3 övningar för ett effektivare tramp
Blogg

3 övningar för ett effektivare tramp


Människan är uppbyggd av drygt 600 vilje­styrda skelettmuskler med olika funktioner. Vissa muskler jobbar med stabilisering, till exempel hållning, och andra musklers funktion är mobilisering, alltså rörelse. Dessa muskler kan både accelerera och bromsa en rörelse.

En rörelse sker då flera av dessa muskler arbetar tillsammans. Några mobiliserar, andra bromsar och några stabiliserar. Det är sällan, eller aldrig, som en muskel arbetar ensam. Studier har till och med visat att hjärnan inte känner igen enskilda muskler, utan bara rörelser.

Men på vilket sätt är detta intressant för dig som cyklist? Jo, själva kärnan i det som kallas funktionell träning är att jobba på den rörelse, kraft, stabilitet och komplexitet som just din sport kräver. Helt enkelt för att du ska kunna cykla fortare på ett avslappnat sätt.

Vad ställer då cyklingen för unika krav på utövarna? I miljontals år har vi tagit oss fram genom att simma, gå och springa. Under den här tiden har våra kroppar utvecklats – från simmande varelser till upprätt gående.

För ungefär 120 år sedan började några av oss cykla och anpassa våra kroppar till det. Men ingenting har egentligen förändrats i vår anatomi eller biomekanik sedan dess. Det som har förändrats är vår kunskap om hur man cyklar – och hur man gör det bra. Denna adaption är dels fysiologisk men också neuromotorisk. Fysiologisk för att vi vet hur vi ska träna för att prestera bättre grenspecifikt, och neuromotorisk på så sätt att vi nuförtiden vet mer om bra trampteknik och hållning på en cykel.

Tre muskler är särskilt intressanta när det gäller cyklistens anatomi och utförandet av ett tramptag. Dessa är den mest ytliga av de fyra främre lårmusklerna (rectus femoris), den ytliga vadmuskulaturen (gastrochnemius) samt baksida lår (hamstrings).

Gemensamt för dessa tre muskler är att de går över två leder. Sett till löpning och gång är designen av den mänskliga anatomin helt perfekt, men för en cyklist är läget lite annorlunda.

Låt oss fördjupa oss lite i hamstrings. När du trampar nedåt med pedalen sträcker du ut höftleden. Det här sköter hamstrings tillsammans med den stora sätesmuskeln på ett bra sätt. Men eftersom hamstrings även går över knäledens baksida vill muskeln böja i knäleden, vilket kommer att bromsa nedtramprörelsen, och det är förstås mindre bra. Samma sak, fast tvärtom, händer när du drar upp pedalen. Sammantaget är läget som hamstrings jobbar allra bäst i mellan klockan 5 och 7 i rundtrampet – alltså när du skrapar foten bakåt.

Intressant här blir då graden av muskel­aktivitet under rundtrampet och hävarmar över lederna i de olika faserna – alltså hur mycket kraft du kan utveckla över leden vid given ledvinkel.

Hamstrings funktion är inte helt utforskad inom cyklingen, men en sak är säker – tekniken vid rundtrampet är jätteviktig för att du ska få en ekonomi i din cykling. Med en bra trampteknik kan du inte bara cykla fortare och längre – du minskar också riskerna för skador och smärta.

Så håller du hamstrings på gott humör
En muskel som är väl anpassad för uppgiften är stark, uthållig och smidig. Den har också tillräckliga toleranser för att du ska slippa överbelastningar. När det gäller hamstrings handlar det om att underhålla musklerna med rätt träning och dynamisk töjning.

Dynamisk töjning är i motsats till statisk stretching en rörelse som ska utföras långsamt och kontrollerat. Töjer du för snabbt kan det leda till muskel- eller senbristningar. Dynamisk töj är bättre än statisk stretching när du vill få igång muskelkontroll och teknik eftersom hjärnan får mer feedback om hur smidig du är när fler muskler och receptorer är aktivt inblandade i övningen.

Detta kommer att hjälpa hamstrings att ha rätt aktivitet, känslighet, uthållighet och smidighet. För att arbeta effektivt i det den är bra på, och bromsa så lite som möjligt.

No more fikaben!
Brukar du känna dig seg och stum i benen efter kaffet? Då ska du testa att först cykla i fem minuter efter kaffet och därefter stretcha baksidan av låren i ungefär 20 sekunder. När du trampar igång igen kommer du sannolikt att märka en stor positiv skillnad i dina fikaben. Det är 40 väl investerade sekunder.

