Blogg

Vinter i Spanien


Det var riktigt härligt att vara hemma i Stockholm under ett par veckor och uppleva det svenska klimatet och spendera tid med vänner och familj. Fick till ett par spinning pass för at hålla igång men annars gav jag kroppen mest en chans att vila. Hade planer på att ta mig ut och cykla men då min citycykel aka hybrid som hade fungerat fin fint i skogen blev stulen gav jag upp pÃ¥ de planerna
Så låt mig jämföra Stockholm och Girona lite för er. Många tror att bara för att man bor i Spanien så är man varme året om och även om jag nu befinner mig 2650km söder om Stockholm så är det inte allt för varmt här nere. På nätterna går det ner till omkring nollan och under dagarna en sådär 10grader, Dock regnar det rätt sällan här så det gör en stor skillnad. Om man i sin tur tar bilen och kör ytterligare 600km ner till Calpe och Altea så har du ett varmare klimat och du kan troligtvis cykla i kortkort sÃ¥ gott som hela vintern.
Det är inte kallare här jämfört med Sverige men som ni ser är det inte väldigt mycket varmare heller, dock skulle jag vilja säga att det är kallare inomhus här. I Sverige vet vi hur man bygger byggnader som håller värmen, utesluter drag och som är energieffektiva med värme lösningar.. så är inte fallet här, de bygger som om sommaren vore här året runt. Jag är ganska säker på att jag upplever kylan här mer än vad jag var i Stockholm under samma förhållanden, om man slår ut dagarna mot varandra. Men visst låter det glamoröst att leva i Spanien haha
Människorna här i Catalunien är väldigt vänliga och även om det är lite ostabilt i det politiska kring att de vill bli självständiga från Spanien så märks det sällan av (förutom vid de protester som sker hipp som happ). Trafiken i området är så gott som minimal och de behandlar cyklister med stor respekt, så det finns många fördelar med att bo här
Hoppas ni alla får en fin jul! Själv kommer jag hålla mig kvar här och hitta på ett par trevliga ventyr!
Cykling i Girona

Blogg

Sommaren försvann så snabbt


Den här sommaren har varit händelserik, men tyvärr har jag inte lyckats sätta mig ner och skriva något om det.

I Juni och Juli åkte jag till Monaco och Nice för att jobba tillsammans med Veronica och Gustav Larsson, och under tre veckor åkte vi runt och guidade två cykelgrupper först kring Nice och sen uppe i Dolomiterna. Direkt efter detta åkte jag hem till Sverige en vecka och umgicks med familj och vänner samt lyckades pricka in min systers födelsedag! Vilket för mig är en dag som är viktigare att fira än julafton (var inte ens hemma för julen förra året).

Att vara tillbaka i Girona efter en månads frånvaro var väldigt skönt, varmt och svettigt, men skönt. Det finns en viss rutin med att bo här, en sak jag lärde mig tidigt med att jobba med professionella cyklister är att de kommer och går väldigt ofta. Så jag ser till att hålla koll på när tävlingarna tar slut, för dagen efter att de kommer tillbaka från tävlingarna har jag fullt upp på jobbet då många av dem vill ha behandling efter att ha kommit tillbaka hem.

Till motsatsen av Stockholm där jag bott största delen av mitt liv, är detta en väldigt liten stad, vilket gör mig lätt rastlös. Vem skojar jag med, jag är alltid rastlös 😉 Så det blir att jag reser en del eller åker ner till Barcelona till och från för att få lite storstadskänsla. Två veckor sedan åkte jag till Annecy i östra delen av Frankrike för att göra ett projekt med Mavic och i förra veckan var jag lätt söder om det området och cyklade up Col de Bonette och Col de la Lombarde tillsammans med Cafe du Cycliste för ett annat projekt.

Att bo utanför Sverige har öppnat många dörrar får mig och jag har träffat väldigt många inspirerande och intressanta personer. Just nu sitter jag hemma i Girona, var och tränade idag på förmiddagen och hade sedan ett par kunder på min klinik. Håller just nu på att planera en resa till Nice och Milano i nästa vecka, men mer om det i då!

Ha en härlig kväll!

