Att planera och utforma en cykelbana

Att planera och utforma en cykelbana


Tänkte berätta lite hur det kan gå till att planera och utforma en cykelbana. Detta exempel är en uppgradering av en befintlig cykelbana – Norr Mälarstrand i Stockholm. Kollegorna och jag fick detta uppdrag för ett antal år sedan. Utgångsläget i uppdraget var att den befintliga cykelbanan skulle breddas – från 2,25 meter till 3,25 meter.


Norr Mälarstrand – cykelbanan som ska breddas

Det som nästan alltid sker i början av ett sådana här uppdrag är att man samlar in mängder av underlagsmaterial som på ett eller annat sätt påverkar eller kan påverka uppdraget. Först gör man en genomgång av stadens styrdokument och vad de säger om cykling. Sträckan inventeras, fotas, filmas och dokumenteras. Grund- och ledningskartor tas fram över området. Finns andra planer, som till exempel detaljplaner, exploateringar, trafikprojekt, ledningsarbeten och så vidare i området? Har Stockholm parkering några planer för parkeringsplatsen utmed cykelbanan? Flöden och olycksdata för de olika trafikslagen tas fram. Vidare inventeras parkeringsplatser och lastplatser samt beläggningen på dessa. Sedan tas uppgifter fram om trädinventeringar och eventuella parkprogram för Rålambshovsparken. Det görs alltså en omfattande inventering, genomgång och sammanställning av en mängd olika uppgifter och data. Detta är avgörande innan man kan påbörja utformningen av cykelbanan – dessa uppgifter sätter så att säga ramarna, eller visar vilka ramar som måste ändras för att få till önskad utformning av cykelbanan.

Vad som tidigt stod klart i projektet var att flödet av cyklister på denna cykelbana började närma sig 10 000 cyklister per dygn. För att det då skulle bli en bra och funktionell cykelbana fanns det anledning att fundera över bredden på cykelbanan, och om möjligt öka bredden på cykelbanan som planerades – från 3,25 meter till 4,5 meter. Vi gjorde Trafikkontoret (vår beställare) uppmärksamma på detta och föreslog att vi skulle ta fram en lösning där cykelbanan var 4,5 meter bred. Vi förslog också att vi skulle ta fram tre olika skissförslag på hur denna breddning av cykelbanan skulle kunna åstadkommas och konsekvensbeskriva dessa förslag. Vår beställare godkände vårt upplägg.

De tre förslagen för hur cykelbanan skulle kunna breddas gick ut på: 

  1. Göra ett intrång i parken på cirka 3 meter längs hela sträckan för att bredda cykelbanan.
  2. Smalna av gångbanorna på norra sidan av Norr Mälarstrand (utmed fastigheterna) och sedan flytta hela gatan och parkeringsplatserna norrut för att på så sätt kunna bredda cykelbanan.
  3. Ta bort den längsgående parkeringen utmed cykelbanan samt justera utformningen av hela parkeringsplatsen längs sträckan för att kunna bredda cykelbanan.


Alternativen för breddning av cykelbanan

Dessa alternativ skissades upp och konsekvenserna för de olika alternativen redovisades. Tämligen omgående var det ett alternativ som framstod som både kostnadseffektivt och rimligt:

Ta bort den längsgående parkeringen och använd yta för att bredda cykelbanan 


Längsgående parkering tas bort för att kunna bredda cykelbanan

Det kommunala parkeringsbolaget, Stockholm Parkering, var också mycket hjälpsamma och möjliggjorde att denna lösning tämligen enkelt kunde genomföras – bolagets ordförande hade också varit mycket tydlig med att bolaget ska underlätta sådana här arbeten. 

Så inget intrång i parken och eller fällande av träd var nödvändiga för att bredda cykelbanan. Inga avsmalnade gångbanor samt en mycket kostsam flytt av hela gatan och parkeringsplatsen behövdes. Det kan kanske ses som omständligt och tidsödande arbete att skissa fram tre olika förslag för att komma fram till vad man ska göra. Men min erfarenhet säger att det finns mycket att vinna på att belysa olika alternativ som finns för att komma fram till vilket som är lämpligast på just denna plats.