3 steg till starkare och smidigare hamstrings

1. Dynamisk töj av hamstrings för ökad smidighet under aktivitet
Ta ett steg bakåt, rikta tårna uppåt på det främre benet, håll överkroppen rak och sträck upp armar och bröstrygg. Vänd tillbaka till utgångsposition när du känner att det drar lagom i hamstrings. Allt i en rörelse. En extra bonus med övningen är att du extenderar bröstryggen, vilket ger dig ökad rörlighet i bröstryggen och bättre position på cykeln.
2×10 repetitioner 

2. Bencurl på boll
För att göra övningen korrekt behöver du ha en bra bålstabilitet. Håll ryggen rak. Övningen kan med fördel också göras med lite böjning, flexion, i höften. 
3×20 repetitioner

3. Avsluta med att stretcha hamstrings
2×30 sekunder

Marcus Lofjord är legitimerad naprapat och bike-fit-expert. Dagligen möter han cyklister som har ont både här och där. 


Cykelstjärnor vi minns: Jacques Anquetil
Blogg

Cykelstjärnor vi minns: Jacques Anquetil


Att påstå att Jacques Anquetil är en av tidernas största cyklister och idrottsmän, är ingen överdrift. Han var den förste att vinna Tour de France fem gånger och förste fransman att ta hem Giro d’Italia. Genom segern i Spanien 1963, blev han först med att vinna alla tre Grand Tour-tävlingarna. Och detta är bara ett axplock av hans främsta triumfer.

Men Anquetil blev inte störst bara genom sina vinster. Det var hur han vann dem. 1961 berättade han för en samlad presskår att han detta år skulle erövra Tour de Frances ledartröjan redan under den första dagen och därefter inte släppa den ifrån sig vid något tillfälle. Skrytsamt, måhända, men faktum är att han stod vid sitt ord.

För damerna

Anquetil växte upp i den provencalska staden Mont-Saint-Aignan, där fadern drev en byggnadsfirma. Den unge Jacques, som kom att arbeta på en fabrik, blev intresserad av cykling, eftersom han märkte att flickorna blev som tokiga i sportens stjärnor. Och fanns det något han var svag för, så var det vackra kvinnor.

Sagt och gjort, Jacques Anquetil skaffade sig en cykel, började träna och löste tävlingslicens. Som amatör vann han omgående flera segrar, och efter framgångar i OS i Helsingfors 1952, blev han erbjuden sitt första proffskontrakt. De 30 000 francs han fick i månadslön, spenderades omgående på en fräsig bil av märket Renault. Ett fordon som kraschades två gånger inom loppet av ett år. Redan innan sitt stora genombrott, var Anquetil rubrikernas man.

                 Jacques Anqeutil i full attack

Expert mot klockan

Det var som 19-åring Jacques Anquetil slog igenom på allvar, i ett tidslopp arrangerat av en fransk dagstidning. Engelsmännen, vars stjärna Ken Joy slagit flera rekord, var segervissa. Deras missnöje visste inga gränser, när en totalt okänd, krullhårig slyngel från Frankrike utklassade honom med 20 minuter.

Av Jaques Anquetils fem segrar i Tour de France, blev den sista mest uppmärksammad. Tävlingen var, bokstavligen, en blodig uppgörelse mellan den excentriske playboyen Anquetil och den godmodige och folklige publikfavoriten Raymond Poulidor. Kombattanterna delade den franska publiken i två läger.

Privat galenskap

Jacques Anquetils stil som cyklist var perfekt. Det är enda sättet att beskriva upplevelsen av honom i sadeln. Som en muskulös greyhound syntes han ofta outtröttlig, medan konkurrenterna flåsande droppade av en efter en.

Men om hans excesser vid sidan om tävlingarna, finns det lika många berättelser som om hans segrar. Festande, snabba bilar och framförallt kvinnor lockade. Han var intagande, belevad och intellektuell, samtidigt som hans beteende ibland kunde uppfattas som både arrogant och avvikande.

Hans äktenskap, där han skaffade barn med sin styvdotter, och inledde affärer med de flesta kvinnor i sin närhet, var stormigt. Men Anquetil utmärkte sig också som en särling på andra sätt. Han var besatt av astronomi, men påverkades även lätt av allsköns vidskeplighet.

Dessutom var han chockerande ärlig när det gällde doping. Han gjorde ingen hemlighet av att han, liksom en stor del av de andra åkarna, intog allehanda prestationshöjande substanser.

Utan tvekan är det dock med värme som en hel cykelvärld minns Jacques Anquetils. Han gick ur tiden 1987, 53 år gammal. Den brittiske storcyklisten Tom Simpson sammanfattar hans storhet på ett träffande sätt:

– Han kämpade helt enkelt hårdare än någon annan. Man kunde höra honom ta in på försprånget, man behövde inte ens vända sig om. Hans flämtande andetag ljöd, och det var som att bli fast i en stormvind. Svetten formligen forsade om honom när han svepte förbi.


Cykelstjärnor vi minns: Sean Kelly
Blogg

Cykelstjärnor vi minns: Sean Kelly


Sean Kelly var en av 1980-talets största profiler inom cykelsporten. 193 segrar i professionella lopp är en imponerande siffra, som endast Eddie Merckx kan överträffa.