/Therese


Nytt från Specialized: Tarmac SL6
Blogg

Nytt från Specialized: Tarmac SL6


Den sjätte generationen av Specializeds flaggskepp Tarmac bjuder på flera stora förändringar. Bakgrunden är att proffstävlingarnas karaktär har förändrats och blivit mer dynamiska, vilket ställer nya krav på materialets funktionalitet. Bättre aerodynamik, lägre vikt och mer komfort var det som efterfrågades.

– Vid varje 10 kilometer i proffstävlingarna tas helt nya beslut. För oss blev det som att försöka skapa en enhörning, säger Kevin Franks, varumärkesansvarig på Specialized. 

Resultatet är en ram som väger 733 gram i storlek 56. Sadelstagen har sänkts ner, sadelstolpen har ny layup och är D-formad för bättre komfort, och gaffeln kommer i tre olika dimensioner beroende på storlek på ramen. Den nedre styrlagerdimensionen blir 1.5″ och gaffelns koniskhet varierar beroende på ramens storlek.

Ramen är designad med det som Specialized kallar Riders First Engineering – alltså olika material och layup, för att cykeln ska upplevas på samma sätt, oavsett storlek. Bland annat för att en liten cykel inte behöver samma styvhet som en stor. Gillar du komfort extra mycket får du plats med 30 millimeter breda däck.

Aerodynamiskt sett ska vinsten med de nya formerna vara 45 sekunder på 40 kilometer, enligt Specialized. Geometriförändringen är däremot minimal, men ändå tillräcklig för att i graferna möta Specializeds tidigare damvärsting Amira, som nu utgår från programmet i de högsta segementet. Helt enkelt för att erfarna cyklister – oavsett kön – sitter på ungefär samma sätt, enligt Specialized.

Anledningen är att de efter många års insamling av data från tusentals cyklister kommit fram till att:

1) Skillnaderna i kroppsmått mellan män och kvinnor är nästan obefintliga, bortsett från kontaktpunkterna: sadel och styre. 
2) Hur du sitter på cykeln är en fråga om erfarenhet – inte kön.
3) Din längd och åkstil, liksom dina preferenser, är individuella – inte könsspecifika.

Är du intresserad av en dam-Tarmac så har den alltså exakt samma ram, men andra komponenter i kontaktpunkterna.


Hello, Mrs Tarmac.

Nya Specialized Tarmac är lättast med svart lack, men kommer också i flera andra färgglada modeller. Den släpps nu i fälgbromsvariant, medan du får vänta till 2018 om du är sugen på skivbromsar.

Vi har provkört nya Tarmac och du hittar testet i #8 av Bicycling. Där utvecklar vi också resonemanget om det här är början på slutet för damspecifika ramar.


Därför ska du följa Tour de France
Blogg

Därför ska du följa Tour de France


Hallå Gabriella, jag gillar att cykla men har aldrig tittat på sport – varför ska jag börja titta på Tour de France?
Att beskriva Tour de France endast som sport är att förenkla det hela i min värld. Tour de France är ett skådespel i 21 akter, en nagelbitarroman där man inte vet upplösningen förrän precis i slutet, en serie som man skulle sträcktitta på om den låg på Netflix. Touren personifierar allt som är trevligt med sommaren, den är vackert väder, magnifika vyer, stora idrottsinsatser och personliga draman. Jag tror att någon som gillar att cykla men ännu inte tittat på Touren kommer att ha upplevt många nya dimensioner av cyklingen när juli månad är över.

Några handfasta tips för att jag ska hänga med i det som händer?
Om du inte tittat mycket på cykel på TV tidigare är nog mitt tips att vara uppmärksam under hela etapperna. I stort sett allting som händer gör det av en anledning. Det är inte 198 personer som cyklar bredvid varandra och sedan vinner en random cyklist spurten, utan allt hänger ihop. Precis som med romanen måste man läsa hela för att förstå slutet.

Hur tycker du att tävlingen har förändrats sedan den stora dopingeran?
Svår fråga. Farterna klättrar stadigt uppåt nu igen efter att ha dämpats något ungefär för tio år sedan. Samtidigt kan man inte vänta sig annat, eftersom allt utvecklas: material, diet, träningsprogram, ja till och med vägarna genomgår ju förbättringar. Jag hoppas att dagens cykelvärld är en tryggare plats för en ung cyklist, men cykelsporten kan inte pusta ut ännu. Jakten på fuskarna fortsätter, och jag har alltid tyckt att det är viktigt att man även granskar ledningen och läkarna i de lag där dopingfall förekommer, inte bara enstaka cyklister.