Så nu blev det full fart att utforma denna cykelbana – en breddning genom att ta bort parkeringsplatser, cirka 60 stycken. Dessa parkeringsplatser hade en omsättning på cirka 3 fordon per dygn. Till saken hör också att nya parkeringsplatser anlades i närområdet – på Rålambshovsleden. Så totalt sett försvann endast 20 parkeringsplatser i området till följd av breddningen av cykelbanan. Och med en omsättning på 3 fordon per dygn på dessa parkeringsplatser så försvann 60 människors möjlighet att parkera per dygn. Detta ska då ställas mot 10 000 cyklande människors behov av framkomlighet och säkerhet – varje dag. I min värld blir det en mycket enkel ekvation över hur vi ska prioritera när det blir en ”kamp” om ytan.

Nu är cykelbanan längs Norr Mälarstrand klar sedan några år tillbaka. En cykelbana som Trafikborgarrådet Daniel Helldén säger så här om:

”Jag brukar alltid lyfta Norr Mälarstrand som en fantastisk cykelbana, den visar vilken typ av standard vi vill ha på cykelvägarna i Stockholm”

DN kallar cykelbanan för: ”Framtidens cykelstråk”

Detta visar att det är fullt möjligt att, mitt inne i en miljonstad, skapa cykelinfrastruktur med god standard. Det är inga konstigheter. Det handlar om att omfördela och prioritera hur våra gemensamma ytor ska användas. Det handlar om att vilja. Och det handlar om att ha kunskap och kompetens.

Här är några före- och efterbilder:

 

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 10

Mia

Den är så fin, den är så bra den cykelbanan! Kul att läsa hur du och kollegorna gick tillväga för att åstadkomma denna cykelbana. Som amatör så har man ju ingen aning hur det går till och att det ligger så mycket ”grundarbete” bakom. Så bra att ni hittade ett alternativ som gjorde att träd och grönska kunde sparas. Njuter varje gång jag cyklar här! Kan inte du göra alla Stockholms cykelbanor? 😉


Krister Isaksson

Mia, tack! Haha, jo nog skulle JAG vilja göra alla Stockholms cykelbanor! Inte så säker på att andra vill det! Och snart byter jag jobb så då kan jag inte längre göra någon cykelbana i Stockholm!


Elisabeth Hellman

Tack för en mycket intressant artikel. oerhört positivt att ni tog fram tre olika alternativ. Jag har själv varit fritidspolitiker i många år och många gånger efterfrågat mer än ett förslag till beslut.


Krister Isaksson

Elisabeth, tack! Ja det är många gånger ett bra sätt att arbeta på tycker jag. Initialt tar det lite längre tid. Men sett till att den stora kostnaden ligger i byggandet och det vi bygger kanske ska vara där i 30 – 40 år, så tycker jag det är ett högst rimligt tillvägagångssätt att ta fram fler alternativ och försöka beskriva konsekvenserna. Rimligare borde det även bli lättare för er folkvalda att beskriva och förklara varför ni valde just denna lösning också.


Thomas

Som det ser ut för cyklingen i Göteborg skulle vi sannerligen behöva dig och din kunskap.



Bygg så kommer de. Del 2

Bygg så kommer de. Del 2


För 5 år sedan skrev jag inlägget Bygg så kommer de. Inlägget handlade om att bygger man cykelinfrastruktur så kommer människor börja cykla. Nu har det gått några år sedan jag skrev inlägget, så jag tänkte att det var dags för en liten uppföljning och sammanställning över vad som hänt sedan dess. För det har hänt saker – massor av saker. Och det är många fler som cyklar!

