30 procent fler cyklister, 30 procent!


Sug på den siffran alla ni som säger att det är ingen idé att satsa på cykel. 30 procent fler cyklister passerade det så kallade innerstadsnittet 2016 jämfört med 2015. Under försommaren 2016 registrerades ca 76 000 cykelpassager per dygn över innerstadssnittet visar Trafikkontorets årliga sammanställning av cykelmätningarna.


Innerstadssnittet (svart streck)

Det rullande femårsmedelvärdet ökade från 59 080 passager till 63 070 passager och motsvarar en ökning på ca 7 procent jämfört med 2015. Ökningen från 2014-2015 låg på ca 3 procent. På 10 år har innerstadsnittet ökat med 65 procent. Flest passager över innerstadssnittet gjordes över:

  • Liljeholmsbron 12 800
  • Skanstullsbron 10 700
  • Danviksbron 8 100
  • Solnabron 7 500
  • Ekelundsbron 5 900
  • Tranebergsbron 5 800

Så det här visar ju att satsningarna på cykel är helt rätt och att de måste intensifieras. Det är bra att Liljeholmsbrons cykelbanor ska breddas. Men även Skanstullsbrons cykelbanan (norrgående) måste breddas. Danviksbrons cykelbana likaså, cykelbanan (och gångbanan) precis öster om bron är närmast ett skämt. Vidare visar siffrorna att Alviksplan och anslutningarna på var sida om Tranebergsbron skyndsamt måste göras om och bland annat breddas.


Liljeholmsbron. Cykeltrafiken behöver mer plats på bron. 

På Slussen passerar 24 000 cyklister per dygn. Det är en ökning med 1 000 cyklister jämfört med 2015. Vi får hoppas att Nya Slussen klarar av framtida flödet av cyklister, det kommer bli många, väldigt många cyklister…


Slussen mars 2017. Foto: Jon Jogensjö 

Den sträcka där flest antal cyklister uppmätts är Skeppsbron, där cyklar 16 300 per dygn. Då känns det bra att staden planerar förbättringar på Skeppsbron och Strömbron, inte en dag försent.


Skeppsbron 

Mätningarna visar tydligt att Stockholm behöver många fler cykelbanor likt den på Norr Mälarstrand, i dag kanske Stockholms bästa cykelbana.


Norr Mälarstrand, framtidens cykelbana?

Vi kan nu enkelt konstatera att cykelinvesteringar innebär stor samhällsnytta till liten kostnad för samhället. Cykelinvesteringar slår alla andra transportinvesteringar vad gäller samhällsekonomisk lönsamhet – med hästlängder. 

Tänk vad som skulle ske om vi verkligen satsade! Om vi till exempel gjorde flera områden av innerstaden bilfria. Om vi gjorde om ännu flera körbanor till cykelbanor. Om vi satsade på nya broar, gena cykelbroar och inte broar som byggs för att bil- eller tågbroar byggs. Om kombinationsresor cykel – kollektivtrafik utvecklades. Då skulle vi verkligen ta det stora klivet mot en cykelstad!

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 8

Trafikistan.se

Det här är mumma för Göteborg! Här ökade cyklandet tydligt när vi fick trängselskatt, men sen planade det ut när planerade cykelsatsningar enligt vårt fina cykelprogram prioriterades bort. Pengar finns, men tjänstemännen är nog alltför upptagna av allt annat som händer i Göteborg just nu.
Du visar att det går att öka cyklandet om det syns att man verkligen vill ha dem och vill göra cykeln till ett rationellt val i stadstrafiken. Jag tror att det kan ta skruv för oss.


Tor Sandqvist

Fantastiskt att civilisationen till slut har börjat sprida sig till våra breddgrader!
Till skillnad från dig menar jag nog emellertid att förbättringarna på Skeppsbron och Strömbron kommer ett mycket stort antal dagar för sent. De borde ha skett för tiotusentals dagar sedan! 🙂


Lars Granbacka

Tack för vettigt forum! Det känns lite som att uppfinna hjulet när man spånar om den framtida infrastrukturen. Hur mycket skall vi släpa med oss av det gamla bagaget och vilka vägbyggnadsprinciper vill vi att man skall överföra på cykelvägar som man använt sig av för bilar under det gångna seklet? Skall vi bygga motorvägar för cyklar? Förbifarter, broar, tunnlar, precis som vi gjort för bilar, eller kanske annorlunda? Skillnaden mellan bilar och lättrafik är kostnaden per meter. Skal vi inte börja fundera på om cykelvägarna skall lyftas upp i luften, vilket skulle ge helt andra möjligheter när det gäller säkerhet och tidsvinst. Dessutom borde man fundera på att bygga mer lätta konstruktioner, varför inte i trä?