En av förklaringarna till hans storhet var mångsidigheten, något som utvecklades under karriärens lopp. Han blev först känd som en sprinter av rang, men det visade sig snart att han hade ett bredare register. Han kunde iscensätta utbrytningar och klara bergsetapper lika bra som vilken annan cyklist som helst.

Sean Kelly var i sanning en man av folket. Uppväxt på den irländska landsbygden vid Carraghduff, gjorde han inte mycket väsen av sig. Han var tystlåten, men alltid benägen att slita hårt. När han lämnade skolan vid 13 års ålder var det för att hjälpa fadern med jordbruket, och senare arbeta som stensättare.

Vid samma tid som han hoppade av skolan, började han också intressera sig för cykling. Efter några lokala lopp blev det klart att han hade potential. 1973, som 17-åring, hade han vunnit irländska juniortiteln två gånger, och tog sin seniorlicens.

Klassisk Kelly i klassisk uniform. Tävlandes för holländska PDM-stallet i ett tempolopp.

Ett decennium av framgångar

Enligt planerna skulle Kelly delta i Olympiaden 1976 i Montreal, och som uppladdning åkte han och några landsmän till Sydafrika för att tävla. Resan skedde under pseudonym, då apartheidregimens styre gjorde besök politiskt inkorrekt och därtill förbjudet enligt cykelsportens internationella organ.

En brittisk journalist kom dem dock på spåren, och en avstängning gjorde OS till en omöjlighet för Kelly. Istället fick han koncentrera sig på brittiska och franska lopp. Mellan 1977 och 1982 gick han från klarhet till klarhet. Övergångar mellan stall som Flandria och Splendor, med hela tiden stegrande arvoden, och allt större respekt bland sina medtävlande, stärkte hans aktier.

Den ditintills största framgången kom 1982 då han tog den gröna tröjan i Tour de France, som bästa sprinter. Detta år inledde han också den mäktiga segersvit i tävlingen Paris-Nice, som skulle hålla i hela sju år.

Och 1980-talet var utan tvekan Kellys decennium. 1984 tog han hem 33 loppsegrar och 1988 krönte han karriären med en magnifik seger i Spanien runt. Segrar i Giro di Lombardia -83, -85 och -91 var andra höjdpunkter innan karriären tog slut år 1994.

 En del av förklaringen bakom Sean Kellys storhet…

Cykeln nummer ett

Sean Kelly var en hård cyklist med en hård karaktär. Utan tvekan spelade hans uppväxt in i danandet av denna personlighet. Det hårda arbetet med jorden och de obändiga stenarna hade lärt Sean Kelly vikten av att slita i sitt anletes svett. Han var inte den glassige superstjärnan som älskade strålkastarljuset. Detta gjorde att han av journalister kunde uppfattas som butter.

Men i själva verket var detta ett resultat av hans professionalism. Vid ett tillfälle berättas det om hur Kelly och hans hustru var på väg till en cykeltävling, när hon råkade göra ett märke i bilens klädsel. En irriterad Kelly torkade bort märket, och hustrun beklagade sig över att det fanns två saker i livet som verkade viktigare än henne: bilen och makens cykel. Kelly stannade omedelbart upp i sitt torkande, stirrade henne gravallvarligt i ögonen: ”Cykeln är alltid, alltid nummer ett.”

Styrkan gav popularitet

När Sean Kelly gick i pension 1994 var det slutet för en era. Han var den sista stjärnan som körde en full kalender. Denna attityd gick tillbaka till 1950-talet och har idag ersatts med en inställning där man specialiserar sig och bara kör den typ av tävling där man har bäst chans att vinna.

De lopp där Kelly besökte hemlandet blev rena vallfärderna och folk gick man ur huse. I hemstaden fick han både parader och torg döpta efter sig. Skotten Robert Millar har sagt: ”Jag har aldrig cyklat med någon som haft en sådan aura av styrka som Sean Kelly. Att kalla honom för ”iron man” räcker inte. Han är av rostfritt, härdat stål”.


3 effektiva pass för cykelpendlaren
Blogg

3 effektiva pass för cykelpendlaren


Cykelpendling kan inte bara förbättra blodtrycket utan också midjemåttet, blodfetterna, konditionen och det mentala välbefinnandet. Precis som att träningspass går att variera i oändlighet kan även sträckan mellan hemmet och jobbet bjuda på stor variation för dig som vill öka din prestation. En dag med full gas hela vägen, nästa dag en extrasväng, eller så rullar du lugnt för en dags aktiv vila och återhämtning.

Gör det bästa av din pendelcykling. Hur lång tid tid har du till och från jobbet?

10-15 minuter
Kan låta som en blygsam sträcka, men det blir ändå tjugo till trettio minuter om dagen. Detta är en perfekt sträcka för återhämtningspass. Ett lättare pass där det handlar om att skapa cirkulation och ett behagligt lugn i kroppen.