Här följer ett litet axplock över cykelbanor som byggts eller upprustats i Stockholm under de senaste åren:


Norr Mälarstrand. Foto: Luca Mara


Rålambshovsleden


Rålambshovsparken. Foto: Bengt Stålner


Västerbronedfarten. Foto: Luca Mara


Gamla Huddingevägen. Foto: Stockholms stad


E4/E20 och Nioörtsvägen, Midsommarkransen. Foto: Stockholms stad


Götgatan. Foto: Cyklistbloggen


Hässelbystråket. Foto: Stockholms stad


Klarabergsgatan. Foto: Daniel Helldén


Lidingövägen. Foto: Stockholms stad


E4/E20 Västertorp. Foto: Olof Essle


Långholmsgatan


Ulvsundavägen


Stallgatan. Foto: Stockholms stad


Värtavägen. Foto: Stockholms stad


Valhallavägen. Foto: Stockholms stad


Broar över Åbyvägen och Stambanan. Foto: Holger Ellgaard

Andra cykelbanor som byggts, upprustats eller påbörjats under perioden är:

  • Strömbron
  • Flatenvägen
  • Ältabergsvägen
  • Ågesta Broväg
  • Skärholmsvägen
  • Stadsgårdsleden
  • Bogårdsvägen
  • Farstastråket
  • Spångavägen
  • Arenavägen
  • Sockenvägen

Utöver byggandet av cykelbanor har en annan betydelsefull åtgärd genomförts. Staden har möjliggjort cykling mot enkelriktat – på hundratals gator! Över en natt har hundratals förbindelser blivit kortare och därmed även minskad restid och ökad flexibilitet i systemet. Ge mig en samhällsekonomisk analys på denna åtgärd tack!


Cykla mot enkelriktat! Foto: Enrico Barsetti

Staden har även under denna tid placerat ut tusentals nya cykelparkeringar. Bland annat genom den så kallade Stockholmshagen som placeras ute i körbanan. Nu även utvecklad till att passa för lastcyklar.


Den så kallade Stockholmshagen anpassad för lastcyklar. Foto: Stockholms stad

Sopsaltningen har utökats och omfattar i dag runt 20 mil gång- och cykelbanor i inner- och ytterstaden.


Sopsaltning pågår! Foto: Jon Jogensjö

Som vi kan se har denna långsiktiga utbyggnad och förbättring av cykelsystemet effekt. Nästan årligen slås rekord i antalet cyklister som passerar stadens räknestationer – sommar som vinter.


Källa: Miljöbarometern Stockholms stad

Vill vi verkligen förstå betydelsen av ett väl utbyggt och bra utformat cykelsystem kan vi studera Nederländerna. I landet finns ett cykelvägnät utan motsvarighet i världen. Så har också flera städer resandeandelar när det gäller cykel på upp mot 50 procent.


Cykelvägar i Nederländerna. Källa: Open street map

Så då har vi svaret vad som måste göras om vi vill att fler ska cykla:

Bygg mer, bygg bättre, bygg cykelanpassat, bygg cykelsystem. Så enkelt är det.

Relaterade inlägg:

 

Antal kommentarer: 5

Felix Reychman

Det har ju alltid varit sant för bilvägar, att om man bygger dem, så kör folk på dem. Till och med i sådan utsträckning att det blivit lite av ett axiom att det faktiskt inte går att bygga mer vägar för att lösa trafikstockningarna. Mer vägar ger mer bilister, och snart är även den nya vägarna fulla.
Varför skulle inte denna sanning gälla även cykelbanor?
heja!!!!!


Trafikistan.se

Tack! Budskapet tar mycket bättre när man kan visa att det redan finns bra lösningar på nära håll. Inte bara i teorin eller långt borta i andra länder utan fullt fungerande i vår egen närhet. Och att de fungerar!