Vad ser du mest fram emot i årets upplaga?
Den stora variationen av talangfulla cyklister, unga såväl som gamla. I skrivande stund är inte startlistorna klara, men förutom de självklara namnen hoppas jag att få se cyklister som bland annat Oliver Naesen, Greg Van Avermaet och Guillaume Martin uträtta stordåd. Man tänjer på gränserna just nu. Cyklisterna ser andra lyckas och inspireras av dem att kliva ur sina tidigare roller. Van Avermaet går från att vara den eviga tvåan till att visa vilken fantastisk cyklist han kan vara, Oliver Naesen som på pappret är en endagsåkare klättrar om Contador på en bergsetapp på Criterium du Dauphine, och så fortsätter det.

Vilka cyklister sätter du dina pengar på för gula, prickiga och gröna tröjan?
Åh, jag är ju sämst på det där, för hjärtat vill alltid att det ska hända något överrumplande och oväntat, medan hjärnan säger att jag borde vara rationell. Om det vore pengar inblandat skulle jag säga Froome för totalen, Sagan för den gröna återigen, och sedan för att det ska bli några som helst odds att tala om så säger jag Fuglsang på den prickiga.

Mer om Tour de France och vår stora etappguide hittar du i Bicycling #7 – ute i butik nu.


Nytt från Merida: Reacto
Blogg

Nytt från Merida: Reacto


Smalare rör i kombination med annat kolfibermaterial i layupen ska vara orsaken till att Merida får ner vikten på Reacto med över 200 gram i bara ramen. Lägg till ny design på gaffel, sadelstolpe och sadelstolpesklämma så ska den totala viktbesparingen vara nästan 350 gram, jämfört med föregående fälgbromsmodell. 

De avsmalnande rören och nya formerna ska också göra cykeln mer aerodynamisk, liksom de tajtare övergångarna mellan olika delar, som mellan exempelvis gaffel och ram. Även sadelstagen har Merida kunnat bocka till ytterligare, efter regeländringar hos UCI. En av de största aerobesparingarna sitter dock i det nya platta och integrerade styret Vision Metron 5D.

För att bättra på komforten har det så kallade S-Flexfönstret i sadelstolpen blivit längre. Tillsammans med uppdateringar i ramen gör det att Reacto nu bjuder på 24 procent mer lateral komfort, jämfört med tidigare modell, enligt Merida. Styvheten ska dock vara likvärdig med tidigare.

Skivbromsarna har utrustats med Meridas egenpatenterade kylfläns som sedan tidigare finns på lättviktaren Scultura. En konstruktion som ska kunna kyla ner heta skivor avsevärt.

Reacto kommer i två uförande: CF4 och CF2, samt i både fälg- och skivbromsmodell. CF4 är för dig som gillar att sitta som ett riktigt proffs, medan CF2 inte är fullt lika låg och utsträckt. 

Vill du veta vad vi tycker om nya Merida Reacto? Håll utkik efter testet i något av Bicyclings höstnummer.


Nytt från Specialized: Diverge och Crux
Blogg

Nytt från Specialized: Diverge och Crux


Diverge 2018
En riktig blandvägsmaskin för långa dagar på stigar och grusvägar, där komforten givetvis är viktig, men ännu mer chansen att få släppa fram där barnsligt roliga känslan med fluffiga däck.
Med nya Diverge kan du välja om du vill ha fullstora hjul eller köra med bredare däck på hjul i 650B-dimensionen. Med 700C-hjul får du plats med 42 millimeter breda däck, och med 650B-hjul upp till 47 millimeter breda däck. Då finns det lite utrymme kvar för både eventuellt flex och lera.

Vissa modeller har också en dropperpost, som du sköter via en knapp på styret.
Vevhuset är lågt placerat för trygghet och stabilitet, och cykeln har utrustats med fjädringen Futurshock, som presenterades på Roubaix och Ruby förra året, fast med en mer progressiv fjäder, som lämpar sig bättre för grusiga förhållanden.