Går det inte att köra tufft? Nja, sträckan är lite för kort för att köra exempelvis tröskelträning. Likaså är det svårt att tajma med upp- och nedvärmning när det gäller ännu tuffare intervaller. Men har du extra tid är det bara att bygga på med lämpliga omvägar.

30 minuter
Varför inte ett tröskelpass? Du kan antingen hålla ett jämt högt tempo hela vägen på cirka 80-85 procent av din maxpuls, eller dela upp det i kortare intervaller mellan 8-12 minuter med 2 minuters vila emellan. Värm upp 5-10 minuter innan du drar igång med intervallandet.

Är du inte ett fan av extra gadgets och hårda siffror när du cyklar så kör på känsla. Vid den här intensiteten ska andningsfrekvensen öka och det ska vara svårt att hålla ett sammanhängande samtal. Du ska bli varm och känna att benen driver på bra. 

60 minuter
Lucky you! Din pendling kan bli precis så effektiv som en timme på cykel kan bli. Beroende på träningsstatus och ambitionsnivå kan du välja att köra återhämtning åt ena hållet, och maximala intervaller åt andra hållet. 

VO2max eller maximal syreupptagningsförmåga kan tränas i korta intervaller med stor kraftinsats. Intervallerna kan vara mellan 2 och 5 minuter långa, fördelat på 3 till 5 i antal. Vilan bör vara lika lång som intervallen eller något längre.
Du ska förstås vara ordentligt uppvärmd och dessutom rulla av efteråt i 10 till 15 minuter. 

En dag kanske du istället orkar med två tröskelpass. Ordentlig uppvärmning samt nedvarvning i 10 till 15 minuter, däremellan kör du som 30 minuters-pendlaren ovan. Detta blir en slitsam och hård dag vilket kan göra att du behöver en vilodag från cykeln efteråt.

Lek med din tid på cykeln
Den bästa träningen är den som blir av. Men också chansen att få fylla lungorna med luft inte redan andats av tjugo andra personer inne på en buss, och att rensa skallen. Du har en startsträcka som gör att du kan komma till jobbet fokuserad, och en avslutning som gör att du kan komma hem avslappnad. En cykelpendlare har allt att vinna.

Och du, tänk på hur du cyklar, du är sällan ensam i trafiken. Var rädd om både dig själv och andra!


Cykelstjärnor vi minns – Laurent Fignon
Blogg

Cykelstjärnor vi minns – Laurent Fignon


Laurent Fignon föddes utanför Paris 1960. Den unge Laurents främsta fritidsintresse var fotboll, en sport som han utövade med viss framgång. Det var inte förrän efter en tids påtryckningar från kamratgänget som han provade lyckan i sadeln.

Och tur var väl det. Det första cykellopp som han deltog i, 1976, vann Fignon. Den gamle cyklisten och managern Cyrille Guimard upptäckte snart den store talangen och gav honom en plats i sitt storstall Renault-Elf-Gitane. Så 1983 ställde han upp i Tour de France. Den då 22-årige parisaren blev snart ett namn på allas läppar.

Laurent Fignon kändes igen på sin hästsvans, sina runda glasögon och sin expressiva framtoning. Hans smeknamn blev därför ”Professorn”. Så värst professorslik var hans image däremot inte alltid. Vid ett tillfälle spottade en uppretad Fignon på de närgångna presskamerorna, ett tilltag som rönte stor uppmärksamhet och gjorde honom ökänd i många kretsar.

  Laurent Fignon 12/8 1960 – 31/8 2010

Uppe i sadeln gick det bättre, efter några etapper insåg konkurrenterna också att han var mer än en udda figur. Med mästercyklisten Bernard Hinault skadad så fanns det för första gången på flera år en verklig chans för någon annan att sätta sig högst upp på cykeltronen i Tour de France. Kampen under etapperna var stenhård. Undan för undan föll konkurrenterna bort, och när Laurent Fignon slutligen avgick som segrare var han också den yngste person som vunnit tävlingen sedan 1933.

Åtta sekunder

Med förstaplatser i Tour de France och Giro d’Italia intar Fignon en central plats i cykelhistorien. Men trots det är det som förlorare många minns honom. På 1989 års upplaga av Tour de France hade kampen mellan Fignon och LeMond varit jämn. Inför den sista tempoetappen i Paris var det många som trodde att Laurent Fignon, som var i ledningen, åter skulle stå högst upp på pallen efter dagens slut.

Greg LeMond och Laurent Fignon i ett avslappnat ögonblick under Tour de France 1989.

Huvudkonkurrenten Greg LeMond startade nämligen före fransmannen som åkte sist i egenskap av ledare. Laurent Fignon hade således goda chanser att köra på amerikanens tider, som han dessutom hade 50 sekunders försprång på.