Anders Andersson

@Felix – får vi inte då samma argument som för bilvägar: bortkastade pengar att bygga mer cykelväg. De fylls ju bara upp av nya cyklister och trängseln fortsätter… 🙂
Själv cyklar jag oftast utanför rusningstid och de nya cykelbanorna känns mest ödsliga och överbekostade. Ensam på en stor tom cykelbana så långt ögat kan nå – men ny, gropfri asfalt är ju förstås alltid trevligt…


Tony Bergman

Bry er inte om äldre gående. Med enkelriktningen i ryggmärgen. Cykla på dem, vinka bort dem från gångbanorna, de är i vägen. Lägg ut sparkcyklar överallt så håller de sig undan…
Lägg investeringar på trafikseparering…. gågator, cykelgator…


Tony Bergman

Bry er inte om äldre gående. Med enkelriktningen i ryggmärgen. Cykla på dem, vinka bort dem från gångbanorna, de är i vägen. Lägg ut sparkcyklar överallt så håller de sig undan…
Lägg investeringar på trafikseparering…. gågator, cykelgator…



Trafikverket – det gick åt helvete


Det kunde ett rövhål räknat ut. Men uppenbarligen inte ni. Ni påstod att ni tagit fram en lösning och lovat att nu skulle snömassorna från vägen inte längre vräkas upp på gång- och cykelvägen. Lösningen skulle vara: ”långsamplogning”.

Men det gick som sagt åt helvete – direkt. Exakt som jag förutspådde. Så eländet för de som går och cyklar på era gång- och cykelvägar fortsätter.


Roslagsvägen/E18. Foto: David Rejdemyhr

Utan att vi ens kan se en vilja eller ansträngning från er sida att försöka komma till rätta med de eländen ni skapar för gående och cyklister. Och så här ser det ut i hela länet där ni är väghållare – ni fixar körbanorna genom att vräka upp snömassorna på gång- och cykelvägarna. Och låter massorna ligga kvar där:


Huddingevägen. Foto: Mikael Jonsfjord


Huddingevägen. Foto: Joakim Törnros


Ältavägen. Foto: Kjell Andersson


Järlaleden. Foto: Kjell Andersson


Huddingevägen. Johan Lund


Gudöbroleden. Foto Hampus Berg


Uppsalavägen/E4. Foto: Mats Jungar


Uppsalavägen/E4. Foto: Mats Jungar

Ni vägrar alltså att göra hållbara, säkra och funktionella lösningar för de som går och cyklar. Trots ett regeringsuppdrag som handlar om ökad och säker cykling. Lösningar som handlar om skärmar mellan vägen och gång- och cykelvägen så inga snömassor kommer upp på gång- och cykelvägen. Eller att plogningen mellan väg och gång- och cykelvägen samordnas – så som ni samordnar plogningen med flera fordon på vägarna. Men inget av detta har ni för avsikt att ens försöka göra. Ni rycker på axlarna och menar att gående och cyklister får gilla läget – på grund av er ovilja och inkompetens att åstadkomma säker framkomlighet.

I sanningen ett arbete för hållbara transporter och Nollvisionen. Skäms på er.

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 10

Martin

Svaret var något bättre än det jag fick 2016 när jag påtalade ett liknande problem på cykelbanorna på Älvsborgsbron i Göteborg. GC-banorna såg då ut precis som på bilderna du tagit.
”Åtgärder vid snöoväder:
· Måndag kväll drog ett kompakt snö område in över vårt område.
· Vid liknande väderlek prioriteras bilkörbanans åtgärdande med de resurser som finns i området
högre än GC väg av det självklara skälet, att det färdas ca 80 000 fordon över Älvsborgsbron/dygn,
inkluderar ett stort antal bussar i lokaltrafik.
Självklart ska inte GC banan glömmas bort och det gjordes den inte heller, den har plogats.
· Scenariot efter detta snöfall blev att på körbanan mot räcket mellan körbana och GC väg
bildades mycket stora plogvallar, av mängden snö som föll. Dessa snövallar måste prioriteras
och tas bort, då dom inkräktar på Älvsborgsbrons körbanebredd.
Vi har till att börja med varit tvungna att trycka snön från körbanan in på GC banans yta.
Just nu pågår arbetet med att få bort snön på GC banan och detta arbete har pågått ett antal timmar.
· I rådande förhållanden kan vi inte hantera situationen på annat sätt.
Vi måste i rådande situation prioritera åtgärderna och
jag hoppas att alla cyklister har förståelse och tålamod med detta.”
Det följde även med någon policy om att cykelbanorna minsann också ska plogas, men det gällde alltså inte vid ”snöoväder”.