Diverge har plats för tre flaskställ och Specializeds Swat-låda, så att du får med dig lite verktyg. Samt fästen för skärmar och pakethållare förstås. Diverge kommer också i dammodell – då är den byggd på samma ram, men med andra komponenter i kontaktpunkterna: sadel, styre och vevarmar.
Den här modellen är i kolfiber, men det kommer också en Diverge i aluminium till en lägre prislapp.

Crux 2018
Cykelcrossen Crux har bantats ner med hela 400 gram i ramen, och har fått vissa ram- och geometriförändingar som gör den ännu mer inriktad på racing. Dessutom har sadelklämman fyttats ner 20 millimeter för bättre flex och komfort. 

Ska du tävla i cykelcross får du inte ha bredare däck än 33 millimeter, men här har Specialized ändå lämnat ytterligare några millimeter för roligare cykling utanför tävlan.
Cykeln kommer bara med skivbromsar. 

 


Ny Teammachine SLR från BMC
Blogg

Ny Teammachine SLR från BMC


Det var ingen jätteskräll att BMCs nya SLR skulle vara försedd med skivbromsar. Inte heller att den skulle ha ärvt den integrerade cockpiten från BMCs Roadmachine, som lanserades förra året. Att den skulle ha fått så mycket av Roadmachines utseende i övrigt var däremot en överraskning. 

Cykeln har samma rejsiga geometri som föregångaren av samma modell, men BMC har ökat på styvheten i vevhus och gaffel, samt förbättrat komforten. Den har en D-formad sadelstolpe, integrerad sadelklämma och en gaffel som endast är 18 gram tyngre än den för fälgbromsmodellen. Även den genomgående axeln är lättare än standard, och särskilt framtagen av BMC. 

Det finns också en ny Teammachine med fälgbromsar – då väger ramen 790 gram. Ännu fler detaljer och ett test av cykeln hittar du i Bicycling #7, som kommer ut i juli månad.

BMC Road Launch 2017 

BMC Road Launch 2017 BMC Road Launch 2017 BMC Road Launch 2017 BMC Road Launch 2017
Elcykel i test: Specialized Turbo Vado 3.0
Blogg

Elcykel i test: Specialized Turbo Vado 3.0


Batteriet och motorn är snyggt integrerade i ramen, som tillsammans med den dämpade framgaffeln och de breda däcken har en försiktig dragning åt mtb-hållet. Samtidigt är cykeln funktionellt utrustad, med pakethållare, ringklocka, skärmar, lampor och reflexer på däcken.


Integrerat är alltid snyggt.

Displayen kan du ta av med ett enkelt handgrepp och ta med dig från cykeln – då går det inte att använda motorn. Lamporna tänds alltid automatiskt och går på cykelns batteri. Det är bra – ingen risk att glömma lyset alltså. Och skärmarna är långa och försedda med en mjuk flärp ytterst, ifall du skulle köra in i en trottoarkant. Sittställningen känns lite sportig med ett styre som åter för tankarna till mountainbike-cykling. Och de breda däcken tillsammans med gaffeln gör att vi plötsligt dras till lite grusvägar eller en lättåkt stig.

Automatisk lampa fram…

… och bak.

Att cykla med gaffeln öppen på en vanlig pastadriven cykel kan suga energi från dig som cyklist, exempelvis i uppförsbackar, eller när du står upp och cyklar. Men här kommer ju all extra energi från batteriet och motorn, så att köra ekonomiskt smart blir inte lika viktigt – såvida inte batteriet är på väg att lägga av. Och att stå upp och cykla känns ändå orytmiskt och konstigt på en elassisterad cykel. Därför blåser vi runt med gaffeln jobbandes konstant, vilket gör det här till extra mysig cykling.
Breda däck och dämpargaffel – för extra mysig cykling. 

”Farten är din vän” brukar alla duktiga mountainbikecyklister säga när de ska tipsa om hur man enklast tar sig fram på knixig eller teknisk stig. Med Turbo Vado får vi provsmaka på vad det är de egentligen menar, för när vi får hjälp med just farten blir det plötsligt löjligt lätt att åka över en liten rot eller sten, eller trumma upp och ner för små knixiga kullar. Det är larvigt roligt. Och med ens förstår vi dem som väljer att köpa en mountainbike med motor – det är helt enkelt för att det är berg- och dalbanekul. Inte konstigare än så.