Men lyckan log inte mot Laurent Fignon denna dag. Istället för en väntad slutseger fick han se sig besegrad med åtta ynka sekunder – den minsta segermarginalen i Tour de France-historia. De åtta sekunderna har onekligen blivit något av ett återkommande samtalsämne i cykelvärlden. En av de vanligaste förklaringarna till att Laurent Fignon förlorade brukar vara utrustning och fåfänga. LeMond använde sig av nämligen av nymodigheter som tempobågar samt en täckt hjälm för att minimera luftmotståndet.

Laurent Fignon hade ett då mer vanligt ”kohorns”-styre och använde sig inte av någon hjälm. Efter sin aktiva karriär arbetade Laurent Fignon med att arrangera cykellopp, bland annat Paris-Nice. Vidare fortsatte han att skapa en del rabalder genom sina uttalanden i pressen.

Med tydlig hänvisning till de hårda dopingkontrollerna i Frankrike hade han sagt att ”Sportdirektörer gör inte något bra jobb längre. De är inkompetenta och har ingen auktoritet hos sina åkare. Att de franska teamen presterar så dåligt beror inte bara på dopningens konsekvenser.”

En framgångsrik fransk cyklist vinner i regel den franska publikens hjärtan. Men inte Laurent Fignon. För det var han alldeles för stridbar. Vad man däremot aldrig kan ta ifrån honom är en rad storartade segrar, som med tiden förhoppningsvis kommer att skina starkare än de åtta korta förlorade sekunderna.


Blogg

Resande och nya åtaganden


Den senaste månaden har jag tagit mig ann ett par nya och intressanta uppdrag, livet i Girona är fantastiskt men under sommaren är det inte lika många personer kvar här pga att de åker hem för Nationals, höghöjdsträning innan Touren etc. Så när jag fick förfrågan av Ryska posten Racingteam i mitten av Maj att komma med och hjälpa till vid ett lopp i Polen så sa jag såklart ja och flygbiljetten var bokad.

Detta var första gången jag jobbade som Soigneur/ Physio för ett lag, inte för att jag inte blivit tillfrågad förut men bara för det att jag inte känt att jag haft tiden eller intresset av det innan. Samtidigt, att vara en Soigneur för ett lag kräver egentligen ingen speciell utbildning och här sitter jag på min 4-åriga naprapat utbildning, har inte helt känts rellevant. Men för förändringens skull och för att jag gillar att kunna hjälpa till och supporta killarna i RPRT så blev detta av.

Under de fem dagarna i Polen lyckades en av killarna vinna den blå (intermediet sprint) tröjan i slutet på veckan samt så hade vi ’overall leader’ tröjan under två dagar, inte illa alls.

Efter dessa dagar tog jag min egen cykel och cyklade söderut, har under hela våren velat göra en resa där jag cyklar från punkt a till punkt b och inte har en färdigställd rut förrens dagen innan. Så det var vad jag gjorde. Första dagen cyklade jag 13mil och 1500m klättring, stannade hos en vän i Prag och hade en dag med att bara utforska stan, fortsatte sedan med 18mil/2300m och 8mil/2000m för att passera den Tjeckiska och Österrikiska gränsen, tog tåget till Wien och hälsade på några vänner, tog tåget till Salzburg och spenderade tre dagar där med att utforska förtrollade skogar, magiska sjöar och stoiska berg. Det var kul att kunna kombinera denna resa med att umgås med vänner jag inte sett på ett till två år och samtidigt njuta av fantastisk cykling.

Salzburg med Tanja

Under denna vecka blev jag kontaktad av ett anant lag, ett UCI registrerat damlag, om att jobba för dem i Tyskland veckan som följde, sista minuten men varför inte tänkte jag och fortsatte den spontana känslan från den senaste veckans äventyr. Så efter mina tre sisat dagar i Salzburg packade jag ner cykeln, hoppade på ett gåt till Munchen och blev upphämtad av laget som körde upp till Thüringen.

Spontanitet, en möjlighet till att säga ja och göra beslut på stående fot, nya upplevelser som leder till nya sätt att se på livet och vart jag befinner mig. Detta var en fantastiskt härlig upplevelse. Tack till Ryska Posten Racingteam och WNT Rotor för detta.

Xx

Therese


Prosit! Så håller du igång cyklingen trots pollenallergi
Blogg

Prosit! Så håller du igång cyklingen trots pollenallergi


Nysningar och nästäppa, rinnande, svidande, kliande ögon, klåda i hals och gom, trötthet och huvudvärk är de vanligaste symptomen på pollenallergi. Allergin kan också visa sig som hosta och retningar i luftrören, och i svåra fall kan du drabbas av astmaliknande besvär.

