Road kill


”Det var en jävla tur att det inte var dimma, då hade du fan legat i diket du med!”

I söndags så hade dimman lättat hemma, så jag beslöt mig för att ta en liten omväg när jag skulle cykla in till stan (Norrköping) i det för ovanligheten fina vädret. Jag hade mer eller mindre cyklat ut ur samhället och ut på landsvägen när jag blir omkörd av en svart skåpbil. Den kör så där nära så du känner backspegeln, eller vinddraget, ta tag i jackan på vänster armbåge. Helt fri sikt, inget möte, men ändå väljer föraren att köra så pass nära. Jag kan dessutom svära på att den kör fortare än de tillåtna 70 km/h. Jag svär till och gestikulerar, men inget mer än så. 300 meter senare möts jag av en hjärtskärande syn. På vänster sida ligger ett ungt rådjur. Fjolårs kid som precis har sina första horn på väg. Det ligger i en pöl av blod, ”rämandes” av smärta då vänster framben är i det närmaste avslitet från kroppen. Det andas tungt och andedräkten syns som små moln i den klara luften. Givetvis kliver jag av cykeln och ringer 112 för att larma jourjägare. Medans jag talar med polisen kommer en svart skåpbil till platsen. Det är dess förare som kört på rådjuret. ”Det kom en hel flock” säger den äldre bilisten med håret på ända.

Hur som helst så flyttar jag rådjuret som från vägen till dikeskanten, märker upp platsen med en sopsäck på en ”snöpinne” och avslutar samtalet med polisen. Rådjuret har vid detta laget dött. Dess blick som nyss tittade anklagande var nu tom. På en lite naiv nivå tänker jag att det var bättre att den unga bocken dog med mig vid sin sida och min hand på dess bog en ensammen i en blodpöl på en landsväg. Jag sätter mig på cykeln för att fortsätta min resa när bilisten ur fönstret och ropar:

”Det var en jävla tur att det inte var dimma, då hade du fan legat i diket du med!”

Det tar några tramptag innan det sjunker in. Vad f-n var det hen sa? Jag är i efterhand glad att jag hunnit en liten bit på väg och att jag stillade mig så pass att jag inte vände tillbaka och konfronterade bilisten. För nytillkomna läsare kan jag berätta att i september 2010 så var jag nära att förlora livet när jag blev påkörd av en bilist. Så uttalande som detta tar jag personligt. Hen må ha varit chockad av att ha kört på ett rådjur, men så f-n att man säger så. Att cyklister får räkna med att bli påkörda om det är dimma! Din stofil som inte ens bemödade dig att köra över mittremsan med vänster hjulen.

Eftersom Norrköpings polishus låg längs vägen så åkte jag förbi och berättade vad bilisten hade sagt. Jag fick sympati, det var helt oacceptabelt att säga så, men det fanns ingen laggrund att ta det vidare. För min del var det dock viktigt att berättade för myndigheten och för er för att på så sätt kunna släppa det. För enligt bilisten:

Var det en jävla tur att det inte var dimma, då hade jag fan legat i diket jag med!


Cabin Fever


Fem studenter hyr en stuga i skogen och börjar bli offer för fruktansvärt köttätande virus, som lockar den oönskade uppmärksamheten från de mordiska lokalbefolkningen… Ähh?

Ok, nu förstår jag. Det är inte till denna som det härliga Jönköpingsgänget La Lepre Stanca bjuder in till, utan denna:

Ett fyrdagars bikepackingevent, Grand Prix, där du cyklar så många, eller få, av de fyra slingorna på totalt cirka 60 mil. Sover i stugor, vindskydd eller vid Base Camp där varje slinga börjar. Glädjande att bikepackingscenen växer i Sverige. Så jag har bestämt att acceptera utmaningen, och räknar med att stå på startlinjen den 30 april 2020.

Kalla, hårda fakta (från hemsidan)

REGLER: Organisationen erbjuder inget support – när du korsar startlinjen är du själv. Detta innebär att privat assistans eller support är förbjuden. Du kan äta, sova och serva din cykel på platser som också finns tillgängliga för andra deltagare eller i kommersiella butiker. Du måste följa den medföljande GPS-rutten. Varje slinga är hemlig tills du är klar med den föregående.

Det är ett krävande äventyr – men det är också okej att bara göra en slinga eller två.

Registrera dig som ensam cyklist, i par om två eller i lag med tre deltagare. 

STARTAVGIFT: 1000 SEK / PP 1700 SEK / TEAM

ADVENTURER: inkluderar GPS-tracker, GPS-rutter. Vi kommer att förse alla ryttare med en GPS-tracker och om du deltar måste du följa miljöregler och allemansrätt och lagarna i Sverige. Mer information kommer att tillhandahållas vid registreringen. 