Anna Larsson

Tänk vad som skulle kunna hända om ministerns nya miljöbilspremier istället helt LAS på cykelinfrastruktur!? Med tanke på hur farliga partikelutsläpp och hur miljöskadliga just korta biltransporter faktiskt är skulle det kanske vara det co2 smartaste av allt – att lösa finansieringen av cykel infrastrukturen.


Anders Andersson

Liljeholmsbron är ju lite skådebröd – det är ju aldrig trångt där, inte ens i rusningstiden. Det finns ju andra ställen som är betydligt knepigare och som skulle vara i betydligt större behov av de miljoner breddningen kommer att kosta – övergången vid tvärbanan 500 m söderut t.ex. eller Årstakopplets anknytning till Kransen.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Stolpen flyttad – rekordsnabbt!


Det gick inte många timmar. Stolpen i cykelbanan jag skrev om i morse är nu flyttad. Helt otroligt snabbt. Nästan imponerande snabbt. Blir minst sagt nyfiken på hur det gick till!


Foto: Mats Olov Nilsson

Så här såg det ut innan:

Foto: Elin Floresjö 


Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 5

Jocke von Scheele

Egentligen står den för nära cykelbanan även efter flytten – det går inte att utnyttja hela cykelbanans bredd när den står så nära – men det är ju helt klart en förbättring. Och det faktum att Trafikkontoret reagerade så snabbt indikerar ju att de också tycker det är ett problem. Vem vet, vi kanske slipper sånt helt nångång i framtiden?


Micke

Vad kostar dessa åtgärder egentligen? Är det skattebetalare eller är det entreprenörerna som bekostar dessa spektakel?


Henrik Zehler

Då skulle man kunna säga stolpe ut…. 😀😀😀


felix reychman

Alla har hört norgehistorien om de tre handikappade personerna som möter en god fe, och får syn respektive hörsel tillbaka, medan norrmannen hörs ropa ”NYA DÄCK TILL RULLSTOLEN!!!!”
HURRA! Trafikverket har flyttat den hjärndöda stolpen rekordsnabbt!!!!
Men rekord är rekord, och ett steg i rätt riktning. BARA PÅ DEM KRISTER!!!


Ingrid

Men någonstans är det ju ett feltanäk när de gång på gång inte fattar att cykelbanan är en del av vägen?
Jag tittar på de friliggande gc-vägarna i mitt närområde och där står alla stolpar 40 cm ut i gräset, där finns ingen konkurrerande bana bredvid för motortrafik, men de som sysslar med körbanor verkar ju uppfatta gång- och cykelbanor bredvid som någon sorts parkmark, inte en del av systemet?
Tunnelseende.
Remsan mellan gångbanan och cykelbanan är ju också för smal för skyltar, rimliga vore att anlägga en avskiljare mellan körbana och cykelbana för skyltar som dessutom knappast är tänkta att gälla för cykel (oavsett hur dumt det än är att stanna och snacka på en smal cykelbana …. men troligen har de inte en funderat på stoppförbud i cykelbanan) utan att stjäla av gång- och cykelbana som redan är smala.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Stolpar – hur svårt ska det vara?


Så har det hänt ännu en gång. En stolpe. Placerad i cykelbanan. Det är som att det finns stolpmycelium i landets cykelbanor. Det växer upp stolpar lite här och där. Se, här har vi en ny stolpe:


Hornsbergs strand i Stockholm. Foto: Elin Floresjö

Det måste vara stolpmycelium i denna cykelbana. För det är inte första gången det växt stolpar i denna cykelbana, åh nej. Det var 8 stycken tidigare:

Så illa växte stolparna att Trafikkontoret var tvungen att utrota dessa stolpar. Men se, det där nedrans mycelet verkar ju omöjligt att bli av med.


Nu ska stolparna bort! Foto: Anders Vallin 

Det verkar inte spela någon roll hur många handböcker som tas fram för att förhindra stolpmycelet. Handböcker där man inte ens behöver kunna läsa, eller kunna språket. Det räcker att titta på bilderna. Ni vet, som pekböcker för barn. Så här:


Titta lille Pelle, var står stolpen? Just det, inte i cykelbanan. Du har klarat stadens cykelutbildning, vad duktig du är! Bild från Stockholms stads handbok Cykeln i staden 

Då är det tur att vi har NTF som så energiskt kämpar för lag om cykelhjälm. För det hjälper ju verkligen mot usel cykelinfrastruktur och brutna kindben. Fast NTF kanske menar integralhjälm?