Du behöver inte känna dig ensam om du snorar och snörvlar när våren kommer. Cirka 20 procent av den svenska befolkningen är pollenallergiker, och de vanligaste allergiformerna är björk, al, hassel, gräs och gråbo.
– Allergi är till stor del ärftligt, och det är lite vanligare i de skandinaviska länderna, säger idrottsläkaren Klas Östberg.

En del förväxlar allergi med förkylning, trots att allergisymptomen oftast ser annorlunda ut. Vid en förkylning har man vanligen ont i halsen och snoret är tjockt och slemmigt. Förkylningarna brukar också gå över efter någon vecka bara du tar hand om dig.

Vid allergi är snoret mer vattnigt och rinnigt, och dessutom kan du få besvär av kliande och rinnande ögon. I båda fall kan du bli allmänpåverkad och känna dig trött och hängig.

Men enligt Klas Östberg är det inte farligt att träna med lindriga allergibesvär.
– Man kan säga att det är självsorterande. Är man alldeles för trött och dålig har man förmodligen ingen ork eller lust att träna i alla fall. Då bör man söka sig till en allergimottagning så att man får hjälp med rätt behandling och mediciner.
Och mediciner finns det många. Apoteken erbjuder flera receptfria läkemedel som tabletter med antihistamin, droppar med kromoglikat eller nässprejer med kortison.

– Dessa läkemedel har blivit jättebra, och har sällan några biverkningar, men det finns också receptbelagda medel för dem som lider av svårare allergier, säger Östberg.

Vaccinering
Det går också att göra en slags vaccinering mot allergi, så kallat hyposensibilisering. Då sprutar man in allergener i kroppen i många svaga doser under en lång tid, och ökar på så sätt kroppens egen motståndskraft. En sådan behandling påbörjas bäst under hösten eller vintern när det är så gott som pollenfritt i naturen.

– Det kan vara ett bra alternativ för någon som har lite svårare allergi. En allergimottagning kan hjälpa till med en utredning och behandling om man är mer intresserad av detta, säger Östberg.

Astma
I allergisammanhang pratar man ibland också om astma. Vid astma drar luftvägarna ihop sig och det bildas slem som gör att det blir svårt att andas ut luften. Det kan också pipa i de inflammerade och täta luftrören.
– Det är inte alla som märker eller förstår att de har astma. Det kan bland annat leda till att lungorna överkompenserar, vilket i sin tur kan generera skador på lungorna, säger Östberg.

Ha koll på dopinglistan
Både astma och allergi behandlas oftast med kortison – ett ämne som inte alla är helt förtjusta i att sätta i sig. Är det verkligen bra?
– Kortison har en väldigt bra effekt, men det är klart att man helst inte skulle vilja medicinera alls om man fick välja. Det allra bästa är ju om man kan låta bli att vara allergisk. Men nässprejerna med kortison innehåller väldigt låg koncentration och behandlar bara lokalt, jämfört med till exempel tabletter eller injektioner, säger Östberg.

Han påpekar också att kortisoninjektioner är dopingklassade eftersom de höjer prestationsförmågan.
– En person med allergibesvär har ju en försämrad prestationsförmåga, och dessa läkemedel gör att man kan komma tillbaka till sin normalnivå. Men det blir förstås dopingklassat ändå eftersom det missbrukas bland de som egentligen inte behöver medicinerna.

Tänk på att oavsett vad läkaren skriver ut till dig är det du som utövare som bär yttersta ansvaret för att det är ett tillåtet medel om du vill tävla, oavsett nivå.
– Det finns en dopinglista där alla förbjudna läkemedel finns med, men det kan ändå vara idé att ringa till Riksidrottsförbundet och stämma av, säger Östberg.

TIPS!

  • Följ pollenprognoserna, och planera din medicinering om du ska träna ute.
  • Ibland kan det kännas helt okej när du befinner dig ute på cykeln, men reaktionen efteråt kan bli desto svårare. Är du väldigt känslig kan det vara bättre att träna inomhus om pollenhalter är mycket höga. Och se då till att dörrar och fönster är stängda.
  • Träna på morgonen. När daggen binder pollenet flyger det inte omkring i luften lika mycket.
  • Sov med stängt fönster under pollenperioden.
  • Strunta i påskriset, och åk till Mallorca istället. Där finns inga björkar att gråta över.
  • Undvik dammiga miljöer, starka dofter, parfymer, kemikalier och pälsdjur som kan reta slemhinnorna när de är extra känsliga.
  • Torka inte tvätten ute under pollensäsongen.
  • Tvätta håret innan du går och lägger dig så behöver du inte gnugga in dagens pollensamling i kudden och sedan nysa hela natten.

Om du helst undviker mediciner

  • Testa en luftrenare. Prislappen är från ett par tusenlappar, och många upplever att de gör hemmet till en fristad från pollen. Men var beredd på att de kan brumma en del.
  • Ayurveda, kinesisk medicin, akupunktur, homeopati och zonterapi är några exempel på alternativa metoder som fungerat för många. Även björksav, bivax eller några tallbarr i ditt vattenglas sägs kunna hjälpa, men börja i försiktig skala om du vill testa detta. Har du astmaliknande besvär bör du däremot alltid uppsöka läkare.