Displayen är tydlig och knapparna lättmanövrerade. Men batteristolparna ger lite svävande information. Andra system visar hur många kilometer du har kvar att köra innan batteriet tar slut, men här är det bara stolpar i batterisymbolen som sakta tickar neråt. Vi vet helt enkelt hur långt det är kvar innan batteriet ger upp helt. Efter 50 kilometer med blandad körning märker vi dock att Turbo Vado börjar hushålla på krafterna. Då har vi kört mestadels på mellanläget som heter sport, och det har varit blandad cykling, både uppför och nerför i vanlig stockholmsk terräng, medvind, motvind och ett par kilometer på grus eller stig.
Lite knapphändig information på displayen – men snart kommer en app!

När cykeln börjar hålla igen på krafterna är det genom att det till en början går långsammare uppför. Sen går det långsammare även på platten. Och när vi har cyklat totalt 55 kilometer lägger hela systemet ner och displayen slocknar. Vi kunde förstås ha laddat batteriet för länge sen, men någon av elcyklarna ville vi medvetet köra in i kaklet, för att se vad som händer.

Specialized berättar själva att en app, som kan kommunicera med cykeln, kommer att lanseras inom kort. Då kan du själv knappa in hur långt du ska och hur mycket batteri du vill ha kvar när du kommit fram, så ser appen till att hushålla med resurserna fram till din destination. Det tror vi blir ett bra komplement till den här cykeln.

Turbo Vado finns i ett par olika utföranden och färger, samt också som modell med öppen ram (alltså det som också kallas ”dammodell”).

Specialized Turbo Vado 3.0
Motor: Brose 250 W, 25 km/h
Växlar: Shimano Deore, 10-delat
Bromsar: Shimano M315, hydrauliska skivbromsar
Gaffel: SR Suntour NCX, 50 mm fjädringsväg
Däck: Trigger sport, 47 mm, med reflex på sidorna
Lampor: Specialized Led, automatiska
Batteri: Litiumjonbatteri 460 Wh
Vikt: 23 kilo
Cirkapris: 30 000 kronor
Leverantör: Specialized

Läs också
Nu testar vi elcyklar!
Så känns det att cykla elcykel
Test: Winora Radius 
Test: Trek Conduit+ 


Elcykel i test: Trek Conduit+
Blogg

Elcykel i test: Trek Conduit+


En mattsvart hybridcykel med rakt styre, skärmar, hållare för sidoväskor, hydrauliska skivbromsar och klassisk pendlarlook – det är vårt första intryck av Treks Conduit+. 

Motor från Shimano förstås, samt en pedagogisk display, lättmanövrerade reglage, 10 växlar och ergonomiska handtag på styret. Displayen visar tydligt hur mycket energi som finns kvar i batteriet och hur långt du kan köra på de olika lägena. Displayen kan du ta av med ett enkelt handgrepp och ta med dig från cykeln – då går det inte att använda motorn. Motorn är lågt placerad, vilket hjälper upp stabiliteten. Totalvikt på 20,5 kilo får anses vara låg vikt i elcykelsammanhang.

Sen ser vi detaljerna. Trek är ett märke som jobbar aktivt med cyklistens synlighet i trafiken och Conduit+ är utrustad med snyggt inbyggda Led-lampor fram och bak, som du enkelt tänder med en knapp på displayen. Lamporna går på elmotorns batteri. Dessutom är däcken från det egna komponentvarumärket Bontrager utrustade med reflexsidor för bra synlighet även från sidan. 


Led-lampa fram.

Och blinkande Led-lampa bak.

Motorn Shimano Steps är lyhörd och reagerar snabbt, särskilt i högeffekts-läget. Motorn slår på och av mycket effektivt, och vid något tillfälle när vi cyklar i medvind eller har bra rull, blir det nästan lite ryckigt. Vi byter till normalgas istället och tycker att vi får bättre flyt. Det vi gillar bäst är ändå att motorn inte börjar knuffa på förrän du tagit ett par tramptag, vilket gör att du slipper en okontrollerad start från stillastående med obehagligt mycket fart. Shimano Steps har tre olika lägen: eco, normal och hög. Batteriet klarar över tusen laddningar och laddas på fyra timmar.


