öppnas en ljus och underbar värld upp. En gammalt skyddsrum har rustats upp till en säker, ljus och funktionell cykelparkering.


Samt en liten plats för enklare service av cykeln samt hyllor och eluttag för att ladda batterier.

Nu kommer det inte dröja lång tid innan parkeringen är full och vi behöver leta nya ytor för bra och funktionella cykelparkeringar på jobbet!

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 4

Torbjörn Albért

Dörren öppnas väl automatiskt när man tryckt koden/viftat med brickan?


Ulf

Somliga har det bra.På mitt jobb sitter en skylt med cyklar förbjudna i lokalen!
Man är hänvisad med sin racer för 67 tkr till ett blåsigt cykelställ på utsidan. .


Elis Ivarsson

Inte förvånad.
Sweco har alltid varit innovatör och detta är ett exempel.
Glad att ha varit anställd där i 17 år inkl VIAK.
Lycka till , Ni är bäst.


Katja

Kul! Hoppas Swecos kontor i övriga Sverige följer det goda exemplet 🙂



Trafikverket arbetar för minskad och farligare cykling


Gång på gång upprepar vår infrastrukturminister att cykeltrafik är ett kommunalt ansvar. Nu senast i den Nationella Cykelstrategin. Så är det självklart inte. Om vi ska få till ökad och säker cykling i detta land är det fler än kommunerna som har och måste ta ett ökat ansvar för detta. Det är olyckligt och får även negativa konsekvenser när infrastrukturministern uttalar sig på detta sätt. Det gör nämligen att det statliga verket som ansvarar för en hel del cykelvägar i landet, Trafikverket, inte känner något större ansvar för att arbeta för ett ökat och säkert cyklande.

Vi som färdas på cykelvägarna får ständigt exempel på hur Trafikverket hanterar cykeltrafik. Nu senast detta exempel. Klipper sly och gräs längs cykelvägen. Sly och gräs som får ligga kvar på cykelvägen och utgöra halka och fara.


Foto: Joakim Fors

Buskarnas grenar, som så fint växer in över cykelvägen låter Trafikverket dock vara kvar. Logiken i detta får någon gärna förklara för mig.


Foto: Joakim Fors


Foto: Joakim Fors

Vad var det nu forskning från VTI kom fram till?
Jo just det, många cykelolyckor beror på stora brister i drift och underhåll av cykelvägar. Det förstår vi ju när vi ser dessa bilder.

Tror jag aldrig har mött motsvarande förhållande på vägen när jag färdas där.

Nedan kan ni se lite fler exempel på Trafikverkets ambitionsnivå när det gäller cykeltrafik. I sanningen ett arbete för minskad och farligare cykling

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 3

Arne B

Jag blir bara så less. Felanmälningar till kommunet i Stockholmsområdet hanteras altför ofta inte alls. Jag har felanmält hål i körbana i förort där gc/cb saknas. Felet åtgärdades omedelbart, medan flera felanmälningar om dåligt sopat grus totalt ignoreras flera år i rad.
Felanmälningar via nätet är en fantastisk resurs liknande crowdsourcing. Jag upplever det som att kommunerna inte utnyttjar potentialen, ens till en bråkdel.


Olle Andersson

Cykelvägen från Dalby mot Lund? Eller det ser kanske likadant ut i hela landet?


Pär Sandevik

Svårt att hitta logiken, men skulle lite hands on kunna hjälpa upp situationen. Kanske träningsrundan nästa gång skulle innefatta sekatör. Dela upp gruppen i mindre grupper och låt första grupp ta tag i första hindret – klart på några minuter (inkl.sparka grenarna åt sidan). Kör sedan vidare och passera samtliga grupper tills det är dags att klippa igen.
Inte minst med tanke på skolstarten – då man tvingar barnen ut i cykel- eller vägbana – skulle hindra ett antal onödiga olyckor.
Järfälla kommun har bra tips på https://www.jarfalla.se/boende-trafik-och-miljo/gator-och-trafik/hackar-och-buskage.html
Lycka till med lite nödvändigt extraarbete



Världens bästa cykelland – Nederländerna


Har varit på cykelkonferens i Nederländerna, närmare bestämt i Nijmegen/Arnhem och Velo-City 2017. Det är inte första gången jag cyklar i detta härliga cykelland men varje gång jag är där blir jag lika upprymd över hur bra det är. Hur enkelt det är att cykla, hur systemet hela tiden finns där, tar hand om dig, hur tydligt det är och vägleder dig. Samt att cykelsystemet hela tiden utvecklas, det står så att säga inte still, de är inte nöjda, utan hela tiden sker det förbättringar för cykeltrafiken – stora som små.

Jag tänker dela med mig av intrycken och erfarenheterna från mitt besök i en serie inlägg framöver.

Så följ med på en cykeltur i världens bästa cykelland!

Relaterade inlägg:


Pengarna i sjön?


Varför bredda cykelbanan för massor av miljoner och sedan skita i att träd och buskar växer ut över cykelbanan? Det är ju som att kasta stålarna i Riddarfjärden! Här lägger alltså Stockholms stad ner massor av pengar, det handlar om över 30 miljoner för att bredda Norr Mälarstrands cykelbana. För att göra den till en modern, funktionell och säker cykelbana. Den kanske bästa i hela Stockholm, kanske i hela landet, enligt trafikborgarrådet. En modell för framtida cykelbanor skriver DN.