Vad är det som händer?
Immunsystemet kan överreagera när du utsätts för pollen. Kroppen bildar då allergi-antikroppar i mastcellerna i ögonens och näsans slemhinnor, och du blir sensibiliserad. Nästa gång du träffar på pollen känner antikropparna igen ämnet, och mastcellerna släpper ut histamin. Det är histaminet som ger oss nysningar, rinnande näsa och andra allergisymptom. De flesta pollen som är allergiframkallande sprids via vinden, och just vindpollinerande växter behöver extra mycket pollen för att kunna föröka sig. Ett enda björkhänge med hanblommor kan därför innehålla fem till tio miljoner pollen.  (Astma- och allergiförbundet)

 


Cyklister vi minns: Fausto Coppi
Blogg

Cyklister vi minns: Fausto Coppi


Fausto Coppis föräldrar var ofta oroade över sin sjuklige son. Han visade heller inget som helst intresse för skolan. Det enda som verkade kunna fånga hans intresse var en rostig cykel som han funnit i familjens källare. Coppi föddes 1919 och hoppade av skolan som 13-åring, för att ta tjänst hos en lokal slaktare. Detta gav inga stora inkomster. Men hans morbror rördes av Faustos cykelintresse, så han beslöt att skänka den unge Fausto de 600 lire han behövde för att köpa en tävlingscykel. När Coppi mottog gåvan brast han ut i glädjetårar. Investeringen skulle visa sig vara god, även om de första triumferna inte gav några feta segercheckar. Det första loppet som Coppi vann, som 15-åring, inbringade 20 lire och en salamimacka. När han fyra år senare vann sin första seger som licensierad åkare blev belöningen en väckarklocka.

I en klass för sig

I början av 1940-talet fick alla upp ögonen för Coppis förmåga. Under decenniets första år vann han Giro d’Italia. Åren 1949 och 1952 vann han både det italienska girot och den franska touren under samma säsong. Hemligheten bakom framgångarna? Fausto Coppi, eller ”mästarnas mästare” som han kallades, var helt enkelt överlägsen i alla egenskaper som utmärker en god cyklist. I tempoloppet var han snabbast, i bergen var han starkast och i spurterna fullkomligt omutlig. Samtida cykelskribenter berättar att han mellan åren 1946 och 1954 aldrig blev upphunnen när han väl gått loss från klungan.

Gammalt mot nytt

En av få cyklister som kunde bjuda Coppi en match, var landsmannen Gino Bartali. Bartali var stjärnan som uppkomlingen Coppi kastat ner från tronen, något som den äldre åkaren inte kunde acceptera. Deras rivalitet är den kanske mest klassiska inom cykelsporten. Bartali var representant för det djupt troende och traditionsbundna Syditalien. Coppi var stadsmänniskan, modern och utan förhoppningar på att skyddshelgon eller gudomliga krafter skulle hjälpa honom till segrar. Coppi experimenterade istället flitigt med träningsupplägg och kost. Han har också omnämnts som den som på allvar introducerade dopningen, något som då inte var förbjudet. Men trots att han själv nyttjade prestationshöjande substanser flitigt, varnade han unga åkare för att förstöra sina kroppar och karriärer.

Retade upp påven

Slutet av Fausto Coppis karriär blev kantat av skandaler. Trots att han var en gift man inledde han en affär med en kvinna som också hon var gift. Men äktenskapsbrottet avslöjades och hela Italien rasade. Polis gjorde razzia mot deras kärleksnäste och till och med påven, Pius den tolfte, fördömde honom. I det konservativa och religiösa Italien var skilsmässa inte att tänka på. Traditionen med att påven välsignade Giro d’Italia fick läggas på is, då kyrkans överhuvud inte kunde acceptera att ”syndaren” Coppi fanns i startfältet. Många åskådare bespottade den forne hjälten när han svepte förbi. Förnedringen var total. Psykiskt mådde Fausto Coppi ytterst dåligt i detta senare skede av den långa karriären. Hans yngre bror omkom i en cykelolycka och till råga på allt var Coppis fysik vid det här laget haltande. Fausto tvingades därför proppa i sig allt mer droger för att orka loppen.

Död men inte glömd

När han 1959 besökte Burkina Faso i Afrika för ett uppvisningslopp drabbades han av malaria. Effekterna av det ändade slutligen hans liv, endast 40 år gammal. Hans död omgärdas av en rad bisarra rykten om att han skulle ha förgiftats, men det är något som aldrig kunnat bevisas. När man ska försöka utse tidernas bäste cyklist är Fausto Coppi ofta ett återkommande namn. De flesta är överens om att det är i det närmaste dött lopp mellan honom och belgaren Eddy Merckx. Men deras åkstilar skiljde sig markant åt. Eddy Merckx var den obändige som på ren vilja, fysik och tjuskallighet fick konkurrenterna att vika ner sig. Men Fausto Coppi var något helt annat. Hans åkning var ren och skär elegans. Den trollband åskådarna och frustrerade motståndarna på ett sätt som aldrig kommer att glömmas bort.