De gröna lamporna på batteriet indikerar när det är dags att ladda.


Tydlig display som visar hur långt du kan köra på de olika lägena. 

Trygg och stabil, men ändå smäcker och elegant. Och en komfort som är helt okej. Det är vår sammanfattning av Conduit+. Dessutom med pålitliga komponenter som kommer att fungera och hålla under lång tid. Finns i fyra storlekar, men bara en färg. Eller icke-färg: alltså svart. Den finns inte med lågt insteg, utan bara med stängd ram (alltså det som ibland kallas ”herrmodell”).

Trek Conduit+
Motor: Shimano Steps 250 W, 25 km/h
Växlar: Shimano Deore, 10-delat
Bromsar: Shimano M315, hydrauliska skivbromsar
Däck: Bontrager H2 Hard-Case ultimate 35 mm, med reflex på sidorna
Lampor: Led, fram och bak
Batteri: Litiumjonbatteri 417 Wh
Vikt: 20,5 kilo
Cirkapris: 28 000 kronor
Leverantör: Trek Sverige

Läs också
Nu testar vi elcyklar!

Så känns det att cykla elcykel 
Test: Winora Radius 
Test: Specialized Turbo Vado 3.0 


Elcykel i test: Winora Radius
Blogg

Elcykel i test: Winora Radius


Jag hämtar upp Radius i ett kontorshus i stan och det första som slår mig är att jag problemfritt kan rulla ut den genom den tajta karuselldörren som snurrar på i raskt tempo. Det är knappt jag hade fått genom min racer där.

Radius är liten och kompakt och väger ungefär 20 kilo, och har dessutom ett smart litet handtag i ramen, vilket gör att en normalstark person utan problem kan kånka den ett par trappsteg om så behövs. Lite som en välfylld resväska, helt enkelt. Det är också därför vi gillar den direkt. Att styret går att öppna upp med en snabbkoppling och fälla in, precis som pedalerna, gör också det här till ett suveränt transportmedel för den som behöver parkera på liten yta.

Ihopfällbara pedaler

Kör du på högsta effekt räcker batteriet i drygt 60 kilometer. Kör du på sparlåga räcker batteriet betydligt längre. Displayen är tydlig och det är enkelt att begripa och hantera knapparna. Den visar tydligt hur mycket energi som finns kvar i batteriet och hur långt du kan köra på de olika lägena. Displayen kan du ta av med ett enkelt handgrepp och ta med dig från cykeln – då går det inte att använda motorn. Batteriet är också lätt att plocka av och lyfts ut åt sidan – sedan bär du med dig det och laddar där det passar dig.
Tydlig display och styre som går att vrida för smart förvaring av cykeln. 

Om Radius är väldigt smidig för innerstan så är den lite tristare när vi kommer ut på riktig väg. Den har tre växlar med stora steg emellan och vi kör nästan uteslutande på 2:an. 3:an är så pass tungtrampad att vi bara använder den i snabba och längre utförskörningar, när motorn ändå är avslagen. 1:an provkör vi bara i någon enstaka brant uppförsbacke.

Sadeln är bekväm och handtagen på styret har en ergonomisk platt del som är skönt för händerna, men i övrigt erbjuder cykeln inte särskilt mycket komfort för längre pendling. När det blir gropigt och ojämnt blir cyklingen på de små hjulen stötig. Radius kommer alltså bäst till sin rätt för innerstadscykling på jämn asfalt, och efter 8-10 kilometer är vi ganska mätta på den här cyklingen. Då vill vi ha något bekvämare.

Radius finns i flera utföranden – utan tillbehör, eller med skärmar och pakethållare – där Plain-modellen är enklast och billigast.

Winora Radius Plain
Motor: Yamaha PW-system, 250W, 25 km/h
Växlar: Sram iMotion, 3-delat
Bromsar: Tektro Auriga, hydrauliska skivbromsar 160 mm
Däck: Schwalbe Big Ben
Vikt: 20 kilo
Batteri: Litiumjonbatteri 400 Wh
Cirkapris: 22 000 kronor
Leverantör: Rideaway

Läs också
Nu testar vi elcyklar!
Så känns det att cykla elcykel
Test: Trek Conduit+
Test: Specialized Turbo Vado 3.0