 

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 4

Mia

Haha, så mycket för den lärande organisationen! Verkar vara många som inte klarat stadens cykelutbildning. Den kanske är lite för svår! 😉


Trafikistan.se

Svårigheter är till för att övervinnas, och att utvecklas av som människa. Då utvecklas även samhället.


Staffan Palm

Skylten på första bilden måste betyda att det är förbjudet att parkera på cykelbanan, vilket i alla fall är ett hedervärt syfte.


Trafikistan.se

Skylten säger förhoppningsvis att det *ÄVEN* är förbjudet att parkera på cykelbanan.
Förordningen om vägtrafikdefinitioner verkar ha filat på sin definition av ”väg”. Förr var cykelbana invid en väg inkluderad i begreppet väg. Men jag hoppas att skyltens räckvidd med den nya definitionen inte blir inskränkt till närmaste bana. I så fall borde man kanske med den gamla skyltplaceringen på en flerfilig väg få parkera i vänsterfil 🙂



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Trafikverket – att lära gamla hundar sitta…

Trafikverket – att lära gamla hundar sitta…


Det blir inte mycket tydligare än så här. En statlig myndighet som är helt i otakt med sin omvärld, styrdokument och vad som sägs i politiska beslut. Myndigheten heter Trafikverket och kör på som om ingenting har hänt.

Tills omvärlden reagerar och säger – så fan heller, nu får ni för sjutton skärpa till er. Då tvingas Trafikverket göra just det. Men ytterst motvilligt och som ett barn som blivit utan lördagsgodis står de där och tjurar.

Artikel i StockholmDirekt

Vad har hänt? Jo, en bro ska renoveras på Drottningholmsvägen i Stockholm – en stor infartsled för både bil- och cykeltrafiken. Då väljer Trafikverket en metod för renoveringen som upprätthåller samma antal körfält för biltrafiken, men stänger av cykel- och gångbanan. Cyklister och gångtrafikanter hänvisas istället till en mycket lång och besvärlig omväg, vilket är stick i stäv med styrdokumenten som säger att hållbara och yteffektiva transportslag ska prioriteras.

Rött streck Trafikverkets ursprungliga förslag på omledning av cykeltrafiken (och gång) – i 6 månader. Från cykling på cykelbana (blått streck) till cykling i blandtrafik. Med bland annat mängder av passager över gator har Trafikverket inte visat hur cykeltrafiken med 4 600 cyklister per dygn ska över stora och besvärliga Ulvsundaplan. Omledningen innebär en fördubbling av restiden.

Trafikverket har gjort så kallade trafikanalyser vad arbetet kommer att innebära för kapacitet och framkomlighet – för biltrafiken. För cykeltrafiken finns ingen motsvarande analys. Det finns bara några streck på en kartbild hur cykeltrafiken kan ledas om, men inga trafiktekniska lösningar på hur det faktiskt ska gå till. Det får bli som det blir liksom. Det kanske funkar om vi har tur, och om inte shit happens – alltså som vanligt när det gäller cykel och vägarbeten. Men man får väl ta det lite lugnt när man cyklar – så att vi kan upprätthålla biltrafikens framkomlighet.

Några så kallade mobility management-åtgärder (MM) har vi inte heller sett från Trafikverket. Det blir komiskt och ytterst talande när Trafikverket har rapporter och handlingsplaner på hur de ska arbeta med detta under byggskeden. Att de till exempel skulle gått ut och informerat hushållen i västerort om arbetet och tipsat om alternativa färdsätt och färdvägar – hållbara färdsätt – för att underlätta för trafikanterna. För att som projektledaren säger, undvika att hel västerort blir en enda parkeringsplats. Nä. Så gör inte Trafikverket i verkligheten, utan bara med fina ord, i dokument och rapporter. Annars kan ju bilåkandet minska, ve o fasa. Men vi kan ju i varje fall läsa dessa fina ord och dokument på Trafikverkets hemsida:

För att åstadkomma verklig kundnytta måste transportsystemet fungera även när det uppkommer störningar i samband med bygg- och underhållsarbeten. Det måste synas att alla resenärer är viktiga, med en extra tonvikt på kollektivtrafikanter, cyklister och fotgängare.

Genom att tillföra mobility management (MM) i byggskedet till Trafikverkets åtgärdsarsenal för störningshantering kan biltrafiken minskas i sin helhet (se faktaruta) och framkomlighet och tillgänglighet för olika trafikantslag förbättras avsevärt

Så här fin och illustrativ är framsidan på Trafikverkets MM-broschyr. Ni vet den där som bara finns men inte används:


Men som sagt, nu blir det inte som Trafikverket ursprungligen tänkt sig. För det finns de som säger ifrån. Att nu får det fan vara nog. Att det är dags för rättning i ledet.