Häng med och gör "Dubbeln i New York"!
Blogg

Häng med och gör "Dubbeln i New York"!


Vi börjar med att springa 21,1 kilometer på Brooklyn Half Marathon, lördag 19 maj. Dagen efter, söndagen den 20 maj, är det dags för det 160 kilometer långa cykelloppet New York Gran Fondo. Tillsammans utgör dessa båda lopp en tuff och unik utmaning – i en av världens mest dynamiska storstäder. Missa inte det!

Vi behöver säkert inte förklara varför man ska åka till New York – vi pratar ju ändå om städernas stad här. Att dessutom kunna köra ”Dubbeln” med Johan Olsson, Daniel Breece och Anders Szalkai gör det här till en utmaning du inte vill missa.

LÄS MER OCH BOKA HÄR!

Brooklyn Half Marathon och New York Gran Fondo är två mycket populära och välarrangerade lopp. Halvmaran i Brooklyn är USAs största halvmaraton (27 410 anmälda löpare 2017), och den har vuxit för varje år sedan premiären 1981. Starten går i Prospect Park och den platta banan går sedan igenom hela Brooklyn ned till målgången vid nöjesfältet på legendariska Coney Island. Du får alltså se det mesta av det bästa av denna levande och klassiska stadsdel i New York. Givetvis firar vi det med att hänga kvar i målområdet på  after-run partyt.

De av oss som ska genomföra ”Dubbeln” är kanske inte kvar till sist däremot. För redan klockan 07.00 morgonen därpå är det dags för det 160 kilometer långa New York Gran Fondo. Starten går på den avstängda George Washington Bridge – en av världens mest trafikerade broar i vanliga fall – och fortsätter sedan i det kuperade landskapet längs Hudson River, innan man kommer till målet i New Jersey. Totalt klättrar vi 2 800 höjdmeter, och utöver din sluttid registreras även din tid i fyra utvalda backar – kanske är det du som utses till King eller Queen of the mountain efter målgång?

Är du prenumerant? Ange ”Bicycling” som bokningskod och få 1000 kr rabatt på resan!

Är 160 kilometer för långt för dig? Kör halva sträckan, 80 kilometer, istället. Är du inte sugen på att både springa och cykla under en och samma helg? Du väljer själv om du bara vill delta i det ena eller det andra loppet – eller om du hellre bara hänger med som publik och njuter av New Yorks utbud och miljöer.

Vill du däremot veta hur din sammanlagda tid från båda loppen står sig mot den som Johan Olsson, Daniel Breece och Anders Szalkai får, eller som Petter och Michaela Askergren noterade 2013 (på den sammanlagda tiden 8.48.40)? Då finns det bara ett sätt att få reda på det …

Antar du utmaningen?

Resedatum: 17-21 maj 2018

LÄS MER OCH BOKA HÄR!

Starta cykelsäsongen på Mallorca!
Blogg

Starta cykelsäsongen på Mallorca!


Följ med till Mallorca och Camp Alcudia! Här startar du våren och cykelsäsongen med erfarna och kunniga ledare, underbara slingor, teknikpass, utmanande cykling och gemenskap. Camp Alcudia passar både för nybörjaren och för den mer erfarne cyklisten; vi delar in gruppen i olika nivåer, varje dag.

Datum: 14-21 april 2018


Fd tävlingscyklister ansvarar för cykelpassen
Cyklingen kommer ledas av Bernt Johansson med kollegor, alla erfarna tävlingscyklister och inte minst instruktörer med vana att hantera grupper. Varje pass är noga kartlagt av Bernt. Passen kommer varieras mellan de flackare östliga områdena och bergen mer västerut. Vid behov finns ytterligare instruktörer med i gruppen när uppdelning sker.

Cyklingen varvas med flera aktiviteter
Cyklingen blandas med simning i open water ledd av kunniga instruktörer, löpning som består av distanspass och teknikpass, yoga för rörlighet, smidighet och uthålllighet, vandringar för de som inte vill träna klassikersträckor varje dag. Vandringarna har ledare som kan området och som varje dag bjuder på nya upplevelser.

Intressanta föreläsningar
Vi bjuder också på ett antal föreläsningar kvällstid som hålls av ledarna på plats och som kommer att var nyttiga att ta med sig inför fortsatt träning och planering.

Mer information om ledare, program med mera kommer löpande.

Välkommen att säkra din plats idag!

Läs mer och boka här!