VAD: Bikepacking Grand Prix
VAR: Jönköping, Sverige (2 tim från Göteborg, 3 tim från Malmö och Stockholm)
NÄR: 30 april till 3 maj 2020
HUR: 1-4 slingor / totalt 600 km / ca 9000 m höjdförstärkning)
MED: Gravelbike / MTB / Bikepacking rigg.
YTT: Vandringsleder / stigar / grus / leder i naturreservat.
SOVA: Längs slingorna i vindskydd eller i baslägret.
Ät: Ta med egen mat eller handla längs slingorna.
STÖD: Du är befälhavaren på dina domäner.

Frågor: info@laleprestanca.se

->ANMÄLAN<-


Tankar inför 2020


Just idag så skiner ju solen! Liksom wow, det var väl i oktober senast? Så egentligen borde jag vara ute på cykeln nu. Men, och i alla fall varannan läsare sympatiserar med mig nu, så är jag förkyld. Snuvig och ont i halsen. Ett remarkabelt självömkande som helst vill sitta med matsked och sleva i mig billig glass i tron att det ska skynda på tillfrisknandet…

Men istället så provar jag att lägga tänkbara rutter för nästa sommars långtur. Tänker att det ändå är ett litet, litet silverkantat moln. Jag verkar inte vara döende om jag ser en tillvaro nästa sommar. Har flera idéer som rullar runt i ett övrigt snorfyllt huvud:

Östersjön runt

Eller i alla fall; halva Östersjön Runt*. Ca 2500 km. Det är en idé som varit med mig ett tag nu. Att besöka våra grannländer runt Östersjön. Till Kapellskär för färja till Åland. En natt där innan ny färjetur till finska fastlandet. Sedan färja från Helsingfors till Baltikum. Cykla längs den smala landremsan från Klaipéda till Kaliningrad. Sedan färja från Polen till Sverige och upp genom Småland.

*rutten enbart för illustration

Alperna

Finns så mycket som lockar i Alperna, ikoniska klättringar inte minst. Bilden är dock tagen från en av de mindre kända, Colle del Nivolet i Italien. I runda slängar 2000 km hemifrån och ner till norra Italien. Sedan allmänna kommunikationer hemåt.

Spanien

Ja, jag har inte fått nog av Spanien. Inte klimatet, människorna, maten och vyerna. Kanske ny resa i eller till Spanien. Inte exakt samma som i somras dock.

Nu är jag dock nyfiken. Vad är dina planer för 2020? Vilka lopp, tävlingar, resor, mål har du för tjugotjugo?

P.S. Kom på en till:

Island

https://bikepacking.com/routes/bikepacking-iceland-landmanalauger-to-skogar/ 

Hur kunde jag glömma Island. Cykel till Göteborg, färja till Fredrikshamn. Cykeln till Hirtshals och färja till Island via Färöarna. Hmmm


Länktips: grvl


Är du som jag och älskar grusvägscykling? Ta då och titta in på https://grvl.se/ Michael och gänget har samlat sina favoritrundor där. Har du en sväng att bidra med? De tar tacksamt emot fler…


Resultatet av omröstningen!


Jag ställde frågan för en tid sedan om Bicyclings läsare föredrog en modern eller en retroinspirerad bikepacking-rigg. Nu är resultatet inne:

Med egen majoritet får modernisterna förtroendet att styra*

*får väl diskutera om resultatet är statistiskt säkerställt🤣


Omröstning – Modern vs Retro


Intresserad att höra vad Bicyclings läsare tycker. Föredrar ni, estetiskt och praktiskt, en modern bikepacking cykel: moderna vinklar och material, kanske kolfiber. Väskor i syntet, vattentäta svetsade sömmar etc. Eller är ni mer för retro-looken: smala stålrör, vaxade canvasväskor?

Eller bryr ni er inte alls och plockar/blandar fritt mellan stilarna?

Modern:

Retro:


Inbjudan: Tour de Ville #2


Kom och cykla grusvägar i Norrköpings omgivning i finaste höstskrud. Alla startande erhåller 50 % rabatt på maten på BrewDog Bar efter loppet*

När?

Lördagen den 19 oktober kl 11.00

Var?

Samling utanför BrewDog Bar Norrköping, Nya Torget, från kl 10.30. Gemensam masterstart kl 11.00 och samlad cykling till Kommendantvägen vid km 2.2. Därefter fri fart.

Hur? 77 km cykling runt Norrköping, i huvudsak på grusväg. Det är fritt att använda valfri cykel; gravelbike, cyclocross, mountainbike, hybrid. Rutten finns tillgänglig för nedladdning på Gpsies och KomootLänk till textbeskrivning Roadbook OBSERVERA! Rutten kan komma ändras fram till fredag den 18:e, håll Er uppdaterade!! Karta för utskrift är möjlig från samma sidor. Rutten är inte markerad förutom vid Snöveltorp/korset vid Gamla Övägen km 43.5 med band, där vi  för en kort sträcka får bära cyklarna. Vid G:a Övägen ta vänster och efter ca 50 meter in på vägrenen ungefär vid hastighetsskylten.

Det finns ingen av arrangören ordnad service längs rutten.