Dan

Tyvärr, ingen är väl förvånad egentligen.


Pelle

Tänk om de anställde färre socialamediermänniskor och fler utförare. Det är många idag som tror att det är på nätet det händer, men skattepengar gör mer nytta i verkligheten. Tack Krister för fortsatt kamp.


Staffan Palm

Läge att sätta upp vägmärken för långsam snöröjning?
”30 Gäller snöröjningsfordon i tjänst”


Martin

Vad svaret på detta, om något, blir är ju ganska givet ” I det extrema väderläge vi haft i stockholmsområdet de senaste dagarna…”
Känns som debatten på ngt sätt måste upp en nivå. Att vi arga pendlarcyklister postar bilder hjälper inte.



Från elände till dröm – signerat Trafikverket


Jag håller ju inte alltid igen i min kritik av Trafikverket när det gäller deras sätt att hantera cykeltrafik. Så därför är det extra roligt att denna gång få skriva något positivt om Trafikverket och cykel!

Trafikverket har inför denna säsong beslutat om att sopsalta ett antal cykelvägar i Stockholms län. Och reaktionerna från de som cyklar lät inte vänta på sig:



Rena drömmen, aldrig så ren, finaste jag nånsin sett en vinter, bästa julklappen

Och så här ser drömmen ut:


Foto: Torbjörn Olsson


Foto: Elinor Kramming

Se så enkelt det går att skapa grundläggande förutsättningar för säker och framkomlig cykling vintertid. Nu hoppas jag att detta sprider sig till fler av Trafikverkets cykelvägar i länet och i landet. Det är ett arbete för ökad och säker cykling och i linje med Nollvisionen.

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 2

Mia

Det är så himla bra detta! Tänk när vi har ett sammanhängande cykelnät över stora delar av länet som sopsaltas. Då finns inga hinder och begränsningar för cykling vintertid.


Trafikistan.se

Underbart! Hoppas verkligen Trafikverket läser detta och njuter av allt beröm. Mörkertalet är säkert stort, för ”attans att det ska vara så svårt att ta en bild när man är helnöjd”.



Jag är så glad


När jag började blogga hade jag – kanske naivt – en tanke om att bloggandet skulle vara en möjlighet att sprida kunskap och fakta om cykelplanering och cykelinfrastruktur. Att om fler fick kunskap och insikt i ämnet skulle detta leda till krav på förändring och förbättring från många håll, och detta med goda och väl underbyggda argument. Att samtalet om cykel skulle få en annan och högre kvalitet.

Efter de senaste dagarnas händelse och utveckling angående cykelplaneringen i Tvärförbindelse Södertörn känner jag att kanske har bloggandet under alla dessa år varit till nytta. Kritiken har varit massiv. Från många håll. Kunskapsnivån i kritiken har varit mycket hög, många gånger högre än hos ansvarig myndighet.

Detta väcker hopp om en bättre framtid hos mig. Att de som cyklar och vill att fler ska kunna cykla på attraktiva, funktionell och säkra cykelvägar inte längre accepterar och tar skit – de säger ifrån, tydligt och klart. Med fakta och kunskap. Det gör mig så glad och stolt.

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 6

Erik Sandblom

Jag blir också glad! Hoppas du fortsätter!


felix reychman

Du SKA vara stolt. Vi som läser lär oss oerhört mycket!


Krister Isaksson

Erik, jo det tänkte jag nog.


Krister Isaksson

Felix, tack, det var roligt att höra!


Pelle

Jag tycker du borde vara GD på Trafikverket så skulle det blir bra. Svaret du fått är tyvärr till intet förpliktigande och förmodligen blir det endast kosmetiska förändringar. Processen har gått för långt. Men nästa gång ….