Verket har nu hittat en annan lösning. En lösning där alla får plats och slipper långa omvägar. Så det går om man vill. Måste bara lära gamla hundar sitta först.

Relaterade inlägg:

 

 

 

Antal kommentarer: 2

Mia

Underbart! Vilken strålande insats av dig och övriga. Vågar vi hoppas att Trafikverket lärt sig något till nästa gång? Eller krävs det att ni/vi ständigt ligger på?


Krister Isaksson

Mia, tack! Vet inte, misstänker att det inte kommer att gå av sig självt utan att man måste ligga på ett antal år till…



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Trafikverket briljerar!


Nu är det slut på eländet!
Trafikverket har samlat all sin expertis och kommit på en lösning. Cyklandet, eller ska vi kanske säga pulsandet, i massor av snömodd längs Roslagsvägen/E18 är över. Trafikverket har funnit en lösning som gör att detta elände snart är ett minne blott.


Foto: Pär Bygdesson

Lösningen: de ska ploga långsammare!

I massor av år har cyklister felanmält detta elände. När Trafikverket plogar körbanorna på E18/Roslagsvägen vräks snömassorna upp på cykelbanan bredvid. Cykelbanan blir därmed ofarbar, ibland under en längre period. Och så blir det mer eller mindre efter varje snöfall och röjning. Cykelbanan är alltså förvaringsplats för körbanornas snömassor.

Hela poängen med röjning av dessa trafikleder med fler körfält är flera fordon som kör tillsammans med en viss hastighet för att kunna trycka bort snö. Och för att inte hindra övrig trafik allt för mycket. Och för att blir klara någon gång. Kan ju inte drälla omkring hur länge som helst. Fundera över hur detta ska kommuniceras ut till alla dessa olika förare. Att just utmed detta avsnitt, en kort sträcka på Roslagsvägen, är det hastighet X som gäller. Svevia och andra utförare har en mängd underentreprenörer, olika fordon och förare år från år – och detta är alltså Trafikverkets tillförlitliga och hållbara lösning: långsamplogning!

Minst sagt häpnadsväckande att efter år av elände och felanmälningar lyckas ansvariga på Trafikverket kläcka ur sig detta. Tror de ens en gång själva på detta? Men så klart, det är ju billigare än att sätta upp skärmar mellan körbanan och cykelbanan. Så som det finns skärmar på andra utsatta sträckor. Med tanke på att Trafikverket skrotade snabbcykelvägen utmed denna sträcka kanske jag inte ska vara så förvånad över denna briljans från verket. Verket har ju även en uttalad motvilja att börja sopsalta cykelvägarna, trots de väldokumenterade effekterna. Vi ser ett Trafikverk som uppenbarligen saknar grundläggande cykelkompetens. Hur ska Trafikverket då kunna förverkliga regeringens uppdrag ökad och säker cykling?

Misstänker att jag får anledning att återkomma i frågan nästa vinter…

 

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 8

Mia

Haha, jag är ju långt i från någon expert på snöröjning. Men det tog dem alltså ÅR att komma på denna lösning – långsamplogning! Och de tror uppenbarligen på att det kommer fungera. Eller kanske är det bara ett svar för att kortsiktigt bli av med frågan från sitt bord?


Erik Johansson

Stockholm stad verkar köra på att försöka röja prioriterade cykelvägar efter att motortrafiklederna blivit röjda, det fungerar så där. När all snön kom i november så låg det bokstavligen tusentals ton motortrafikledsnö på cykelbanorna, och en cykelbaneplogbil verkade ha kört fast i denna kompakta massa och stod där i 48h.


Pelle

Varför inte lägga in som rutin att de plogar cykelbanan direkt efter att de plogat roslagsvägen? Typ tre minuter.


Krister Isaksson

Mia, briljanta idéer tar tid ibland! 😉


Krister Isaksson

Pelle, föreslår det eller/och skärmar i detta inlägg: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/cykeltrafik-nagot-trafikverket-fullstandigt-skiter.htm



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Det här gör mig ledsen


Att kunna göra det lite bättre för andra människor – det är för mig en stark drivkraft i mitt arbete. Det ger mig en inre tillfredställelse att veta att deras vardag blev lite enklare och bättre. Som detta exempel, där min artikel om lastcyklar innebar att Toves familj fick upp ögonen för detta fordon och nu fått en ökad frihet och dimension i sitt liv. Att jag sen dagligen arbetar med att försöka åstadkomma bättre cykelinfrastruktur för dem att färdas på gör ju inte saken sämre.