Men det gick inte särskilt många månader efter invigningen och nu ser att cykelbanan ut så här:

Staden låter buskar och sly växa som de vill. Så mycket nytta var det med den breddningen av cykelbanan… Foto: Magnus Ström

De förvaltningar som är satt att sköta och hålla efter växtligheten utmed många av stadens cykelbanor skiter högaktningsfullt i detta och djungeln breder ut sig. Till fara och förtret för cyklister (och gående).

En orsak till dessa förhållanden är att i Stockholm finns det 15 stycken olika väghållare av stadens cykelvägnät. Det är nämligen som så att utöver Trafikkontoret så är det 14 stycken stadsdelsförvaltningar som sköter om (eller missköter) många av stadens cykelvägar.


Stockholms 14 stadsdelar

Ambitionsnivån och kompetensen varierar i allra högsta grad bland de olika stadsdelsförvaltningarna. Kungsholmens stadsdelsförvaltning, som ansvarar för växtligheten utmed Norr Mälarstrands cykelbana, är till och med av den uppfattningen att cykling normalt inte ska vara tillåtet i parkmiljö/parkmark. Den uppfattningen visar ju sig tydligt när det gäller ambitionsnivå att sköta om denna sträcka. Och inte bara när löven är grenar och buskar. Så här ser det ut när löven ramlat av grenarna och ska samlas upp:

Då är cykelbanan en utmärkt förvaringsplats enligt Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Denna förvaltning är alltså satt att sköta en av stadens absolut viktigaste och mest trafikerade cykelstråk. Kan det gå annat än åt helvete undrar jag?

Nej är svaret. Vi ser hur förvaltningen ständigt missköter sin uppgift. Som här, lite längre ut på detta stråk, på Drottningholmsvägen vid Tranebergsbron. Ständiga felanmälningar från cyklister hjälper inte. Så nu har en cyklist tröttnat på handlingsförlamningen och klipper bort sly och grenar själv. 


När måttet är rågat! Foto: Jon Jogensjö

Motsvarande lösning med flera olika väghållare för biltrafiken vore otänkbart. Att det skulle sitta x-antal småpåvar runt om i kommunen och göra lite som de vill med stadens gatunät. Och vi vet detta, för det gjordes försök med att decentralisera snöröjningen av gator till stadsdelarna i början av 2000-talet. Det gick käpprätt åt helvete och omgående återgick ansvaret till en väghållare – Trafikkontoret.

Det vore önskvärt att det fanns en och samma väghållare för cykeltrafikens pendlings- och huvudstråk i Stockholms stad. Det vi ser nu är en kvarleva från en tid när cykeln betraktades som något man gör lokalt och som ett lekredskap. Något du gjorde på din gård och i närområdet. Det stadiet har vi sedan länge passerat. Cykling är ett transportmedel och drift och underhåll av cykelvägnätet i stadens måste fungera oavsett stadsdel, gränser och individer.

Så mitt råd till staden och ansvarigt trafikborgarråd: lyft bort ansvaret från stadsdelsförvaltningarna när det gäller cykeltrafikens pendlings- och huvudstråk. De visar gång på gång att de inte klara uppgiften. De har varken kompetensen eller resurserna att utföra ett funktionell arbete som gagnar en ökad och säker cykling. Lägg ansvaret istället på Trafikkontoret och ta omgående fram en drift och underhållsplan – så vi slipper denna djungel på stadens cykelbanor framöver.

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 6

Jens

Håller verkligen med om att underhåll och skötselinsatser är gravt eftersatta för det sk cykelnätet. Gäller tyvärr i de flesta kommuner. Jag undrar dock om du inte missat ytterligare en väghållare. Trafikverket? Men de å sin sida kanske helt har lagt ned skötseln av GC-vägarna utmed sina vägar.. Vintervöghpllningen vet vi ju sedan tidigare är nedlagd i alla fall.


Krister Isaksson

Jens, inte har jag glömt Trafikverket, gjort massor av inlägg om deras ambitionsnivå vad gäller cykel. Nu handlar just detta inlägg om förhållanden och ansvar i Stockholms stad, därför nämns inte Trv eller några andra kommuner.


Andreas

Bra Krister. Det är med bedrövelse man ser detta eftersatta underhåll. Det visar också på Stadens ineffektiva kommunikationskanaler eftersom det i princip aldrig ges svar på informationsgivning till Staden om tydliga problem. Ytterligare problematiskt är detta när vi också har entreprenörer som ansvarar för exekvera underhållet – jag önskar se underlag på de vitesförelägganden som Staden lämnat till de entreprenörer som berörs… just det, det finns ju inga för det sker aldrig och Staden fortsätter bli blåst på skattepengar.
1. Fixa ett ansvar som är tydligt och går att följa upp
2. Skapa en underhållsstrategi som också den följs upp
3. Åtgärda Stadens kommunikationsstrategier för kommunikation med trafikanter.
4. Byt förmodligen ut personal på TK
5. Politiker: Utkräv ansvar. Detta är ingen svår fråga. TK ansvarar – de gör inte jobbet.


Jens

Ok, sorry den lite bittra kommentaren som ju inte alls var riktad till dig alltså! 😀 Men är det ändå inte så att Trafikverket ansvarar för delar av GC-nätet även inom Sthlms stad? Tänker tex GC-vägen över Årstabron, utmed Essingeleden mellan Gröndal-Stora Essingen mm. Som cyklist borde det ju ändå vara sammma synsätt för även dessa sträckor, varför inte en och samma aktör även här.


Krister Isaksson

Jens, inget att be om ursäkt för. Ja Trv ansvar för GC på Essingeleden. Men inte drift GC på Årstabron, det är Stockholm (via avtal).