Alexander Wetterhall: Tour Doon Hame


Förra året var lite av en besvikelse efter att just Tour Doon Hame var avslutad. Vi lyckades inte prestera vad enligt förväntningar, och eftersom tävlingen är sponsrad av just Endura och är lagets ”hemmatävling” i Skottland så är det viktigt att visa var skåpet ska stå.

I år var vi motiverade att visa hur mycket bättre vi kan prestera under de tre etapperna under de två tävlingsdagarna.
Första etappen var ganska kuperad och hade tre bergspris utmed vägen.

Jag ville verkligen gå i en tidig utbrytning och gjorde också det. Jag attackerade och gick iväg med en grupp om tretton man redan efter 10 kilometer på den 128 kilometer långa etappen. Vägarna var verkligen dåliga och i kombination med regn och hård vind så blev det en tuff dag.
Jag lyckades i alla fall ta första bergspriset, och det gav mig mersmak att vinna också de andra. Vi hade en stadig lucka till klungan på cirka två minuter hela tiden, och vi i Endura hade tre man i utbrytningen och fick jobb hårt för att få utbrytningen att röra på sig.

På andra berspriset lyckades jag spräcka utbrytningen på mitten när jag attackerade och tog full pott över krönet. Nu var vi bara sex man kvar som satte full gas mot mål eftersom avståndet till klungan hade krympt.
Innan sista bergspriset så var det även en sprint om bonussekunder som jag lade beslag på. Det gav mig tre sekunder i sammandraget samtidigt som jag än en gång tog  full pott över krönet och säkrade den prickiga bergatröjan för dagen.

Efter detta tog klungan in mer och mer på oss och med bara 15 kilometer kvar såg vi dem bakom oss. Jag attackerade men blev inhämtad och då kontraattackerade min lagkompis Erick Rowsell och gick iväg med två andra. Jag ville så gärna brygga upp men de andra två bevakade mig innan klungan hämtade in. Det stannade av såpass länge att Ericks grupp kunde hålla undan, och Erick vann etappen! Jag gick in i övre delen av fältet efter en leadout som resulterade i att Scott Twaites blev femma. Sen var det upp på podiet för att ta i mot Bergatröjan… Kul!

Efter första etappen stannade vi kvar i målområdet i väntan på andra etappen som bestod av 25 kilometer varvlopp. Det regnade och regnade och det var halt runt de tvära kurvorna. Jag satt långt uppe för att hjälpa laget och mig själv till säkerhet. Vi satte upp sprinten för Scott som lyckades vinna ganska klart medan Erick behöll den gula tröjan – två etappvinster utav två möjliga.

Tredje etappen skulle bli den hårdaste sett till både bana, längd och väder. Det verkligen öste ner mellan skurarna under den 173 kilometer långa etappen över de kala backarna i den skottska terrängen. Vår uppgift var given – vi skulle försvara den gula tröjan samtidigt som vi skulle säkra både min bergströja och Scotts gröna poängtröja.
Det fanns tre bergspris utmed vägen och jag behövde plocka poäng för att verkligen vara säker på att ”berga” (haha) min tröja. Vilket jag även lyckades göra! Jag gick över första backen som andra man, och som tredje man över den andra, vilket resulterade i att tröjan var min och säker.

Men direkt efter andra berget försökte jag smyga mig iväg i en grupp om tre för att lätta lite på trycket för mitt lag. Men klungan jagade in oss och direkt gick en ny grupp om elva man med fyra av våra i Endura Racing, däribland Erick. Härifrån var alla nöjda och glada i klungan, och eftersom vi hade ett kanonläge så rök även mina chanser i en bra placering totalt då jag satt i klungan. Men en stor tröst var min bergströja.

Utbrytningen höll ända hem medan jag frös mig in i mål tillsammans med klungan tre minuter efter, och lyckades pricka in en andraplats i klungspurten som gav mig trettonde plats på etappen.

Hur gick det då med våra pojkar i brytet?
Jo, Jonny McEvoy vann solo för oss med Scott Twaites som tvåa vilket gav oss tre utav tre möjliga etappvinster. Jonny tog även över ledartröjan från Erick men så länge den stannar i laget så är det bara bra.
Totalt under helgen så kunde det inte gått mycket bättre. Vi vann tre etapper, hade 1a, 2a och 3a totalt (Jonny McEvoy, Erick Rowsell och Scott Twaites), jag vann bergströjan medan Scott vann poängtröjan. Dessutom vann vi lagtävlingen. En riktigt bra helg för laget och en fin revanch från förra året!

http://www.wetterhall.se/

http://www.enduraracing.com/



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Emilia Fahlin klar för OS!

Den svenska OS-truppen växer och nu är Emilia Fahlin med på listan! Med 100 dagar...

Läs mer

Vätternrundan flyttar till den 2-5 september

På torsdagen beslutade Vätternrundan att flytta hela Cykelveckan till reservdatumen i september.– Vi måste agera...

Läs mer

Emilia Fahlin spurtade till sig en OS-plats

Emilia Fahlin spurtade med stor sannolikhet till sig en OS-plats i Tokyo genom sjätteplatsen i...

Läs mer

Tre svenskor till start i World Tour-premiären på Strade Bianche

Tre svenska cyklister finns på startlinjen när damernas World Tour inled idag, lördag. Veteranerna Emilia...

Läs mer

Massiv uppslutning för mer jämställda prispengar

Crowdfundingkampanj försöker lyfta frågan om den bisarra skillanden i prispengar mellan dam-och herr eliten. Efter...

Läs mer
Dubbel omstart för Emilia Fahlin

Efter fjolårets Coronastympade säsong är det dags för Emilia Fahlin att starta om i dubbel bemärkelse. Till helgen är det...

Läs mer
Mathieu van der Poel har äntligen lärt sig att njuta

Stålmannen. Allätaren. Ett mirakel på hjul. Superlativen haglar över den mångsidiga nederländaren Mathieu van der Poel. Men det är först...

Läs mer