Du kan cykla ensam, i par, i grupp eller i ”groupetton”. Det är fritt att cykla kortare sträckor än 77 km. Det finns flera lämpliga avkortningsplatser, tex vid Fiskeby (total sträck då ca 30 km), G:a Övägen (ca 55 km) och Brånnestad (ca 65 km) kontakta info@velonavia.se för mer information**

Anmälan? Tacka ja till Velonavias evenemang på Facebook. Har du inte Facebook? Skicka ett mail till info@velonavia.se. Skriv Tour de Ville i ämnesraden. För Strava-användare, leta upp BrewDog Chaingang eller BrewDog Chaingang Norrköping

Mer information: Trafikregler skall respekteras. Allt deltagande sker på egen risk, inga krav kan ställas vare sig på arrangör eller samarbetspartners. Tour de Ville är inte ett lopp eller tävling och är inte sanktionerat av SCF. Om en medcyklist behöver assistans åläggs det alla deltagare att hjälpa till efter förmåga.

Alla deltagare ska ha med sig telefon för att kunna larma vid ev incident. Meddela även arrangör om Ni kortar av, antingen personligt under loppet eller via SMS.

* Rabatten gäller under lördagen den 19 oktober och omfattar mat. Den kan inte bytas mot kontanter.


Inspiration


Det är ingen hemlighet att jag brottas med depression. En kall, tung och blöt filt som kväver och förlamar. Som färgar av sig och ger bismak…

Jag bläddrar i mitt tummade ex av ”The Golden Age of Handbuilt Bicycles” förundras över hantverksskickligheten, men  även om solen lyser ute så har jag svårt att packa cykeln för en tur. Den senaste tidens kalla och fuktiga väder känns i kroppen och knoppen svarar med vilja hålla mig kvar i sängen. Men med ansträngning, värktabletter och kaffe övervinner jag inviten och slår mig ner vid datorn för att om möjligt locka fram cykellusten med några filmklipp. 

Här är några som fått mig att snegla mot cykelförrådet den senaste tiden:

California Golde from Sandy Carson on Vimeo.

Arigatou – A Cycling Film By Restrap

Bikepacking the 2019 Ochoco Overlander by Path Less Pedaled. Det finns även en Part 2

Jag hoppas att de kan ingjuta lite inspiration i er på samma sätt som de gör i mig. Men nu är jag nyfiken. Hur hittar du inspiration när lusten tryter? Böcker? Filmer? Vad?


Drömmar #2


Jag skrev ju förra veckan några rader om cykeldrömmar. Drömcyklar och kanske drömcykelresor. Men jag tillåter mig att låta tanka vandra vidare. Mot lite mer ogripbara (?) drömmar. Ogripbara, men kanske mångt mycket viktigare, drömmar. Drömmar om ett samhälle där cykling, i alla dess former, får ta den plats den förtjänar. Drömmar om ett samhällsbygge där cyklinginfrastruktur inte appliceras som ett plåster i efterhand. Där aktivt resande premieras och inte svartmålas. Där det faktiskt finns handling bakom stora ord om cykelsatsningar. Där inte system bygger på avstånd och individuell motortransport. Där 3 kilometer inte anses vara en ”för lång” sträcka att cykla. Där barn och unga på egen hand tar sig till skola och fritidsaktiviteter.


Drömmar


I’ve got dreams, dreams to remember” sjunger Otis Reading. Som jag skrev på Instagram häromdagen skymtade jag en person på vad som såg ut som en riktigt snygg cykel när jag klev ut från affären. Vi snackade en stund, ett samtal som fick mig att tänka på cykeldrömmar. Inte kanske just den där då du drömmer att du cyklar Vätternrundan naken, eller det kanske bara är jag?

Jag tänker mer på drömcykeln och drömresan. Som barn ville jag givetvis ha lika snygga handbyggda italienska fullblodscyklar som de tävlade på i Girot. Sedan någon av Tinker Juarez eller John Tomacs stigcyklar. Nu? Kanske en Rivendell? Eller en custombyggd långfärdscykel från någon liten liten verkstad. Men faktiskt så känns inte just den drömmen så angelägen längre. Det är mer resor och destinationer som lockar. Den återupptagna, låt oss kalla det bikepacking, cyklingen de senaste åren i allmänhet och turen till Spanien i somras i synnerhet, har definitivt gett mig blodad tand.La Meuse a Velo

Så vilka är då mina drömresor? Utan egentlig inbördes ordning:

  • Jorden runt. I någon form så finns väl den med sedan ungdomens dagar.
  • De klassiska; The Great Divide, Silkesvägen, Pamirbergen. 
  • Carretera Austral i de södra delarna av Patagonien, Chile. Den känns angelägen. Kankse kan man lifta på någon atlantbåt till Sydamerika?
  • Loppen; Paris-Brest-Paris sedan länge men allt oftare de mer äventyrliga; Transcontinental, Bikingman Series
  • Återse Montañas Vacías i Spanien. Kanske mest görbar?

Nu vill jag gärna ta del av dina drömmar. Drömcykel? Drömresa? Drömtävling?