Därför blir jag så ledsen när jag läser detta:

Det handlar alltså om att en kranbil blockerar hela cykelbanan. Och inte bara hela cykelbanan. Den blockerar även gångbanan – gående och cyklister kan inte passera på ett tryggt och säkert sätt. Och att någon har invändningar på uppställningen av kranbilen kan man ju tycka är ”tramsigt”.

För mig är det långt ifrån tramsigt. För mig handlar det om insikt, om empati, om medmänsklighet. Allas rätt att kunna förflytta sig i vår stad, någorlunda säkert och tryggt, oavsett om man går, cyklar eller åker bil. Det kan man inte göra när det ser ut så här på denna plats.

Det finns självklart ett regelverk kring hur dessa arbeten med mobilkranar ska gå till. Och det krävs tillstånd. Varför då kan vi ju undra? För det handlar om ansvar och säkerhet. Arbetet sker ju genom att man lånar någons annans mark eller egendom. I detta fall allmän mark – en gång- och cykelbanan – som ju trafikeras av människor. Då kan det vara bra om vi hanterar dessa människors behov av framkomlighet på ett säkert och tryggt sätt. Alla människor, oavsett fysisk och mental förmåga. Hur ska Tove och hennes familj passera detta område? Hur ska mannen i rullstol göra det? Den synskadade kvinnan? Mannen med rullator som har lite svårt att gå? De två barnen? Genom att utforma en lämplig och säker omledning av gående och cyklister löser man detta – för alla.

Det handlar också om att kontrollera att det går att ställa en kranbil på platsen. Klarar konstruktionen belastningen eller finns det risker? Kan den till och med välta och skada egendom och människor? Kan lyft ske på ett säkert sätt? Finns det kraftledningar eller andra installationer och så vidare. Och om det blir skador på egendom är det ju bra att veta vem som gjort dem och ska betala, så skattebetalarna slipper stå för kostnaderna. I detta fall så fanns inget tillstånd för uppställningen av kranbilen. Det är enklare, snabbare och billigare att skita i det. För de ska ju bara…

Det brukar just vara nästa invändning. Att det bara är ett tillfälligt arbete. Ja så är det nog, det kan ju inte ta en evighet att putsa fönster. Men det spelar ju ingen roll – det är ju här och nu det händer. Säkerheten och ansvaret är ju inte mindre viktigt för att det är tillfälligt. Och behovet att passera finns ju där och måste hanteras. Ska hanteras enligt regelverket. Men eftersom det är ”tramsigt” kanske vi ska strunta i regelverket? Köra lite mer på chans så att säga.

Nästa invändning som brukar komma är: ”ska man inte få putsa fönster och underhålla fastigheten?” Självklart ska man det, följ regelverket så går det ju hur bra som helst. För alla.

Vi vet ju idag vad denna ”tramsiga” inställning leder till. Finns forskning och studier från VTI och Trafikverket. Det leder till att gående och cyklister är de trafikantgrupper som skadas mest vid vägarbeten. Och det beror många gånger på undermåligt utformade vägarbetsområden och att ansvariga inte följer regelverket. Vill vi ha det så?

Sen har vi den lite större bilden av detta fenomen. I förlängningen är det detta och liknande brister som leder till att många människors mobilitet beskärs. De ger sig inte ut på grund av risken att råka ut för problem och svårigheter på sin färd. De blir kvar i sina hem och stillasittande. En inskränkning i deras frihet. En fysisk inaktivitet som leder till en nedåtgående spiral. Och där det kommer krävas mer stöd och insatser från samhällets sida för att deras liv ska fungera.

Jag vill ha en stad för alla.

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 3

Arne B

Jag vet en person som cyklat in i sådana stödben som stod på cykelbana. Hans ryggmärgsskada och partiella förlamning är knappast tramsig.


Trafikistan.se

Människor är i allmänhet beredda att bidra till gemensamma värden om de ser att andra också gör det, men inte annars. Varje person som visar att hen inte bryr sig utan bara gör det lätt för sig själv raserar en del av den allmänna tilliten och empatin. Därför får hänsynslösheten som kranbilen demonstrerar större konsekvenser än som märks på platsen.
Ingen behöver tveka på att folk blir sura på den. Och när de sedan kallas tramsiga krackelerar vår samhörighet än mer.
Ingen behöver heller tveka på att den som visar ödmjukhet och anstränger sig för att andra ska kunna passera på ett bra sätt väcker sympati. Det är alltid roligt att känna att man är räknad med.


Krister Isaksson

Trafikistan.se Stort tack för de orden Rolf!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in